Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Habsburg, furstehus - Hácha, Emil - Haché - Hachette, Louis Christophe François - Hachiman - Hachinohe - Hachioji - Hachis - Hacienda - Hack - Hacka (spelkort) - Hacka (lantbruk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HACHA
till Frans Ferdinands närmast yngre bror,
efterträdde som närmaste tronarvinge Frans Josef 1916
men nödgades abdikera 1918, varefter husets
furstliga rättigheter upphävts i Österrike 1919, i Ungern
1921. De ungerska legitimisternas tronkandidat är
Karl I:s son Otto (f. 1912). P.Nm.
Håcha [ha’/a], Emil, tjeckoslovakisk jurist
och president (1872—1945), jur. dr 1896, blev efter
tjänstgöring som advokat och i böhmisk
förvaltning domare i Wien
1916, i Prag 1918. Vid
upprättandet av den
tjeckoslovakiska
staten blev han president
i landets högsta
förvaltningsdomstol. H.
vann allmänt
erkännande som domare och
jurist, blev doc. i Prag
1920 och invaldes på
gr. av sitt juridiska
författarskap 1932 i
den tjeckoslovakiska
akad. men var
politiskt en oprövad kraft,
då han 30/n 1938 valdes till Benes’ efterträdare
som president i det efter
Münchenöverenskom-melsen stympade Tjeckoslovakien. Något
inflytande hade han ej; sedan den slovakiska krisen
i mars 1939 gett Hitler förevändning att kalla
H. och utrikesminister Chvalkovsky till Berlin,
gick han här — efter svåra påtryckningar ■—
med på att överlåta åt Hitler att bestämma om
det tjeckiska folkets framtid. Det tyska referatet
av Hitlers och H:s nattliga konferens 14/s är i
sin sakliga objektivitet ett av de kusligaste
dokument, som finnas rörande de nazistiska
förhand-lingsmetoderna. H. motstod ej dessa, och han
skänkte därigenom tyskarna en visserligen
ohållbar rättsgrund för ockupationen av
Böhmen-Mähren samt gav en föga värdig avslutning åt
mellankrigstidens tjeckoslovakiska historia. Efter
ockupationen intog H. formellt ställningen som
statschef och ledare av Böhmen-Mährens
autonoma regering och styrelse. Även nu visade den
åldrande och sjuklige H. stor undfallenhet för
tyskarna. Han syntes vid uppvaktningar för
Hitler, hans namn mötte i underdåniga hyllningar
till denne och i proklamationer, vari tjeckerna
manades att hörsamma de tyska påbuden. Man
har talat om H. som en tjeckisk Quisling. Detta
är oriktigt. H. spelade en ovärdig, icke en
brottslig roll. — H. häktades omedelbart efter Prags
befrielse men dog, innan några andra anstalter
hunnit vidtagas. B.
Haché [aje’], kok., se Hachis.
Hachette [ajätt’], Louis Christophe
F r a n q o i s, fransk bokförläggare (1800—64),
grundade 1826 i Paris ett förlag (från 1892
Hachette & co., 1919 ab.), som utgav pedagogiska
och skönlitterära verk, planschverk o.s.v. och snart
blev ett av Frankrikes största.
Hachiman, japansk krigsgud, se Japan, religiösa
förhållanden.
Hachinohe [-C-], stad i Japan, på nordligaste
delen av Hondos östkust, vid mynningen av
flo
den Mabechi; 73,494 inv. (1940; 38,500 1920).
Hamn och åtskillig industri.
Hachioji [-ciåji], stad i Japan, 40 km v. om
Tokyos centrum; 62,279 inv. (1940). Omfattande
sidenindustri.
Hachis [ajT] el. haché (fra., av hacher, hacka),
försv. h a c k i s, hackade el. i små tärningar
skurna rester av stekt el. kokt kött av olika slag,
gärna tillsatt med nyskuret fläsk och lök.
Alltsammans brynes i en panna, litet mjöl strös över,
och rätten spädes med buljong.
Hacienda [abie’nda, spa.-amer. utt. asi-] (spa.;
jfr port, fasenda’), lantgods. Ordet nyttjas i spanska
Amerika i allm. om större lantegendom el.
industriell anläggning samt i Mexico och s.v. USA i sht
om odlad farm med mera komfortabla
manbyggnader, oftast av soltorkat tegel, till skillnad från
en rancho, en betesfarm för uppfödande av
slaktdjur.
Hack (förvanskad form), skeppsb., dets. som
häck*.
Hacka (från Ity., eg. hackmat, röra o.d., till
verbet hacka’), lågt spelkort; penningsedel av låg
valör; mindre penningsumma.
Hacka, lantbr., redskap för hackning i syfte att
luckra jorden och förstöra ogräs i radodlade
grödor, ss. rotfrukter och oljeväxter. Handhackor
användas huvudsaki. för hackning mellan
plantorna i raden. Häst- el. traktordragna hackor
användas för hackning mellan plantraderna. —
Handhacka med 12—17 cm brett blad är
vanligast för trädgård och rotfruktsodling; spetsigt
hjärtformad h. samt k 1 o h a c k a med 2 å
3 10—12 cm långa klor användas för
potatisupptagning; fl åhacka har ett c:a 25X25 cm stort
blad, åtm. nedtill av stål, och kraftigt skaft (se
Flåhackning); pikhacka el. korp är en
något böjd, spetsig h. av smitt stål för jord- och
stenarbeten. — En hästhacka består av en
2-hjulig kärra, i vars bakre kant är fästad en
vågrät balk. I denna äro hackskären fästa i
armar, rörliga i höjdled, så att skären kunna följa
markytans ojämnheter. Balken med armarna och
hackskären kan genom en styranordning
förskjutas i sidled, varigenom finstyrning av h. sker.
Hackskären äro gjorda av stålplåt i olika form,
trekantiga, s.k. ”gåsfotskär”, el. snedställda
knivar, vinkelskär. Vid hackning av fält med små,
nyligen uppkomna plantor placeras runda
plåtskivor, skyddsrullar, närmast plantraderna för att
Traktorhacka. Tillverkning: ab. Lilla Harrie
redskapsverkstad.
— 639 —
— 640 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
