Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hackspettsläktet, tretåiga hackspettar - Hacksta - Hackvad - Hackzell, Antti - Hackås - Hadafylke - Hadamard, Jacques
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HADAMARD
gul hjässa och ett brett vitt band längs ryggen.
Undersidan är vit med svarta fläckar på strupen
och bröstets sidor, vingarna svarta med vita
fläckar. Honan saknar det gula på hjässan. Längd 24
cm. Den är den vanligaste hackspetten i Lappland
och går söderut till Värmland och Närke. Den
påminner i sitt levnadssätt om brokspettarna. H.Bn.
Hacksta, socken i Trögds hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Villberga, Hacksta och
Löts pastorat i Trögds och Åsunda kontrakt av
Uppsala ärkestift, vid Ekolsundsviken; 15,53 km2,
därav 15,52 land; 271 inv. (1948; 17 inv. pr km2).
H. är slättbygd, avbruten av skogshöjder; åkern
utgör 58 °/o av landarealen, skogsmarken 27 %.
Egendom: Eneby. Kyrkans skepp och kor äro
från 1200-talet, valven samt vapenhus och sakristia
från 1400-talet. — Namnet är bildat genom sms.
av gen. av mansnamnet Hake och plur. stadhir,
ställe, gård, av stadh, plats. Det skrevs 1314 De
hakastum (avskrift 1344). P.;Er.
Hackvad, socken i Grimstens hd i Närke,
Örebro län, och församling i Edsbergs och Hackvads
pastorat i Edsbergs kontrakt av Strängnäs stift,
v.n.v. om Hallsberg; 19,38 km2, därav 18,97 land;
467 inv. (1948; 25 inv. pr km2). H. ligger på den
bördiga slätten, varöver skogklädda drumlins höja
sig. Den forna Skarbysjön, belägen delvis i s.ö.
H., torrlädes 1862—64 och 1913—17. Åkern utgör
71 °/o av landarealen, skogsmarken 15 %.
Egendom: Bärsta. Fornlämningar finnas från skilda
tider. Den lilla tornförsedda medeltidskyrkan
ersattes 1780—82 av en ny, liksom föreg. av
kalksten. Denna eldhärjades 1902 men
återuppbyggdes på de gamla murarna och invigdes igen 1910.
— Den nuv. namnformen är en omtolkning. Det
hittills äldsta kända belägget, De Hakuas 1314,
röjer en sms. av gen. av haka, använt om
en framspringande höjd, och ås (se J. Sahlgren
i ”Årsb. för hembygdsvård”, 1935, sid. 69). P.;Er.
Hackzell’, Anders (Antti) Verner, finländsk
industriman, ämbetsman och diplomat (1881—
1946), fil. kand. 1903, rättsexamen 1906,
praktiserande advokat i Petersburg 1911—17, varvid han
på mångahanda sätt bistod landsmän, som under
ofärdsåren ställdes inför ryska domstolar. 1918
—20 var H. landshövding i Viborgs län, 1921—22
v. ordf, i den finsk-ryska kommittén för
verkställande av Dorpatfreden och 1922—27 minister
i Moskva. H. inträdde därefter i Finlands
arbets-givarförbund, där han 1930 blev v. dir. och 1936
verkst. dir. Som utrikesminister i Kivimäkis
regering 1932—36
markerade H. kraftigt
Finlands skandinaviska
orientering, och som
statsminister efter
Lin-komies i aug. 1944
genomförde han
brytningen med Tyskland.
H:s bana ändades
oförmodat, då han vid
ankomsten till
va-penstilleståndsförhand-lingarna i Moskva i
sept. 1944 drabbades
av ett slaganfall. R.R.
Hackås kyrka.
Hackås, socken i Jämtlands ö. domsagas
tingslag och församling i Näs och Hackås pastorat
i Östersunds kontrakt av Härnösands stift, ö. om
Bergsviken av Storsjön och kring Näckten; 406,50
km2, därav 302,28 land; 1,584 inv. (1948; 5 inv.
pr km2). Huvudbygden ligger på sluttningarna
mot Bergsviken, medan socknen f.ö. uppfylles av
folkfattiga skogstrakter, som längst i s. nå 529
m ö.h. Åkern utgör 4 % av landarealen,
skogsmarken 71 °/o. Ett elkraftverk tillhör Hackås-Näs
elektriska ab. (aktiekapital 333,000 kr); någon
träförädling. En stor del av arealen äges av
trävarubolag. Järnåldersgravhögar, enstaka el. i
grupper, finnas flerstädes. Kyrkan är Jämtlands
märkligaste och Norrlands enda bevarade
absidkyrka; dess äldsta, ö. del stammar från tidig
medeltid, olika tillbyggnader från 1500- och
1770-talen. Stapeln är av jämtlandstyp, byggd 1752.
I korabsiden bevaras väggmålningar från
1200-talet, i långhus och sakristia sådana från 1601,
vilka i sakristian täcka 1200-talsmålningar.
Kyrkan restaurerades 1923. Den har inredning i rik
rokoko, särsk. predikstolen är ett mästerverk (se
E. Festin, ”H. kyrka”, 1923). Gillhovs kapell i
s. är uppfört av trä 1870. — Socknen har trol.
namnet efter den ås, på vilken den hedniske
guden Ull haft en kultplats; förleden anspelar på
Hakusjön, vilket namn innehåller haka i bet.
näs (se C. Lindberg i ”Jämten”, 1943, sid. 106).
Namnet skrevs 1314 De hakuas. P.;Er.
Hadafylke, se Hadeland.
Hadamard [adama’r], Jacques Salomon, fransk
matematiker (f. 1865), 1893—97 prof, i
Bordeaux, därefter i Paris, från 1912 vid École
polytechnique. I H:s ytterst betydande
produktion märkas undersökningar ang. sambandet
mellan hela funktioners tillväxt å ena sidan och den
maximala asymptotiska tätheten av deras
nollställen å den andra. Tillämpning härav på den
riemannska primtalsfunktionen har lett till de
första verkliga bevisen för den s.k.
primtalssat-sen. H. har gjort utomordentliga insatser inom
teorien för differentialekvationer, där han i det
stora verket ”Le problème de Cauchy et les
équa-tions aux dérivées partielles linéaires
hyperbo-liques” (1932, utvidgning av en engelsk uppl.
1923) ger lösningen av Cauchys problem för den
allmänna, normalt hyperboliska
differentialekvationen av andra ordningen i ett godtyckligt antal
— 645 —
— 646 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
