Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halifax, Eduard Wood - Halikarnassos - Halikko - Halimeda - Halimione, Halimus - Haliotis, abalone - Haliplankton - Halíř - Halisarca - Halisteres - Halit - Halitherium - Halka, Jeremija - Halkip - Halkyone - Hall (klippa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALL
till följd av sin utrikespolitiska verksamhet och
åskådning den främste kandidaten till posten som
Edens efterträdare, och trots de betänkligheter
man hyste mot att sätta en lord utan säte i
underhuset på den viktiga posten blev H. utnämnd
i febr. 1938. Han
förblev utrikesminister
även efter
Chamber-lains avgång i
Chur-chills nationella
samlingsregering intill dec.
1940 och hade alltså
ledningen av den
brittiska utrikespolitiken
under de svåra kriser,
som inleddes med
Österrikes undergång i
mars 1938 och
kulminerade med Frankrikes
sammanbrott i juni
1940. Emellertid kom
H. under hela denna tid att stå i skuggan av de
två premiärministrarna som ledare av och
talesman för den brittiska utrikespolitiken. Intet
material finns f.n., som klargör, hur pass
betydelsefulla H:s egna insatser varit och i vilken mån
meningsskiljaktigheter rått mellan honom och de
två varandra avlösande premiärministrarna
Cham-berlain och Churchill. Att H. gillade den förres
avspänningspolitik 1938—39 är säkert; att
samarbetet dem emellan i stort sett var friktionsfritt
framgår av att Chamberlain i maj 1940 önskade
se H. som sin efterträdare, vilket denne dock
avböjde. Churchill åter hyste personligen
visserligen den största aktning för den noble, varmt
religiöse och moraliskt högtstående H., men i
en mängd frågor hade deras åsikter starkt
brutits mot varandra, såväl då det gällde den indiska
politiken 1926—32 som betr, utrikespolitiken 1938
—39, och redan ett halvår efter Churchills
utnämning till premiärminister avgick H. som
utrikesminister. Han utnämndes till ambassadör i
Washington, på vilken post han kvarblev till
1946. Bland H:s skrifter märkas ”Indian
problems. Speeches” (1932) och ”Speeches on foreign
policy” (1940). B.
Halikarnass’os, grek. Halikarnassos’, forntida
hamnstad i landskapet Karien i s.v. Mindre Asien.
H., som hade en blandad grekisk-karisk
befolkning, tillhörde på 500-talet f.Kr. först Lydien,
därefter Persien och anslöt sig vid 400-talets
mitt till Aten. På 300-talet f.Kr. tillföll det en
karisk furstesläkt, vars mest berömde medl.
Maussollos, gjorde H. till sitt residens och på
alla sätt förskönade staden, som under hans
regering hade sin storhetstid. Hans ryktbara
gravmonument, Mausso’lleion, byggt av hans änka
Artemisia mitt i den som en teater kring
hamnen anlagda staden, räknades sedermera som
ett av världens 7 underverk. H. förstördes
delvis av Alexander den store (333 f.Kr.) och
återfick aldrig sin forna betydelse. 1402 intogs H.
av johanniterna, som av material från
Maussol-leion byggde en av ordens starkaste borgar.
Under medeltiden försvann det gamla namnet H.,
och orten kallades Budrum (nu Bodrum). Från
H. härstammade Herodotos. — 1856 undersöktes
ruinerna av den engelske arkeologen C. Th.
Newton, som bl.a. förde resterna av skulpturerna
från Maussolleion till London. Platsen, som
erbjuder ett av de vackraste scenerierna vid Mindre
Asiens västkust, domineras i våra dagar av
jo-hanniternas fästning, men även den antika
stadsmuren är ganska väl bevarad. — Litt.: C. T.
Newton, ”A history of discoveries at
Halicar-nassus, Cnidus and Branchidae” (2 bd, 1862—63),
”Traveis and discoveries in the Levant” (2 bd,
1865). K.H.
HaFikko, kommun i Äbo-Björneborgs län,
Finland, ö. om Åbo; 295 km2, 6,973 inv. (1946; 25
inv. pr km2), finsktalande. Åkern upptar 102
km2 (35 °/o av arealen), skogsmarken 173 km2.
I H. ligga godsen Åminne* och Viurila,
tillhörande släkten Armfelt. Kyrkan är uppförd 1440.
Halime’da, havsalgsläkte av klassen Siphona’les
bland grönalgerna med 15 arter, allmänna i varma
hav. Bålen är platt, ledad och består av tätt
sammanfogade, grenade rör, inkrusterade med
kal-ciumkarbonat och magnesia. Flera arter äro
karakteristiska för lagunerna i korallrev, där de
bidraga till revens uppbyggnad. Bland mera
bekanta arter märkas H. sim’ulans och H. Tuna (se
pl. vid Alger). Fossil, som mycket överensstämma
med släktet, äro kända redan i ordovicium (undre
silur), och från senare perioder känner man
åtskilliga arter, som med säkerhet tillhöra släktet. W.
Halimio’ne, HaKimus, bot., se Saltmollsläktet.
Halio’tis, i v. Nordamerika benämnd a b a 1 o n e,
snäcksläkte av underordn. framgälade snäckor med
platt, öronlikt skal — därav namnet näck- el.
havsöron —, som är försett med en rad hål
på v. sidan. Skalet förarbetas till pärlemor. H.
omfatta o. 75 arter, huvudsaki. i tropiska hav; en
art går dock upp till Engelska kanalen.
Haliplankton, biol., se Plankton.
Halff, plur. halire, numism., se Haléf.
Halisar’ca, zool., släkte av fam. gelésvampar*.
Halistere’s, med., ett försvinnande av benens
kal-ciumhalt, varigenom dessa bli mer el. mindre mjuka
och böjliga. H. kan uppträda i hög ålder el. på gr.
av patologiska rubbningar. H. för till
sjukdomsbilden osteomalaci*.
HaU’t, miner., se Stensalt.
HalitheTium, utdött släkte av ordn. sirendjur*.
Halka, J e r e m i j a, pseud. för förf. N. I.
Kostomarov.
Halkip, sjov., hålformigt, ofta upptill öppet,
beslag av järn el. metall, som anbringas på reling el.
däck för ledande av förtöjningstrossar o.d.
Halkj^one (grek. Alkyon’e, lat. Alc^one), grek,
myt., dotter till Aiolos och Aigiale, maka till
Keyx; enl. en sagotradition skola både H. och
Keyx på gr. av sitt övermod — de liknade sig
vid Zeus och Hera — ha förvandlats till
isfåglar (kungsfiskare). Dessas häckningstid infaller
under en period av vindstilla, som plägar
inträffa, i sht i vattnen kring Sicilien, i dec.;
därav uttrycket halkyoniska dagar,
betecknande lugna och lyckliga dagar.
Hall (fsv. hal, besläktat med häll och holme-,
ety-mologiskt ett annat ord än hall, sal, förrum o.d.),
i dial. (och poet.): brant klippa, bergstup; häll;
nät- el. notsänke av sten. Ofta i ortnamn, ss.
Halland, Hälleberg, och i växtnamnet hallon.
— 729 —
— 730 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
