Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Historia - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
G. inträdde snart därefter, då det blev säte och
stapelort för Ostindiska kompaniet (1731—1814).
Även det stora sillfisket (1747—o. 1806) tillförde
staden stor vinst. Under kontinentalsystemets
tid blev G. 1808—14 en av Europas förnämsta
upplagsplatser för den engelska handeln, och
göteborgarna gjorde lysande affärer. Sedan kom
visserligen ett svårt bakslag, men staden hämtade
sig snart. Trollhätte kanal, öppnad 1800 och
ombyggd 1844, ökade dess handelsomsättning;
1862 tillkom v. stambanan och längre fram
Bergslagernas järnväg, G.—Borås—Alvesta järnväg
m.fl. Exporten på England utvidgades avsevärt.
Rederirörelsen har sedan betydligt utvecklats; här
må nämnas Svenska Lloyd, de olika
Broströms-rederierna och Transatlantic. Handelsflottan är
den största i Sverige. Industrien har utvecklats
kraftigt under 1800- och 1900-talen. Några av de
största företagen äro Carnegieska bruken,
grundlagda 1810 och 1813, Götaverken, som grundlädes
1841 under namnet Göteborgs mekaniska verkstad,
Eriksbergs mekaniska verkstad (1876),
Gamlestadens fabrikers ab. (1891) samt Svenska
kullagerfabriken (SKF; 1907). 1820 öppnades
Göteborgs sparbank, den första i Sverige, 1846
Göteborgs privatbank, nu Göteborgs bank, och
1864 Skandinaviska kredit-ab. (nu
Skandinaviska banken). G. har vuxit betydligt genom
inkorporering, och de härjande eldsvådorna i äldre
tid (1669, 1721, 1746, 1792, 1802 och 1804) ha
bidragit till dess moderna stadsbild och
byggnadssätt. Vad staden förmår, har den visat bl.a.
genom utställningarna 1891 och i sht 1923.
Svenska mässan är även ett uttryck för G:s ledande
plats inom svenskt näringsliv. Svenska mässan,
som ordnade sin första utställning 1918, är sedan
1936 en stiftelse, vars ändamål är att genom
varu-mässor i G. befordra industriens, hantverkets och
handelns intressen i Sverige. Mässans lokaler
mitt emot Liseberg användas i stor utsträckning
för inomhusidrott, fester och möten. G. har haft
förmånen av en hög allmän- och medborgaranda
med devisen ”rikedom förpliktar”. Ett bevis
härpå utgöra stadens bildnings- och högre
undervisningsanstalter (se nedan, sp. 578);
donationerna till sociala och kulturella ändamål uppgå till
över 75 mkr. Bland donatorerna, på första namnet
när tillhörande spetsarna inom G:s handelsvärld,
märkas Margareta Huitfeldt, Sahlgren, Kjellberg,
Chalmers, Dickson, Wijk, S. Renström, Röhss, O.
Ekman, D. Carnegie, E. Magnus, konstmecenaten
P. Fürstenberg, Ch. F. Lindberg, Carlander, G.
Heyman, Herbert Jacobsson m.fl. För osparad
möda samt stor initiativrikedom till stadens
fromma böra ihågkommas Per Dubb, Sahlgrenska
sjukhusets förste överläkare (1750—1834), och
”Göteborgs handels- och sjöfarts-tidn.”s red. S. A.
Hedlund (1821—1900).
Krigshistoria. G. (med Älvsborg) hade
ur strategisk synpunkt den betydelsen, att det
avklippte förbindelsen mellan Halland och
Bohuslän. Under den epok, då dessa landskap
tillhörde Sveriges v. granne, blev staden därför ett
begärligt operationsföremål för danska och norska
stridskrafter. Av Kristian IV :s stort anlagda
planer mot staden kommo en del till utförande
under kriget 1643—45. Konungen själv gjorde i
april 1644 ett försök att innesluta den från
sjösidan men måste retirera för en svensk eskader
(utrustad i Holland av L. De Geer). På
sommaren s.å. gjorde Norges ståthållare, Hannibal
Sehested — efter vilken kriget kallades
Hanni-balsfejden —, flera framstötar från Bohuslän mot
G., sekunderade av utfall, som från den danska
fästningen Varberg gjordes mot sydfronten.
Kommendanten i G., N. A. Mannersköld, lyckades
emellertid medelst ett rörligt användande av den
fåtaliga garnisonen avslå anfallen. Sommaren
1645 förnyades offensiven med större styrkor, men
försvaret hade ock stärkts, och den på
krigsskådeplatsen kommenderande befälhavaren Lars
Kagg slog angriparna definitivt tillbaka. —
Sedan Danmark genom Brömsebrofreden avträtt
Halland till Sverige, var G:s läge något mindre
utsatt, och sedan även Bohuslän blivit svenskt,
var faran för direkta angrepp på landfronten ej
längre överhängande. Likväl hotades staden
allvarligt under kriget 1675—79, då (1676) åter en
norsk ståthållare, Gyldenlöve, sökte innesluta
staden från landsidan, medan en dansk eskader
avspärrade sjösidan. Även nu måste emellertid
den danska sjöstyrkan rymma fältet för en svensk,
varmed staden väsentligen var räddad även från
”Gyldenlövefejden”. — Under det stora nordiska
kriget blev G. anfallet från sjösidan av
Torden-skjold, dels 1717, dels (två gånger) 1719,
samtliga gånger dock utan resultat.
En betydelsefull roll i striderna om Göteborg
spelade vid så gott som alla tillfällen det fasta
försvaret. G. med Älvsborg bildade
slutvärnet i en serie skansar, som av ålder funnits
utmed Götaälv (G., Lödöse, Skårdal, Lärje,
Hospitalet m.fl.). Huvuddragen i utvecklingen av de
befästningar, som kunde räknas till själva staden,
äro följ. Sedan Gustav II Adolf 1619 beslutat
anlägga en ny stad, uppdrogs 1621 åt J. Schultz
att utstaka staden och en fästning kring
densamma. Befästningarna utfördes efter ritningar,
fastställda 1624, enl. nederländska skolan med 6
bastionerade fronter och våt grav åt landsidan,
enklare linjer åt älven. Befästningsarbetena gingo
långsamt men voro dock under danska kriget
1643—45 i sådant skick, att staden kunde
försvaras. De fortsatte till 1649, för att därefter
avstanna el. vidtaga, allteftersom krigen mot
Danmark blossade upp. 1684 fastställdes en ny,
av Dahlbergh uppgjord plan för befästningarna.
Skansarna Kronan* och Göta lejon* påbörjades
1687. Då danskarna 1788 hotade staden, sattes
befästningarna efter arbete dag och natt för en
sista gång i försvarstillstånd. 1806 gavs
befallning om rivning av allt utom vallen mot stadens
redd samt skansarna Kronan och Göta lejon.
1822 upphörde G. som fästning. Nu återstå
endast de båda skansarna samt en del av
bastionen Carolus Rex. Under början av
1900-talet har G. fått nya befästningar åt sjösidan,
Älvsborgs fästning, som skyddar Götaälvs
mynning. [S.An]S.Sg;T.Hm;A.W.G.
Stadsbeskrivning. Det gamla Göteborg,
som delas av St. hamnkanalen, den äldsta
hamnen, i Staden inom vallgraven och
Nordstaden, får än i dag sin prägel av att
G. varit en befäst stad, anlagd efter holländskt
— 563 —
— 564 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
