Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärde, 2. Natanael - Gärdeman - Gärdesta - Gärdet - Gärdhem - Gärdseldike - Gärdserud - Gärdserum - Gärdsgård - Gärds härad - Gärds kontrakt - Gärds Köpinge - Gärdslösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄRDEMAN
konsultativt statsråd i
C. G. Ekmans i:a
ministär 1926—28,
regeringsråd 1929,
justitie-råd 1930,
justitieminister i Ekmans 2:a
ministär 1930—32, ordf,
i
Processlagberedningen 1932—44; led. av
F.k. 1938—45. G. var
1915—17 sekr. för
sakkunnige för ny
vattenlagstiftning samt var
1919—26
vattenrätts-domare och har flera
gånger deltagit i vattenrättsliga internationella
sammankomster. K.
Gärdeman, äldre kam., förr uppbördsman, person
med uppdrag att inom ett mindre område, s.k.
gärdetal, hos allmogen hopsamla Kronans
gärder, d.v.s. olika skattepersedlar.
Gärdesta, gods i Lästringe sn i Södermanland,
13 km v. om Trosa, omfattar med underlydande
i Sättersta och Tystberga socknar 2,120 ha, därav
595 åker; under huvudgården med ett
taxeringsvärde av 636,100 kr brukas 158 ha åker.
Huvudbyggnaden av sten i två våningar med två
flyglar är uppförd på 1790-talet. G. tillhörde på
1500-talet ätten Vasa. 1773 köptes det av friherre
A. W. Löwen, innehavare av det löwenska
fideikommisset Sjösa, vilken gjorde G. till fideikommiss
för sin yngste son. Genom arv förenades med G.
1867 Sjösa och 1881 fideikommisset Häringe på
Södertörn, frånsålt 1929. Innehavare är friherre
C.-O. Trolle-Löwen. — Namnets senare led är
plur. av stadh, ställe, gård; förra leden är sannol.
ett personnamn och i så fall möjl. Gærdhar (jfr M.
Lundgren, ”Svenska personnamn från medeltiden”,
1892—1934, sid. 85). Det skrevs 1408 i
Gærdha-stom. P.;Th.P.;Er.
Gärdet, populära benämningen på
Ladugårdsgärde i Stockholm.
Gärdhem, socken i Väne hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i V. Tunhems,
Gärdhems, Väne-Åsaka och N. Björke pastorat
i Väne kontrakt av Skara stift, närmast s. och
ö. om Trollhättan; 56,88 km2, därav 54,36 land;
2,040 inv. (1949). I n.ö. är odlad slättbygd, f.ö.
mera höglänta skogstrakter; på västgränsen flyter
Götaälv, på östgränsen Lerumsån. Åkern utgör
50 % av landarealen, skogsmarken 25 %.
Villasamhället Halv ordstorp har 404 inv. (1946)
och stationssamhället V e 1 a n d a vid statsbanan
Göteborg—Falun 261 inv.; snickerifabrik,
båt-byggeri, billackerings- och mekanisk verkstad.
Egendomar: Velanda (med lådfabrik, såg, kvarn
och kraftverk), Lunden och Baggården.
Forn-lämningar finnas av skilda slag,
stenåldersboplat-ser, järnåldersgravar, stensättningar och
hällristningar (kring och n. om kyrkan). Den nuv.
kyrkan av sten byggdes 1877 efter ritning av F.
Scholander; renovering 1949 (bl.a. skulpterad
altartavla och glasmålningar i absidfönstren). Av den
gamla romanska kyrkan återstår en ruin och av
Hullsjö kyrka i n.ö. obetydliga rester (Hullsjö
var fordom särskild sn). — Namnet, givet efter
den förra kyrkbyn, innehåller det fsv. subst. gärdhe,
biform till gardh, inhägnad, och hem, trol. i bet.
gård. Bet. bleve då trakten, där man använder
gärdesgårdar (i mots. till steninhägnader, murar).
Se J. Sahlgren i ”Saga och sed”, 1938, sid. 75.
Namnet skrevs 1401 Gärdhema s(ocken). P.;Er.
Gärdseldike, se Dikning.
Gärdserud, samhälle i Holms* sn i Dalsland.
Gärdserum, socken i N. Tjusts hd i Småland,
Kalmar län, och pastorat i N. Tjusts kontrakt av
Linköpings stift, intill östgötagränsen s.ö. om
Åtvidaberg; 151,49 km2, därav 139,13 land; 1,620 inv.
(1948). Socknen, som i en markerad dal åt s.ö.
genomflytes av Storån, är en småkuperad
skogsbygd med talrika mindre sjöar. Åkern utgör 12%
av landarealen, skogsmarken 68%. I G. ligga
stationssamhället Falerum* samt egendomarna Löpgöl
(Statens),- Nya Svenserum och Kvistrum. I
Forsaström vid Storån finnas elkraftverk
för vatten- och ångdrift samt kvarn, tillhörande
Forsaströms kraft-ab., grundat 1911 (aktiekapital
2 mkr); tegelbruk. Här fanns förr ett
järnbruk, privilegierat 1725. Kyrkan av tegel
byggdes 1857, då den gamla av trä och sten revs. —
Namnet, givet efter kyrkbyn, innehåller gen. av ett
fsv. mansnamn Gælwir, ev. ett likalydande namn på
den intilliggande Båtsjön, i varje fall besl. med
ordet gul, samt rum, röjning (se Hj. Lindroth, ”De
nordiska ortnamnen på -rum”, 1916, sid. 31). Det
skrevs 1382 geluisrwma. P.;Er.
Gärdsgård (jfr Gärde), se Stängsel.
Gärds härad i ö. Skåne, Kristianstads län,
omfattar socknarna Maglehem, Hörröd, Huaröd,
Degeberga, Vittskövle, ö. Sönnarslöv, Everöd,
Lyngsjö, ö. Vram, V. Vram, Linderöd, Äsphult,
Djurröd, Träne, Skepparslöv, Vä och Köpinge;
603,08 km2, därav 599,84 land; 18,197 inv. (1948).
G. tillhör Gärds och Albo domsaga (tingsställe:
Degeberga), Tollarps fögderi och Gärds
kontrakt i Lunds stift. — Namnet är gen. av ger,
svarande mot isl. geirr, spjut, ej sällan i ortnamn
om kilformiga terrängformationer; det syftar här
på den del av den nordöstskånska slätten, som
är belägen mellan Linderödsåsen och Hanöbukten
och av den förra alltmer tränges ihop, tills den
söderut löper ihop till en spets i Maglehems sn
(se J. Sahlgren i ”Namn och bygd”, 1925, sid.
138). Namnet skrevs 1085 Ageri, d.v.s. a geri, på
kilen. P.;Er.
Gärds kontrakt i Lunds stift omfattar i
Kristianstads län Gärds hd och N. Åsum i
Kristianstad samt i Malmöhus län Svensköp i Frosta hd.
Det består av följ. 10 pastorat: Träne och
Djurröd; V. Vram och ö. Vram; Everöd och ö.
Sönnarslöv; Huaröd och Svensköp; Maglehem och
Hörröd; Vittskövle och Degeberga; Köpinge och
Lyngsjö; N. Åsum; Vä och Skepparslöv samt
Linderöd och Äsphult; 23,821 inv. (1948).
Gärds Köpinge, stationssamhälle i Köpinge* sn
i Skåne.
Gärdslösa, socken i Runstens hd på Öland,
Kalmar län, och församling i Gärdslösa och
Bred-sätra pastorat i Ölands medelkontrakt av Växjö
stift, på östkusten s.ö. om Borgholm; 53,97 km2,
därav 53,86 land; 1,010 inv. (1948; 19 inv. pr km2).
G. är relativt bördigt och har västerut någon
skog; åkern utgör 38% av landarealen,
skogsmarken 12%. I prästgården föddes E. J. Stagnelius.
— 491 —
— 492 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
