Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götlunda (Närke) - Götlunda (Västergötland) - Götmetall - Götrek (Godberg), Pär - Götstål - Götterdämmerung - Göttingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTLUNDA
Käglan i n.v.; österut finnas vidsträckta
kärr-och mossmarker. På n. gränsen rinner Arbogaån;
Lungersudd i Hjälmaren bildas av Götlunda- el.
Fellingsbroåsen. Åkern utgör 28 °/o av
landarealen, skogsmarken 61 °/o. Egendomar: Sickelsjö*,
Frötuna, Kåsätter, Prästgården och Krämplinge.
Smidesverkstad och cementvarufabrik. Talrika
fornlämningar förekomma, särsk. järnåldersgravar
på rullstensåsen nedåt Lungersudd (kummel,
rosen, stensättningar och två runstenar). Gravhögar
finnas flerstädes, vid Urvalla en runsten och vid
Sjömosjön lämningar efter en medeltidsborg,
Kolnehus. Kyrkan i korsform med västtorn
byggdes 1744 och restaurerades 1897. — Namnet
är bildat till göta, gen. av mansnamnet Göte el.
stamnamnet götar, samt en böjningsform av lund
(se J. Sahlgren i ”Årsb. för hembygdsvård”, 1935,
sid. 69). Det skrevs 1314 De Gøtælundum. P.;Er.
Götlunda, socken i Vadsbo hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Götlunda och
Flistads pastorat i S. Vadsbo kontrakt av Skara
stift, s.ö. om Mariestad; 45,33 km2, därav 45,16
land; 1,322 inv. (1948). G. sträcker sig från
Tidan i n. och v. stambanan i v. över slättbygd
och skogsmark in på Degermossen i s.ö. Åkern
utgör 47% av landarealen, skogsmarken 36%.
En del av Tidans municipalsamhälle ligger inom
G. Lunne kraftverk tillhör Kraft-ab.
Nykvarn-Tidan, bildat 1916 (aktiekapital 285,000 kr). Av
fornlämningar finnas särsk. järnåldersgravar
(högar, rösen, stensättningar) samt en runsten.
Kyrkan av sten är i sin v. del trol. medeltida. Efter
eldsvåda 1670 återställdes den och utvidgades åt
ö.; det plana innertaket av trä försågs med
målningar. Romansk sandstensdopfunt. En
järnbeslagen dörr med runskrift från 1100-talet förvaras
nu i museet i Skara. — Namnet innehåller gen. av
folkslagsnamnet götar samt en böjningsform av
lund, trol. i bet. helig lund, offerlund. Platsen har
alltså varit ett viktigt hedniskt kulturcentrum
(jfr Göteve). Se E. Wessén i ”Meddelanden från
Östergötlands fornminnes- och museiförening”,
1922, sid. 35. Namnet skrevs 1397 aff Götelunde
sokn. P.;Er.
Götmetall, se Göt.
Götrek (urspr. Godberg), Pär, socialistisk
skriftställare (1798—1876). Efter studier i
Uppsala ägnade sig G. åt boktryckeriverksamhet o.a.
ekonomiska företag samt blev från 1836
bokhandlare i Stockholm. Han tog livlig del i tidens
folkbildningsrörelser såväl i Stockholm som i
Karlskrona, där han
vistades under sina senare
år. 1824—25 utgav
han den vittra tidskr.
”Brage”. G. var väl
förtrogen med den
franska socialistiska
litteraturen och
anslöt sig i början
närmast till
Saint-Si-mons idéer, som han
förfäktade i skriften
”Framtidens religion,
uppenbarad af
Saint-Simon” (1831, ny
Gänselieselbrunnen framför rådhuset i Göttingen, i
bakgrunden Jakobskyrkans torn.
uppl. 1833 under titel ”Saint-Simons
religions-lära”). Mot Fourier intog G. en mera kritisk
hållning, särsk. framträdande i hans
socialpolitiska huvudskrift ”Om proletariatet och dess
befrielse genom den sanna kommunismen” (1847).
Däremot mottog han starka intryck av E. Cabets
sociala idealism. G:s vakna intresse för aktuella
sociala idéer visar sig icke minst däri, att han
redan 1848 översatte ”Kommunistiska manifestet”
till svenska. — Personligen var G. en älskvärd
idealist med djup medkänsla för de fattiga
klasserna och med en religiös tro på det lyckliga
framtidssamhället. Den sanna kommunismen var för
honom intet annat än kristendom i handling.
Under hans stockholmstid var hans hem en
samlingsplats för huvudstadens radikala intelligens, och
inom arbetarkretsar utövade han tidvis ett icke
obetydligt inflytande. G.A.
Götstål, se Göt.
Gött’erdämmerung [-ojj] (ty.), se Gudaskymning.
Gött’ingen, stad i Hannover, 35 km n.ö. om
Kassel, vackert belägen vid övre Leine och
knutpunkt på järnvägen Hannover—Kassel; 54,199 inv.
(i939; I7.O57 1875). G., nämnt som by 953, blev
stad i början på 1200-talet och var 1278—1463
huvudstad i ett braunschweigskt delhertigdöme.
Det upplevde som hansestad under 1300-talet en
kort blomstringstid men förföll och erhöll
betydelse först när univ. grundades 1737. G. är
bekant bl.a. genom Göttinger Dichterbund. Inre
staden med trånga och krokiga gator och
kors
— 611 —
— 612 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
