Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärdslösa - Gärdslöv - Gärdsmyg - Gärds och Albo domsaga - Gärningsbrev - Gärningsman - Gärningsören - Gärs, gers - Gärsnäs (samhälle i Stiby socken) - Gärsnäs (gods i Östra Herrestads socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄRSNÄS
Bland fasta fornminnen märkas fem runstenar
och en del järnåldersgravar, däribland den stora
Tjushög. Intressanta fynd ha gjorts i de delvis
utanför G. liggande Skede mosse* och
Sörby-mossen. Kyrkan, jämte Resmo Ölands bäst
bevarade från medeltiden, är romansk i sin v. del med
torn och korsarmar, medan långhuset med sina
höga stenvalv och väl uthuggna pelare visar
över-gångsstil av gotländsk karaktär; koret, med
nischprydd gavel, är från senare medeltiden. — Förra
leden i namnet är gäre, strimma, remna, sannol.
syftande på den skarpa åskanten n. om kyrkan
el. den remna, som bäcken därinvid gör i åsen;
senare leden är lösa, ett dunkelt ord, trol. med
bet. äng (se Hj. Lindroth i ”S. Kalmar län”, 2,
1926, sid. 13). Namnet skrevs 1283 de
gæris-løso. P.;Er.
Gärdslöv, socken i Vemmenhögs hd i Malmöhus
län och församling i Gärdslövs och önnarps
pastorat i Vemmenhögs kontrakt av Lunds stift, v.
och s.v. om Skurup; 27,58 km2, därav 27,33 land;
549 inv. (1948; 20 inv. pr km2). G. ligger inom
backmoränområdet och har i n. och v. en del
lövskog. Åkern utgör 71 °/o av landarealen,
skogsmarken i2°/o. Egendomar: Näsbyholm* med bl.a.
Näsbygård, Tärnö och Allarp samt Sillesjö.
Kyrkan från slutet av noo-talet har i stort sett
bevarat sin romanska grundplan; tornet ombyggdes
och försågs med spira 1858, och skeppet erhöll
en utbyggnad åt n. Korsvalv från 1400-talet.
Sandstensdopfunten är jämnårig med kyrkan, dess
reliefprydda fat av mässing är från 1500-talet.
Det konstnärligt värdefulla triumfkrucifixet av ek
dateras till 1200-talets slut. Predikstolen i
holländsk renässans är rikt snidad och ung. samtida
med altaruppsatsen (mitten av 1600-talet).
Gravvalv för ägare till Näsbyholm. — Namnet, urspr.
givet åt kyrkbyn, utgöres till sin förra led kanske
av gen. av mansnamnet Ger (se G. Knudsen &
M. Kristensen, ”Danmarks gamle Personnavne”,
1:1, 1936—40, sp. 345). Senare leden är lev, löv,
arvegods. Namnet skrevs 1361 Geeslef. P.;Er.
Gärdsmyg, Troglod’ytes troglodytes, enda arten
av fam. Troglodyt’idae bland tättingarna,
kännetecknad av lång, smal näbb, korta, kupiga vingar
och kort, uppstående stjärt. G. är näst
kungsfå-geln Sveriges minsta fågel med en längd av no
mm. Den är ovan brun el. rödbrun med smala,
svarta tvärlinjer och med ljusa fläckar på
handpennornas ytterfan, undersidan gråbrun med
svarta tvärstreck. G. är
utbredd över hela
Europa och finnes i Sverige
upp till Västerbotten.
Den håller helst till i
vindfällen och täta snår
samt bygger här ett
klotformigt, av mossa
konstrikt hopfogat bo.
Födan utgöres av
insekter. Stannfågel; en
del flytta dock
söderut. H.Bn.
Gärds och Albo
domsaga i Kristianstads län,
under Hovrätten över
Skåne och Blekinge, om-
Gärdsmyg.
Gärs.
fattar Gärds och Albo härader, som bilda ett
tingslag med tingsställe i Degeberga och kansli
i Kristianstad; 27,188 inv. (1948).
Gärningsbrev, kam., se Skråväsen.
Gärningsman. 1) Straffr., förövaren av en viss
brottslig gärning. Har vederbörande icke
personligen deltagit i utförandet av den brottsliga
handlingen, straffas han i regel endast för
delaktighet i brott* men kan stundom det oaktat, t.ex.
som anstiftare, erhålla samma straff som g. Som ett
särsk. slag av g., kallad medelbar g., anses dock
— på gr. av vissa teoretiskt-psykologiska
betraktelser — den, som väl icke personligen utför
gärningen men därvid begagnat sig av ett som
viljelöst ansett verktyg för förövandet, t.ex. av en
vansinnig, ett barn el. en om gärningens natur fullst.
vilseledd. K.
2) Kam., se Sockenhantverkare.
Gärningsören, kam., se Skråväsen.
Gärs, g e r s, Aceri’na cePnua, art av fam.
ab-borrfiskar. G., vars kroppsform är smäckrare än
hos abborren, har två med varandra
sammanhängande men tydligt avgränsade ryggfenor. Huvudet
har talrika slemfyllda gropar. Fjällbeklädnaden
är oregelbunden. Färgen är på ryggen olivgrön,
vanl. med svarta fläckar, på buken vitaktig. Längd
13, högst 25 cm. Om natten håller den sig stilla
mellan stenar men kommer, då det blir ljust, fram
till stränderna i stora skaror. Födan utgöres av
kräftdjur, insektlarver och rom. Lek mars—maj.
Rommen lägges som ett ej genombrutet band på
stenar och växter. G. förekommer i n., mellersta
och ö. Europa samt Sibirien, österut är den
vanligare och större samt av betydelse som
matfisk. N.Rn.
Gärsnäs, samhälle i Stiby* sn i Skåne.
Gärsnäs, gods i ö. Herrestads sn i s.ö. Skåne,
11 km v. om Simrishamn, omfattar 511 ha, därav
460 åker, med ett taxeringsvärde av 599,000 kr.
Slottet av sten i tre våningar och med flera
torn är uppfört vid olika tider och ombyggt
senast 1873. G. är känt från 1300-talet och innehades
till 1500-talets mitt av släkten Drefelt. Av de
senare svenska ägarna bildade A. Schönström
1791 godset. Detta tillhörde 1848—1931 ätten
Rosencrantz. Nuv. ägare är T. Nilsson. —
Namnet innehåller trol. gen. av det fda. mansnamnet
Gyrthir, en biform till det vanligare Gyrth, Giorth’,
— 493 —
— 494 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
