Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagtornssläktet - Hagunda härad - Hagunda kontrakt - Hagård, Alarik - Hahn, Canutus - Hahn, Petter - Hahn, Jonas - Hahn, Vincens - Hahn, Eduard - Hahn, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGUNDA HÄRAD
Trubbhagtorn, Crataegus monogyna.
Foto L. Ekbrant.
Hagunda härad i Uppland, Uppsala län, s.v. och
v. om Uppsala, intill gränsen mot Västmanlands
län, omfattar socknarna Gryta, Balingsta,
Västeråker, Dalby, Ramsta, Hagby, Skogs-Tibble, Åland
och Järlåsa; 334,13 km2, därav 326,78 land; 4,070
inv. (1948). H. tillhör Tiunda tingslag i Uppsala
läns s. domsaga (tingsställe: Uppsala), Trögds
och Tiunda fögderier, Lagunda och Hagunda samt
Ulleråkers och Norunda kontrakt av Uppsala
ärkestift. — Häradet har trol. namn efter
sedermera socknen Hagby; senare leden är hund,
hun-dare (se E. Hellquist, ”Svensk etymologisk
ordb.”, 3 uppl. 1948, sid. 327 och 370, med
litt.). Namnet skrevs under medeltiden Haghund(a)
hundare. P.;Er.
Hagunda kontrakt i Uppsala ärkestift ingår
sedan 1928 i Lagunda och Hagunda kontrakt.
Hagård, Set Anders Alarik, politiker (f. 2/i
1888), rektor vid Borås yrkesskola 1920,
syssloman vid länslasarettet där sedan 1926. Mångsidigt
anlitad kommunalman i Borås (stadsfullmäktig
sedan 1931) invaldes H. 1940 av högern i A.k.
Han har specialiserat sig på socialpolitiska frågor
och har spelat en framträdande roll i
socialvårds-kommittén, särsk. vid utformningen av 1946 års
folkpensioneringslagstiftning, vidare i 1943 års
sjukhusutredning m.m. Han är sedan 1947 led. av
Centrala sjukvårdsberedningens styrelse och sedan
1948 sakkunnig i Pensionsstyrelsen. Th.
Hahn, C a n u t u s, biskop (1633—87),
härstammade från Småland, blev 1661 mag. i Uppsala, var
1661—67 prof, i logik och metafysik vid Lunds
gymnasium, 1667—71 prof, i samma ämnen vid
Lunds univ., 1671—79 kyrkoherde i Ronneby,
utnämndes 1679 till biskop Winstrups medhjälpare
och efterträdare, blev 1680 biskop i Lund, 1687
biskop i Växjö men dog före tillträdet. H. hade
den viktiga uppgiften att göra den skånska kyrkan
till ett verksamt försvenskningsorgan. En rättslig
grund för uniformitetsarbetet lades därigenom, att
det skånska prästerskapet 1681 under trycket av
en agitation, som understöddes av H., uppgav sin
garanterade särställning och begärde införlivande
med den svenska
stats-organisationen. Att
gudstjänstspråket blev
svenska och barnen
fingo svenska
läseböcker och katekeser,
var synnerligen
betydelsefullt för
uniformitetsarbetet, som,
trots en mångenstädes
våldsam förbittring,
lämnade påtagliga
resultat redan före H:s
avgång. Sina
framgångar som stiftschef
vann H. genom
klok
het, smidighet och kraft. Om Lunds univ:s
återupprättande 1682 inlade H. de ojämförligt största
förtjänsterna och offrade för detsamma en del av
sin egen lön. G.Gn.
Hahn, Petrus (Petter), naturforskare (1650
—1718), fil. mag. 1679 i Åbo, prof, i fil.
fakulteten 1681, i fysik 1683, univ.-bibliotekarie 1690. H.
utgav ett hundratal akademiska dissertationer
över allahanda naturvetenskapliga ämnen med
för sin tid moderna åsikter.
Hahn, Jonas, lotsofficer, sjökartograf, kapten
vid Amiralitetet 1703—59, utgav 1748 under titeln
”Johan Månssons uplifwade aska” en ny uppl. av
Månssons 1644 utg. ”Siö-Book” samt 1750 en
gradkarta över Östersjön, Kattegatt och Skagerack.
Hahn, Vincens Joachim, dansk
hovämbetsman (1632—80), härstammade från
Mecklenburg men kom 5 år gammal till Danmark, vann
Fredrik IILs gunst och blev 1661 överjägmästare.
Kristian V överhopade honom med ynnestbevis,
gjorde honom 1677 till meddirektör i
generalkommissariatet och 1678 till gehejmeråd. Som kungens
gunstling utövade H. ett stort men svårbestämt
inflytande både i politiska ting — han skall ha
spelat en stor roll vid Griffenfelds störtande — och
i militära, ej minst under skånska kriget. P.S.
Hahn, E d u a r d, tysk näringshistoriker (1859
—1928), 1910 privatdoc. vid univ. i Berlin, 1913
prof:s titel. H. utgav flera för etnologien och
de mänskliga näringarnas historia viktiga arbeten;
åtskilliga av hans teorier har dock forskningen
ej kunnat godtaga. Bland hans skrifter märkas
”Die Haustiere und ihre Beziehungen zur
Wirt-schaft des Menschen” (1896), ”Die Entstehung der
wirtschaftlichen Arbeit” (1908), ”Die Entstehung
der Pflugkultur” (1909), ”Von der Hacke zum
Pflug” (1914). G.Br.
Hahn, H e r m a n n, tysk bildhuggare (f. 1868),
efter studieresor i Europa, Amerika och Orienten
verksam i München. H. har arbetat i en av
Hilde-brand påverkad klassicistisk stil: ”Lutherdenkmal”
i Speyer (1905), ”Moltkedenkmal” och
”Moltke-brunnen” i Bremen (1909), ”Goethedenkmal” i
— 695 —
— 696 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
