Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösslunda - Gösstake - Gössäter - Gösta - Gösta Berlings saga - Göstrings härad - Göstrings kontrakt - Gösvase - Göt - Göta (samhälle) - Göta, Försäkringsbolaget - Göta, Idrottsklubben - Göta, Sulfit-ab. - Göta artilleriregemente, A2 - Göta flygflottilj, F9 - Götafors - Göta hovrätt - Göta ingenjörkår, Ing2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTA INGENJÖRKÅR
1600-talets mitt. Såväl o. 1760 som 1907 hade
tillstånd begärts att få riva den intressanta
kyrkan. Den restaurerades 1914 enl. en plan av R.
Östberg. — Namnet är bildat till gen. av ett
f.ö. ej betygat fsv. mansnamn Gydhir (sidoform
till Gudhir; jfr Gusum och Göinge) och plur. av
lund (se S. Friberg, ”Studier över ortnamnen i
Kållands härad”, 1938, sid. 45). Det skrevs 1254
Gythislonda. P.;Er.
Gösstake, sjöv., se Flagga, sp. 909.
Gössäter, stationssamhälle i Fullösa* sn,
Västergötland.
Gösta, se Gustav.
Gösta Berlings saga, se Lagerlöf, Selma.
Göstrings härad i Östergötland omsluter i n.
Skänninge och sträcker sig till Sömmen i s. Det
omfattar socknarna Appuna, Hov, Bjälbo,
All-helgona, Järstad, Högby, Hogstad, Väderstad,
Rinna, Åsbo, Blåvik och Malexander samt
Box-holms köping; 815,32 km2, därav 727,13 land;
12,340 inv. (1948). G. tillhör Folkungabygdens
samt Aska, Dals och Bobergs domsagor
(tingsställen: Mjölby och Motala), Mjölby, Vadstena
samt Kinda och Ydre fögderier, Göstrings
kontrakt (utom Järstad, som tillhör Gullbergs och
Bobergs) av Linköpings stift. — Det svårtolkade
namnet torde urspr. ha tillkommit tingsplatsen
och har kanske avsett något för denna
utmärkande: en terrängformation, en växt e.d. (se E.
Hellquist, ”Svensk etymologisk ordb.”, 2 uppl.
1935—39, sid. 324, med litt.) De medeltida
skrivningarna variera; Gilstringx hæradh, Gylhæradh,
Gilstrig hærædhe m.m. P.;Er.
Göstrings kontrakt i Linköpings stift omfattar
Skänninge stad och Göstrings hd (utom Järstad)
i Östergötland samt består av följ. 7 pastorat:
Skänninge, Allhelgona och Bjälbo; Ekeby, Rinna
och Blåvik; Åsbo; Högby och Hogstad;
Väderstad; Hov och Appuna samt Malexander; 14,154
inv. (1948).
Gösvase, fiskeriv., se Risvase.
Göt, block av metall, som erhålles genom att
smält metall får stelna i en form av tackjärn
el. mera sällan stål, en s.k. kokill*. Ett g. har
oftast formen av en stympad kon med i regel
kvadratiskt el. rektangulärt, i hörnen avrundat
tvärsnitt. Vid tillverkning av stål enl. de s.k.
smältfärskningsmetoderna (martin-, bessemer-,
degel- och elektrostålprocesserna) gjutes allt stål,
som ej direkt användes för framställning av
stål-gjutgods, i kokiller till g., vilka sedermera
mekaniskt bearbetas till färdiga stålprodukter (jfr Järn
och stål). Enl. dessa metoder i smält form
framställt stål benämnes därför med en gemensam
beteckning götstål el. götmetall. Vanliga
dimensioner på svenska stål-g. äro 250—400 mm
i fyrkant (10-tums—16-tums-g.) och 1—1V2 m
längd med en vikt av V2—-2 t. G. för grov plåt
och grovt smide göras i Sverige i enhetsvikter
upp till 30 t och däröver. Vid massproducerande
stålverk i utlandet äro g.-vikter om 3—5 t vanliga,
och man går för speciella ändamål, t.ex.
smid-ning av propelleraxlar för krigsfartyg o.d., ända
upp till 200 t vikt, d.v.s. till en stålvolym i ett
stycke av inemot 25 m3. [I.S.JL.Vr.
Göta, industrisamhälle huvudsaki. i Fuxerna
sn i Västergötland, vid Götaälv och Lödöse—
Lilla Edets järnväg; 628 inv. (1948), därav c:a 100
inom Tunge sn. S u 1 f i t-a b. Göta, grundat
1905, med ett aktiekapital av 1,625,000 kr och 275
arb., äger här sulfit- och sulfitspritfabrik med
en årstillverkning av 75,000 t 50 °/o våt, stark
sulfitmassa och 2,5 mill. 1 sulfitsprit. Bolaget,
som även idkar jordbruk, skogshantering och
rederirörelse, är dotterbolag till Uddeholms ab.
Lilla Edets ångbryggeri tillhör ab. Pripp &
Lyckholm. P.
Göta, Försäkringsbolaget, se
Försäkringsbolaget Göta.
Göta, Idrottsklubben G., stiftades 1900
genom sammanslagning av några mindre
stock-holmsklubbar. Från gymnastiska övningar
övergick G. till fotboll, skidåkning och fri idrott,
vilken senare småningom blev den, där klubben haft
sina största framgångar (bl.a. genom sådana
framstående medlemmar som B. Lüning, E. Wide, Sten
Pettersson och B. v. Wachenfeldt). Sedan intresset
för damidrott på 1920-talet ökat, har G., i mots.
till de flesta andra svenska storklubbarna, med
goda resultat (t.ex. Maj Jacobssons och Märta
Wretmans insatser vid de kvinnliga idrottsspelen
1930 och 1934) tagit hand om denna. G. idkar
även bowling, handboll, orienteringslöpning samt
framför allt den hos oss hittills mera förbisedda
ishockeyn. Klubben, som f.n. är en av de största
idrottsföreningarna i Sverige, hade under
1920-talet en glansperiod i bandy men har nu nedlagt
detta spel. O.Kgh.
Göta, S u 1 f i t-a b., se Göta (samhälle).
Göta artilleriregemente, A2, Göteborg, leder sitt
ursprung från de i 1696 års riksstat uppförda
Göteborgz och Bohus lähns artillerie betiente,
vilka utgjorde en del av det 1689 bildade
Artil-lerireg. 1748 organiserades Artilleribataljonen uti
Göteborg och bohuslänska fästningarna,
garniso-nerad i Göteborg samt i Ny Elfsborgs, Varbergs,
Bohus’ och Marstrands fästningar och från 1783
benämnd Göteborgs och Bohusläns brigaden. 1794
uppdelades det förutnämnda Artillerireg. i 4
mindre reg., varibland G., som skulle
sammansättas av art.-kompanierna i Göteborg, Karlstad
och Jönköping samt art. i Eda skans. G. deltog
i fälttågen i Pommern, i Tyskland och mot Norge
under början av 1800-talet. Det benämndes 1894
—1904 Första G. Urspr. och till 1830 omfattade
G. såväl fält- som fästnings- och belägringsart.
Det har under årens lopp avlämnat personal och
materiel till de efter hand uppsatta Karlsborgs
art.-kår, Norrlands och Andra Göta art.-reg. G:s
kaserner, som urspr. lågo på Otterhällan, mitt
inne i Göteborgs stad, äro sedan 1895 belägna vid
Kviberg. Från 1865 till slutet av 1880-talet ha
övningar och skjutningar ägt rum på Tånga hed
vid Vårgårda; reg:s skjutfält finns nu vid
Rem-mene. Reg. är hästanspänt fältart.-reg. E.O.B.
Göta flygflottilj, F 9, Säve, Göteborg,
jaktflottilj, beslutad vid 1940 års vårriksdag, uppsättning
påbörjad 1940.
Götafors, samhälle i Byarums* sn i Småland.
Göta hovrätt, se Hovrätt.
Göta ingenjörkår, Ing2, Eksjö. 1871 års
riksdag beslöt, att en sappörbataljon skulle uppsättas
och förläggas till Karlsborg. Genom 1892 års
härordning ändrades namnet till Göta
ingenjör
— 549 —
— 550 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
