Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haderslev - Haderslev Amt - Haderslev Stift - Hades - Hadfield, Sir Robert - Hadhramaut - Hading, Jane (Jeannette Hadingue)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HADING
jyllands delning till hertig Hans d.ä., som lät
riva slottet och i stället byggde Hansborg.
På Hansborg föddes kungarna Fredrik I, Fredrik
II och Fredrik III. Tidigt blev H. skådeplatsen
för de starka brytningarna mellan tysk och dansk
kultur. På 1500-talet intog H. en ledande
ställning i den tysk-danska reformationsrörelsen, men
under följ. årh. upplevde staden och slottet hårda
tider under krigen mot svenskarna, och 1644 blev
slottet ödelagt. Efter ytterligare tillbakagång på
1700-talet började en ny blomstring, och staden
fick stor betydelse för den danska rörelsen i
Nordslesvig från o. 1840 som hemstad för både
P. Hiort Lorenzen och L. Skau. Denna
blomstring avbröts genom freden 1864, varvid H.
förlorade sitt bästa uppland i ”de åtta socknarna”,
som förblevo danska. Under tysktiden 1864—1920
var H. (ty. Hadersleben) centrum för förtyskningen
men bevarade själv sin övervägande danska
prägel och visade sig under folkomröstningen 1920
vara den enda sönderjydska köpstaden med dansk
majoritet (65 °/o). P.;J.D.
Had’erslev Amt omfattar n.ö. Sönderjylland med
ön Aarö i Lilla Bält; 1,342 km2, 67,493 inv. (1945).
H. är i ö. ett bördigt moränlandskap, i v. delvis
hedartat. 69 °/o av arealen är åker, 17 % betesmark
och 6 °/o skog. Enda stad är Haderslev.
Had’erslev Stift, på Jyllands östkust mellan
riks-gränsen och Horsens Fjord, omfattar Vejle Amt
(utom Nörvang-Törrild häraders v. Provsti),
Haderslev Amt (utom Törninglen Provsti) och
Aa-benraa-Sönderborg Amt; 276,681 inv. (1935).
Stiftsstad är Haderslev. Stiftet upprättades 1922.
Hades (grek. H aides, Ai’des, Aidonéu’s, av
dunkelt ursprung), grek. myt. 1) Son av Kronos*
och Rheia, bror till Zeus och Poseidon, efter
faderns störtande konung i underjorden, där han
jämte sin gemål Persefone (se Demeter) härskar
över de döda. Enl. sagan bär han en hjälm,
som gör honom osynlig. Som jordgud likställd
med rikedomens (d.v.s. det i jorden nedgrävda
sädesförrådets) gud dyrkades H. även under
namnet Pluton (rikedomsförlänaren) och bär i
denna egenskap ymnighetshornet som attribut.
Ät H., som föga framträder i kulten, offrades
svarta offerdjur; narciss och cypress äro hans
heliga växter. H.Sj.
2) Dödsriket, enl. de gamles tro förlagt ant.
utanför jordens gräns på andra sidan Okeanos
el. vanl. under jorden, en dyster skuggvärld, dit
ingen solstråle tränger. Där strömma
under-jordsfloderna Styx, Kokytos, Lethe (ur vilken
drickes glömska av jordelivet), Pyriflegethon och
Acheron, den sistn. (liksom Styx) senare tänkt
som underjordens gräns, över vilken de döda
föras av färjmannen Charon, som endast mottar
ordentligt begravda människors själar och som
färjelön erhåller den penning (obol) man
brukade lägga under den dödes tunga. Innanför
Acheron breder sig en äng, bevuxen med
asfo-delos (en liljeväxt); där ligga Persefones lund
av vide och poppel samt det underjordiska
härskarparets palats, vars port vaktas av den
trehövdade helveteshunden Kerberos, som
släpper alla in men ingen ut. I underjordens djup
ligger Tartaros, urspr. de besegrade titanernas
fängelse, senare de osaligas straffort. Som
ned
gångar till H. ansågos grottor (Tainaron i
La-konien) el. bottenlösa sjöar (Avernersjön i
Italien). — Enl. Homeros föra de döda i H. ett
glädjelöst skenliv, som kraft- och medvetslösa
skuggor fortsättande sin jordiska verksamhet.
Endast undantagsvis omtalas i H. straffade
syndare, ss. Tantalos, Sisyfos, Danaiderna och Ixion.
Först senare under påverkan av orficismen
uppkom föreställningen om H. som en den rättvisa
vedergällningens ort, där de tre
underjordsdo-marna Minos, Rhadamanthys och Aiakos genom
sitt domslut hänvisa de döda ant. till Elysion,
de saligas boning, el. till Tartaros. — Litt.: M.
P:n Nilsson, ”Straff och sällhet i den andra
världen i förkristen religion” (1937). H.Sj.
Hadfield [häd’fild], Sir Robert Abbot,
engelsk metallurg (1859—1940), var dir. för Hadfield’s
Steel Foundry Co. Ltd, Sheffield, och Hecla and
East Hecla Works, tillverkare av kvalitetsstål. H.
studerade särsk. mangans betydelse i
stållegeringar och fann, att stålet vid högre halt av
mangan (över 7,5 °/o) erhöll stor seghet och
motståndskraft mot bearbetning och slitning, s.k.
hadfieldstål (jfr Austenitiska stål). H.
studerade vidare systematiskt järnlegeringar med
andra ämnen, kisel, aluminium, krom, nickel och
volfram, samt legeringars magnetiska och
elektriska egenskaper. Som arbetsledare visade H.
stort intresse för de anställda och införde redan
1891 8-timmars arbetsdag. Genom sina
metallurgiska arbeten fick H. stark anknytning till svensk
forskning och industri, som bl.a. yttrade sig däri,
att han till Metallografiska inst. i Stockholm
donerade forskningsstipendier. [K.A.G.lL.Vr.
Hadhramaut [-au’t], område på Arabiens
sydkust mellan Aden och Oman (se karta vid
Arabien); c:a 150,000 km2 med 250,000 inv., mest
araber. H. intages av en huvudsaki. av sand- och
kalksten (från krita och eocen) uppbyggd
högplatå, som genomdrages av talrika wadis och i
branta sluttningar sänker sig till en smal, ödslig
och sandig, på flinta rik kustslätt. Randen av
platån når i v. flerstädes mer än 2,000 m ö.h. men
sänker sig österut. Även i n. blir landet lägre.
Här ligger den djupa Wadi H., i vilken finnas
talrika oaser med odling av dadlar, tobak, majs
och durra. Vid kusten ligga en rad hamn- och
handelsorter, av vilka den förnämsta är Makalla
el. Mukalla med c:a 16,000 inv. Här idkas
åtskilligt fiske, särsk. av sardiner. Bilväg finns
numera mellan Makalla och Tarim norrut i Wadi
H. (275 km). Omfattande emigration pågår till
Malacka och Afrikas östkust.
Infödingsstam-marna anses nu vara pacificerade. H. ingår i
brittiska protektoratet Aden. — Bild se sp. 651.
— Litt.: R. W. Pike, ”Land and peoples of the
H., Aden protectorate” (i ”Geographical Review”,
1940) [E.Sz]P.
Hading [adät)’g], Jane, eg. Jeannette
Hadingue, fransk skådespelerska (f. 1859).
Redan vid 3 års ålder uppträdde H. på sin fars
teater i Marseille i ”Den puckelryggige”. Hennes
egentliga debut ägde rum i Alger, sedan kom hon
till Paris och tillhörde där olika scener,
Palais-Royal, Renaissance, Gymnase, Vaudeville,
Porte-Saint-Martin och Comédie fran^aise. Särsk. på
Vaudeville och Gymnase rönte hon mycket erkän-
— 649 —
— 650 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
