- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 12. Grimberg - Hedebosöm /
507-508

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästrikland - Dialekt - Folkkultur - Konsthistoria - Gästrikland i litteraturen - Litteraturanvisningar - Gästriklands folkhögskola - Gästriklands revir - Gästriklands västra domsaga - Gästriklands västra domsagas tingslag - Gästriklands västra kontrakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GÄSTRIKLANDS FOLKHÖGSKOLA

ord, som beteckna personer och (högre) djur,
och dem, som beteckna saker (även lägre djur).
De förra ha generaliserat den gamla nom., de
senare i obestämd form oblik kasus men i bestämd
form oftast nom., t.ex. gubbö, gubbön, gubbe,
gubben, men stölpä, stölpön oo stölpän, stolpe, stolpen.
— Då adj. står attributivt, har det i sht i de n.
målen en särskild form för obestämd fem. sing.,
t.ex. e långä stång, en lång stång. Predikativt är
adj. i de n. målen och ofta även i de övriga oböjt
i plur., t.ex. döm söp sä full, de söpo sig fulla. —
Hos i:a konjugationens verb ha inf., imperfektum,
supinum och perfekt particip samma form, t.ex.
kas-tä (riksspråk: kasta, kastade, kastat, kastad). E.Li.

Folkkultur. G:s läge har givit även den
folkliga kulturen dess prägel. Landskapet visar
sålunda beröringspunkter både med Uppland och
med Hälsingland, vilket gäller såväl bebyggelse
som bostadsskick. En tidig ekonomisk
blomst-ring, i äldre tid baserad på närheten till
Bergslagen, i senare tid på produktionen av
skogs-artiklar, har gjort den folkliga livsföringen rik
och nyanserad. Boningshusen ha sålunda varit
rymliga och ha icke sällan blivit prydda med
målade inredningar av hög kvalitet. Även möbler
och bohag ha med förkärlek gjorts till föremål för
folkliga konstnärers verksamhet. — Medan
gårdarna av den s.k. centralsvenska typen med en
skiljelänga mellan man- och fägård hänvisa till
Mälardalens kultur, är bruket av särskilda
sommarstugor, stolpbodar o.s.v. ett nordsvenskt drag,
liksom även det framemot våra dagar på sina
håll levande fäbodväsendet. I de v. delarna har
funnits finnbebyggelse, och även på andra håll
har den naturvuxna odlingen brutits genom
den tidvis livaktiga bergsmans- och
brukskul-turen. G.Bg.

Konsthistoria. Av den medeltida konsten återstår
föga, blott några kyrkor och en del
kyrkinventari-er; det mesta är ombyggt el. förstört. Både från
Svealand (Uppland) och från Norrland
(Hälsingland, Jämtland) har denna konst rönt inflytande.
Ett par kyrkor av typen med utdraget rakslutet
kor (1200-talet) äro bevarade, t.ex. Torsåker och
Hedesunda. Den senare täckes av senmedeltida
stjärnvalv, liksom Årsunda. Träskulpturen har
också utbrett sig i G., och i de två sistn. kyrkorna
finnas vackra prov därpå. Valvmålningarna från
medeltidens slut äro bevarade på ett par ställen.
Renässansen bragte åt kyrkorna i G. mestadels
rätt torftiga inventarier. Även den folkliga
konsten har visat sammanhang dels med Uppland
och Dalarne, dels med Hälsingland och det
övriga Norrland. Få profanbyggnader från tiden
före 1700 kvarstå. Några utmärkta bonader från
1600-talet äro bevarade, likaså väggmålningar
från 1700-talets början, särsk. i Ovansjö. I
slutet av 1700-talet fick denna allmogekonst
en pånyttfödelse genom målare hit inkomna från
Dalarne; den förnämste av dem var Hans
Wikström, verksam i Hedesunda, Valbo och flerstädes.
Allmogekonsten är nu samlad i flera
hembygds-museer, de förnämsta i Västerbergs by, Ovansjö
och Koversta i österfärnebo. E.W\

Gästrikland i litteraturen. Till skillnad från andra
landskap i Norrland har G. icke spelat någon
nämnvärd roll i skönlitteraturen. Ingen av de

kända norrlandsskildrarna har haft anknytning till
el. hämtat motiv från G. Av mera lokal karaktär
äro de dikter, som Nils Englund, bördig från G.,
skrivit över motiv från Gävle i saml. ”Din stad”
(1933), ”Geflemotiv” (s.å.), ”När ljusen tändas”
(1935) °ch ”Burskapsbrevet” (1936).

Litt.-. A. Blomberg, ”Praktiskt geologiska
undersökningar inom Gefleborgs län” (SGU, ser. C,
nr 152, 1895); beskrivningarna till geol.
kartbladen Storvik (SGU, ser. Aa, nr 176, 1934), Gävle
(178, 1939) och Horndal (185, 1943); B. Asklund,
”Gästrikländska fornstrandlinjer och
nivåföränd-ringsproblem” (SGU, ser. C, nr 391, 1935). — E.
Alrot, ”De Gestricia”, 1—2 (1720—22; sv. övers,
av W. Lindeberg i ”Meddelanden av G:s
kulturhistoriska förening”, 1923 och 1926); A. A.
Hül-phers, ”Samlingar til en beskrifning öfwer
Norrland och Gefleborgs län. Afd. 1 om G.” (1793);
L. E. Åhrman, ”Beskrifning öfver prov. G.” (1861);
M. Stenbergers skildring i ”Sv. turistfören:s
resehandböcker”, 34 (1928); H. Hänsch, ”Om G:s
natur” (i ”Gästrikländska hembygdsböcker”, 1, s.å.);
”Sv. turistfören:s årsskr.”, 1932; M. Sjöbeck,
”G., Hälsingland” (1939); ”G. Hembygdsbok”, utg.
under red. av Märta Lindeberg (1946). — G:s
förhistoria behandlas av Hanna Rydh, ”G.
under stenåldern” (i ”Från Gästrikebygder”, 1922)
och E. Bellander, ”G:s järnåldersbebyggelse”,
1—2 (i ”Från G.”, 1938 och 1944), kyrkorna
beskrivas i ”Sveriges kyrkor. G.”, I—2 (1932—36)
och ”G:s kyrkor”, 1 (1945), för dialekten

redogör E. Lindkvist, ”Om G:s folkmål” (i
”Från G.”, 1942) och för G:s vapen N. A.
Lind-hult, ”G:s och Hälsinglands sigill och vapen” (i
”Gefle vapen”, 1936). Ett synnerligen rikt material
innehålla ”Meddelanden af G:s fornminnesfören.”
(1889—1918) med dess forts. ”Meddelanden av
G:s kulturhistoriska fören.” (1919—29) och ”Från
G.” (1930 ff.); i denna serie finns bl.a. av P.
Elfstrand uppgjord bibliogr. över litteraturen om
G. 1900—24 (1924), 1924—26 (1927) och 1927—29
(1930). ’ Vidare märkes ”Från Gästrikebygder.
G:s folkhögsk:s årsb.” (1920—34).

Gästriklands folkhögskola, Västerberg, Storvik,
grundad 1910, äges av Gävleborgs läns landsting.

Gästriklands revir, adress Gävle, tillhör
Gävle-Dala distrikt och omfattar inom Gävleborgs län
delar av Gästriklands V. och ö. tingslag, Ala
tingslag och del av Bollnäs tingslag samt av
Uppsala län örbyhus härad och del av Olands
härad. Areal 1948: statsskogar 17,619 ha, varav
14,315 ha produktiv skogsmark, övriga allmänna
skogar 6,549, resp. 5,757 ha. Medelavverkning
1941—45 53,350 m3 (3,71 m3 pr ha produktiv
skogsmark). Reviret är delat i 6
bevaknings-trakter. F.A.Bn.

Gästriklands västra domsaga under Svea hovrätt
omfattar Gästriklands västra domsagas tingslag*.

Gästriklands västra domsagas tingslag i
Gävleborgs län omfattar kommunerna Ockelbo, Järbo,
Ovansjö, Hofors, Torsåker och Storviks köping;
1,952,38 km2 (land); 33,155 inv. (1948). G. utgör
en domsaga med tingsställe och kansli i Storvik,
tillhör Storviks och Sandvikens fögderier samt
Gästriklands v. kontrakt av Uppsala ärkestift.

Gästriklands västra kontrakt i Uppsala ärkestift

— 507 —

— 508 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 15 12:26:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-12/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free