Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadamard, Jacques - Hadd - Hadding - Hadding, Assar - Haddingjar - Haddington - Haddj - Haddon, Alfred - Hadeland - Hadeln - Haden, Sir Seymour- - Hadendoa - Hadersleben - Haderslev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HADD
variabler. Av hans övriga större arbeten må
nämnas ”Leqons sur la propagation des ondes et les
équations de l’hydrodynamique” (1903) och ”Lejons
sur le calcul des variations” (1909). [H.D.]N.E.F-
Hadd, bot., art av ängsullsläktet*.
Hadding, namn på åtskilliga personer i nordiska
fornsagor.
Hadding, Assar Robert, geolog (f. 10/i 1886),
fil. dr och doc. vid Lunds univ. 1913, bitr, lärare
1925, prof, i geologi och mineralogi där 1934. H.,
som ådagalagt stort
intresse för allmänna
universitets- och
studentsociala frågor,
blev 1945 prorektor
och 1947 rektor för
Lunds univ.; han är
led. av 1945 års
univ.-beredning samt av
naturvetenskapliga forsk-ningskommittén. 1938
—45 var H. ordf, i
Akademiska
föreningen. — Ovanligt
mångsidig som forskare
publicerade H. först
paleontologiska och stratigrafiska undersökningar,
särsk. rörande ordoviciska graptolitskiffrar
(”Undre dicellograptusskiffern i Skåne jämte några
därmed ekvivalenta bildningar”, dr-avh., 1913).
Även senare har H. utg. arbeten av
paleontolo-giskt innehåll men har efter hand alltmer
angripit rent geologiska, petrografiska och
mineralogiska forskningsuppgifter. Sålunda har han
utvecklat metodiken för röntgenografisk analys av
mineral och bergarter samt utfört dyl.
undersökningar. För studiet av de sedimentära
bergarternas petrografi i Sverige äro H:s forskningar
av grundläggande betydelse. Hans huvudarbete är
här det stora, på nya synpunkter och
problemställningar rika verket ”The pre-quaternary
sedi-mentary rocks of Sweden”, av vilket hittills
utkommit 6 dir (1927—41). Av stort intresse är
H:s upptäckt av de betydande
järnmalmsinlag-ringarna i s.ö. Skånes jurabildningar. Flera
arbeten har H. ägnat åt meteoriter och därmed
sammanhängande problem. G.R.
Haddingjar, de två yngsta av den sagohistoriske
kämpen Arngrims två söner, omnämnda bl.a. i en av
den äldre Eddans dikter och av Saxo; Helge
Had-dingjaskati (d.v.s. haddingjarnas kämpe) är enl. en
eddadikt den återfödde Helge Hundingsbane.
Namnet är etymologiskt identiskt med Asdingi, enl.
Jordanes benämning på den vandaliska
konungaätten, med det vandaliska stamnamnet Hastingoi
(o. 170, enl. Dio Cassius) och frånsett suffixet
också med namnet på det forntyska brödraparet
Hartungos. Ordet har bildats av den germanska
stammen hazö- i isl. haddr, långt hår, kvinnohår.
Somliga forskare anse namnet syfta på bruket hos
forngermanska kungaätter att bära långt hår, men
detta bruk var alltför allmänt att kunna
karakterisera en bestämd ätt. Snarare i stället ”män med
kvinnohår”, som syftning på den kvinnliga
utstyrsel, som kännetecknade vissa präster hos de
vandalerna närstående nahanarvalerna (Tacitus:
mu-li’ebris orna’tus, här i betydelsen ”hårdräkt”). I den
vandaliska kungaätten har sannolikt en dylik
prästerlig ställning gått i arv. Jfr bl.a. M. Olsen,
”Hedenske kultminder i norske stedsnavne”
(1915)- E-H-
Haddington [hädd’üjtan], grevskap i Skottland,
se East Lothian.
Haddj, se Hadjdj.
Haddon [hädn|, Alfred Cort, engelsk
antropolog och etnolog (1855—1940), urspr. zoolog,
från 1909 lecturer i antropologi i Cambridge. H.
företog talrika resor till Torres’ sund och Nya
Guinea och offentliggjorde talrika skrifter, bl.a.
”Ethnography of the Western tribe of Torres
Straits” (i ”Journal of the Anthropological
Insti-tute of Great Britain and Ireland”, 1890), ”The
decorative art of British New Guinea” (1895),
”Evolution in art” (s.å.), ”Magic and fetishism”
(1906: sv. övers. 1916), ”The races of man” (1909),
”History of anthropology” (1910), ”The wanderings
of peoples” (1911), "Reports of the Cambridge
anthropological expedition to Torres Straits”, 1
(1935)- G-Br-
Hadeland [-lan], sedan gammalt benämning på
bygderna kring Randsfjorden s. del, s. Norge;
sammanfaller med häradena Brandbu, Gran, Lunner
och Jevnaker. Bebyggelsen är huvudsaki.
koncentrerad till silurområdet på ö. sidan av
Randsfjorden, en urgammal kulturbygd på kalkrik
morän-och vittringsjord. — H., Ringerike, Toten och
Land bildade under äldre tid H a d a f y 1 k e.
Hadeln, marsklandskap i Hannover s. om
El-bes mynning. H. lydde på Karl den stores tid
under grevarna av Lesum, därefter under
grevarna av Stade. H. blev under kejsar Lothar
en welfisk besittning, lydde 1180—1689 under
hertigarna av Sachsen-Lauenburg och tillföll 1731
Braunschweig-Lüneburg. Under reformationen
försvarade H:s befolkning segerrikt sin frihet
mot feodalherrarna.
Haden [héidn], Sir Francis Seymour-H.,
engelsk grafiker (1818—1910), verkade som kirurg 1
London, utbildade sig som grafiker huvudsaki.
genom samvaro med sin svåger Whistler och genom
studier av Rembrandt. I sina många flod- och
kustlandskap i kallnålsradering, utförda direkt
inför motivet, visar H. en impressionistisk
skildringskonst av utsökt mjukhet. H. utgav två arbeten om
Rembrandt (1877 och 1895) jämte andra verk om
konst.
Haden’doa, folkstam, se Bedja.
Ha’dersleben, tyska namnet på Haderslev.
Had’erslev, stad i Haderslev Amt i Sönderjylland,
vackert belägen vid innersta delen av den smala
Haderslev Fjord och vid den lilla sjön Haderslev
Dam; 17,583 inv. (1945). Stadsplanen är medeltida.
Domkyrkan, Frue Kirke, är en senromansk
tegelbyggnad, ombyggd i gotik på 1400-talet. Från
renässansen finnas åtskilliga byggnader bevarade.
Handel och sjöfart dominera näringslivet; av
industrier må nämnas bryggerier, textil- och
tobaks-fabrik. H. är säte för amtmannen och för biskopen
i H. stift. Genom en bibana har H. förbindelse
med östjydska längdbanan. — H. blev köpstad o.
1150, fick 1292 en på danska skriven stadsrätt och
växte snabbt upp till ett viktigt handelscentrum
kring slottet Haderslevhus, som
omnäm-nes från 1326. 1544 övergick det vid Sönder-
— 647 —
— 648 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
