Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödselmedel el. gödsel - Gödselmjöl - Gödselpyr - Gödselspridare - Gödselstad - Gödselvatten - Gödselvårdslånefonden - Gödsling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖDSLING
Stallgödselspridare och (t.h.) konstgödselspridare.
växternas näringsbehov och äro var för sig
ensidiga i sina verkningar. Vid flertalet jordbruk
utgöres därför grundgödslingen av naturlig
gödsel, som kompletteras genom tillförsel av lämpliga
slag av konstgödsel. De konstgjorda g., som
numera framställas fabriksmässigt, indelas efter sitt
innehåll av växtnäring i tre grupper, näml,
kvävehaltiga, fosforsyrehaltiga och kalihaltiga. Bland
de kvävehaltiga må nämnas chilesalpeter,
kalksalpeter, ammoniumsulfat, kalkkväve,
Ijunga-salpeter och leunasalpeter (se dessa ord). Till de
fosforsyrehaltiga höra superfosfat och
thomasfosfat (se Fosfat) samt till de
kalihaltiga 40 °/o och 20 °/o kalisalt, kainit* samt
kaliumsulfat. Dessutom finnes i handeln s.k.
biandgödsel (se d.o., Blomstergödning och
Trädgårdsgöd-sel), som innehåller flera av de tre ovan nämnda
växtnäringsämnena samtidigt. Användning av
konstgödsel har såväl i Sverige som i de flesta andra
länder ökat avsevärt under de senaste 30—40 åren.
Förbrukningen i Sverige uppgick 1911—15 årl.
till i runda tal 40,000 t kvävehaltiga, 170,000 t
fosforsyrehaltiga och 50,000 t kalihaltiga g. Motsv.
siffror för 1939 voro c:a 180,000 t, 300,000 t och
90,000 t. Eo.
Gödselmjöl, se Fiskmjöl.
Gödselpyr, garveritekn., se Pyr.
Gödselspridare, lantbr. De gödselmedel, som
användas inom jordbruk, trädgårdsodling m.m.,
spridas numera vanl. med maskin, varigenom man
uppnår en jämnare spridning än för hand.
Gödseln bredsprides ovanpå markytan och
inblandas i jorden genom efterföljande brukning. —
Stallgödselspridare består av en 2- el.
4-hjulig, flatbottnad vagn. På bottnen finns en
transportör, som för gödseln bakåt mot
sprid-ningsanordningen, en hastigt roterande vals med
anordningar för gödselns finfördelning. Såväl
häst- som traktordragna maskiner finnas. —
Konstgödselspridare består av en
långsmal trälåda för gödselmedlet, placerad tvärs
över körriktningen och uppburen av två, vanl.
höga hjul. Flera system för gödselmedlets
utmatning finnas. Det vanligaste är roterande
tallrikar, placerade i lådans botten, så att ung. halva
tallriken ligger utanför lådan. Under rotationen
föra tallrikarna ut gödselmedlet, som sprides
genom en särskild anordning. Spridningsmängden
pr ha är reglerbar. Hästdragna maskiner ha en
arbetsbredd av 2—4 m, traktordragna upp till 6
m. Gjorda försök ha visat, att radspridning och
samtidig myllning av konstgödseln i vissa fall
är att föredraga. Speciella maskiner för detta
ändamål ha byggts, hittills huvudsaki. i
experimentsyfte. I samband härmed ha delvis nya
spridningssystem försökts. L.Gé.
Gödselstad, den plats, i regel intill
husdjursstal-larna, där stallgödseln förvaras till tiden för dess
användning. G. bör vara bekväm för till- och
bort-forsling av gödseln och så beskaffad, att gödselns
värdebestämmande innehåll och egenskaper i minsta
möjliga utsträckning gå förlorade samt att
sanitära olägenheter icke uppstå. G. bör därför icke,
som rätt allmänt förekommer, vara endast en
fördjupning i marken invid ladugården, utan en med
täta sidor och botten försedd plats, där gödseln
kan uppläggas och hoppackas. Sidorna göras bäst
av cementbetong el. sten med cementfogar samt
botten av samma material, asfaltbetong el. vanlig
stensättning ovanpå ett 30 å 40 cm tjockt lager
arbetad lera. Sättas väggar och tak på g., erhålles
gödselhus. Förvaringen blir härigenom föga
bättre; endast olägenheten med gödselvattnet
und-vikes. G. beräknas efter 5 å 6 m3 gödsel pr stort
nöt och år. I starkt kuperad terräng anlägges g.
under stallen (Norrland, Norge), vilket för såväl
utgödslingen som förvaringen är att
rekommendera. I samband med g. anordnas ofta en
behållare för gödselvattnet*, fast dess värde icke
motiverar en sådan utgift. Jfr Gödselvårdslånefonden
och Urinbrunn. Hj.P.
Gödselvatten, den från gödseln i gödselstad
avrinnande vätskan, som består av urin jämte en del
av det på gödselstaden fallna regnvattnet. G. är
brunt och illaluktande men innehåller blott
obetydligt med växtnäringsämnen, emedan det mesta
av urinens kväve övergår till ammoniak och
avdunstar. Vanl. innehåller det högst o,os % kväve
samt något kali. Mängden kan, om gödselstaden
är lagom stor, beräknas till 8 å 10 1 pr dag och
fullvuxet nöt. Jfr Urinbrunn.
Gödselvårdslånefonden inrättades 1918 för
utgivande av lån för anordnande av ändamålsenliga
gödselstäder, företrädesvis hos ägare el. brukare
av högst 50 ha odlad jord. G. förvaltas av
Statskontoret, men lån utlämnas genom
hushållningssällskapen till högst 75 % av
anläggningskostnaden och högst 2,000 kr. Lånen äro räntefria under
2 år, löpa sedan med 4% ränta och skola
amorteras under 10 år. Genom hushållningssällskapens
förmedling kan sedan 1933 även statsbidrag
erhållas för gödselvårdsanläggningar. Dylika
företag stödjas dessutom av premielån från
egnahemsnämnderna. [A.Vr.JEo.
Gödsling, tillförande till jorden av behövliga
växtnäringsämnen, verkställes främst med den på
egen
— 521 —
— 522 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
