- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 12. Grimberg - Hedebosöm /
585-586

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Göteborg i litteraturen - Litteraturanvisningar - Göteborg-Borås järnväg - Göteborg—Dalarne—Gävle, Trafikförvaltningen - Göteborgs aftonblad - ab. Göteborgs bank - Göteborgsbiennalen - Göteborgs bogserings & bärgnings-ab. - Göteborgs botaniska trädgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GÖTEBORGS BOTANISKA TRÄDGÅRD

och Adas visor” (1935) och ”Valser och visor
med Kalle och Ada” (1939). En litterärt hållen
stadsskildring ger E. Linde i ”G.” (1948). E.

Litt.’. ”Statistisk årsbok för G.”; ”G:s
kommunalkalender” (årl. utkommande sedan 1929);
E. Cederbourg, ”En kort beskrifning öfver G.”
(1739, faks.-uppl. 1920); ”Samling af G:s stads
privilegier” (1783); P. A. Granberg, ”Staden
G:s historia och beskrifning” (2 bd, 1814—15);
W. Berg, ”Samlingar till G:s historia” (4 bd,
1882—91); C. R. A. Fredberg, ”Det gamla G.”
(3 bd, 1919—24). I samband med 1923 års
utställning utgavs S. Aberstén, ”Bibliographia
gothoburgensis” (1922; tillägg 1925) samt den
ståtliga serien ”Skrifter utg. till G:s stads 300
års-jubileum”, bland vilka märkas: H. Almquist,
”G:s historia”; O. Nordenskjöld m.fl.,
”G.-trak-tens natur”; G. Bodman, ”G:s äldre industri”;
I. Lind, ”G:s handel och sjöfart 1637—1920”; ”G.
En översikt... utg. genom N. Wimarson”. P.
Elolm, ”G:s stadsdelar” (i ”Meddel. från
Geografiska fören. i G.”, 3, 1924); G. Ekstrand, ”G.,
några stadsgeografiska studier” (i ”Sydsvenska
geografiska sällskapets årsb.”, 1925); G. Bodman,
”G:s industrihistoria i siffror 1747—1920” (1926);
”En bok om G.”, utg. av Svenska turistfören.
(1931); L. Bonsdorff, ”G:s hamn genom tiderna”
(s.å.); G. Engström & O. Jonsson, ”Industrien i G.
med förorter” (i ”Gothia”, 4, 1937); C. S.
Lindstam, ”G:s gatunamn” (1945); ”G.” (i ”Svenska
stadsmonogr.”, 1948); ”Port of Gothenburg.
Year Book” (1949). — Bland
specialarbeten förtjäna nämnas: G. F. L. Sarauw, ”Det
äldre G. på Hisingen” (i ”Götesborgs och
Bohusläns fornminnesfören:s tidskr.”, 1916); F.
Stenström, ”örgryte genom tiderna” (2 bd, 1920—24);
”Sveriges handel och industri. G. Med inledn. af
A. Ramm” (1903); ”Handlingar rörande
donationer i G.”, 1—6 (1900—23); W. Berg,
”Anteckningar om G:s äldre teatrar” (3 bd, 1896—1900);
A. Fromell, ”Stora teatern i G. 1893—1929” (1929);
”Göteborgsdialekten och skolan” (1939).

Göteborg-Borås järnväg, längd 72 km, spårvidd
1,435 m, öppnades för trafik 1894. G. förvaltades
i gemenskap med Borås—Alvesta järnväg. 1940
förvärvades G. av Staten. Ännu i enskild ägo
hade G. 1936 blivit elektrifierad. Banan utgår
från Almedals station, 5 km s. om Göteborg. I
närheten av Landvetters station finnas 4 tunnlar
av 56—332 m längd. Ung. mitt på sträckan
ligger den bekanta vintersportplatsen Hindås och
23 km ö. om denna Hultafors sanatorium.

Göteborg—Dalarne—Gävle,
Trafikförvaltningen, se Trafikförvaltningen
Göteborg—Dalarne—Gävle.

Göteborgs aftonblad, konservativ tidn. i
Göteborg, grundad i okt. 1888 av boktryckaren H.
Österling, nedlagd 1926. Österling redigerade
själv tidn. till april 1889, då han efterträddes av
Oscar Norén. Denne företrädde en
utpräglad protektionistisk politik och gjorde, under
livlig polemik med den liberala ”Göteborgs
handels-och sjöfarts-tidn.”, G. till organ för stadens
konservativa medelklass. Efter Noréns avgång V12
1899 var G. organ för Fosterländska förbundet.
Red. ha varit: J. Sellman (1899—1901), Vilhelm
Lundström (1901—06), M. Myrström (1906—12),

G. Sjöberg (1913—18), Arne Forssell (1918—21), E.
Timelin (1921—23) och C. A. Nordin (1923—26).
Tidn. utkom nov. 1918—juni 1923 under namnet
”Göteborgs dagbla d”. E.

ab. Göteborgs bank grundades 1848 under
namnet Götheborgs privat bank, 1858 ändrat till
Göteborgs enskilda bank, samt ombildades 1903 i
samband med indragningen av de enskilda
bankernas sedelutgivningsrätt till ab. under nuv.
namn. Banken övertog 1905 Hallands enskilda
bank och Bohusläns enskilda bank, 1917 ab.
Stockholms diskontobank och ab. Marks bank, 1920
5 av ab. Nya bankens avd.-kontor, 1921 ab.
Örebro läns bank, 1922 Kopparbergs enskilda bank
och Marstrands sparbank, 1924 ab. övre
Väster-dalarnes bank, 1932 Sparbanken i Vimmerby och
1939 Kristdala kreditkassa m.fl. G. har sitt
huvudkontor och ett antal avd.-kontor i Göteborg,
centralkontor och ett antal avd.-kontor i Stockholm
samt dessutom avd.-kontor på 80 platser,
huvudsaki. på Västkusten, i Småland och i Bergslagen,
från Hälsingborg i s. till Särna i n. Med en
omslutning S1/i2 1948 av 905 mkr, därav egna
fonder 94 mkr, var banken till storleken den 3:e
bland de svenska storbankerna. — Litt.: S.
Brisman, ”Ab. G. 1848—1923” (1923). [Lth]O.L.

Göteborgsbiennalen, se Biennalen.

Göteborgs bogserings & bärgnings-ab. bildades
1872 under benämningen Göteborgs bogserings
ab. för att avhjälpa bristen på bogserbåtar i
Göteborgs hamn. Sedermera antogs namnet Röda
bolaget (efter båtarnas röda skorstensbälte).
1918 övertogs bolaget av Broströmskoncernen,
och samtidigt utvidgades bärgningsverksamheten.
Bland större nybyggen, som därefter tillkommo,
kan nämnas världens första motordrivna
bärgningsfartyg, ”Frithiof”, med ett propellermaskineri på
c:a 1,250 ind. hk. G. äger 26 bärgnings- och
bog-seringsfartyg med maskinstyrka varierande
mellan 100 och 1,250 ind. hk samt 4
bärgningspon-toner. T.Hrn.

Göteborgs botaniska trädgård, anlagd 1916—23,
belägen i stadens sydvästra del på ett
område av nära 12 ha, hörande till egendomen St.
Änggården, vilken i övrigt, 38 ha, har avsatts som
naturpark i nära anslutning till trädgården. Den
är huvudsaki. anlagd efter växtgeografiska och
biologiska principer, med skilda kvarter belysande
olika floraområden, däribland en klippträdgård för
olika trakters fjällfloror, varjämte rum beretts för
större grupper av prydnadsväxter. Till trädgården

Parti av Göteborgs botaniska trädgård.

- 585 -

— 586 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 15 12:26:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-12/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free