Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Halland i litteraturen - Litteraturanvisningar - Halland, hertig av, titel - Hallander, Wilhelm - Hallands bataljon - Hallandsbolaget - Hallands flygflottilj, F 14 - Hallands folkblad - Hallands folkhögskola - Hallands hembygdsförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
den och hans son”, 1926, ”Staden vid havet”,
s.å.). Carl Eliasson besjunger varbergsnaturen i
”Hav och högsol” (1925) och ”Sedum och
Silene” (1931). Halmstad har tjänat som förebild
för Sigfrid Lindströms diktcykel ”1 de onda
ögonens stad” i diktsaml. ”De besegrade” (1927).
Py Sörman, som livet igenom var nära knuten
till H., lånade därifrån miljön för flera av sina
böcker, ss. ”Särlinge” (1926), som skildrar en
by på slätten, ”Den blå lyktan” (1930) och
”... då var det lustigt att leva” (1935), som ha
motiv från prästgårdsliv, samt ”Änglarnas hus”
(1940), en medeltidsskildring, där bl.a. Varberg
är skådeplatsen. Ingegerd Stadener, som är född
i Göteborg men vuxit upp i Halmstad, har
också för flera av sina böcker utnyttjat minnen
från uppväxtmiljön, bl.a. i ”Och ingen ser att min
daphne blommar” (1941), ”öster om lustgården”
(1942), ”Kvalitet” (1943), ”Kvarnlyckan” (1944)
och ”Triangeldrama” (1945). Den specielle
H.-skildraren i nyare litteratur är den skånskfödde
folkskolläraren i Harplinge Albert Olsson, som
gett skildringar från nutidens H. i diktsaml.
”Verser från Harplinge” (1930) och
bonderomanen ”... och jorden ger” (1939) och ur gångna
tiders H. i ”Sand” (1940), ”Gränsland” (1942) och
”Tore Gudmarsson” (1945), som handla om
dansksvenska fejder under 1600-talet. Till H. under
grevefejden förs man i dansken Martin A. Hansens
roman ”Lykkelige Kristoffer” (1945). E.
Litt.-. ”Svenska turistfören:s årsskr.”, 1933;
”Svenska turistfören:s resehandböcker”, 17 (3
uppl. 1925); E. Håkansson, ”Vägvisare över H.”
0936); J. Richardson, ”Hallandia antiqua &
ho-dierna” (1752); C. af Forsell, ”Beskrifning öfver
Halmstads län el. H.” (1826); ”Topografiska och
statistiska uppgifter om Halmstads län” (1847) ;
K. Hagström, ”Kort beskrifning öfver H.” (1891);
G. A. Ahlberg & E. Lindälv, ”H.” (1925; skoluppl.
1927; med bibliogr.); R. Wallin, ”H.” (1925); M.
Sjöbeck, ”H.” (1931); ”H. En bok om hembygden”,
utg. av H:s nation i Lund (1938); ”H.” (i
”Samfundet för hembygdsvårds årsb.”, s.å.); ”H.
Kustlandet — gränslandet — framtidslandet”, red. av
F. Ström, A. Sandklef & T. Åberg (1945). —
”Prak-tisk-geologiska undersökningar i H:s län”, 1—3
(SGU, ser. C, nr 131, 157, 1893—95); B. Asklund,
”Strandflaten på Sveriges västkust” (i
”Geologiska fören :s förhandlingar”, 50, 1928); L. v. Post,
”H:s marina fornstränder” (därst., 69, 1947). — F.
E. Ahlfvengren, ”H:s växter” (1924); C. Malmström,
”H:s skogar under de senaste 300 åren” (i
”Med-del. från Statens skogsförsöksanstalt”, h. 31, 1938
—39)> ”Skogens utbredning och sammansättning
i H. under de senaste 300 åren” (i ”Ymer”, 1940);
W. Arman, ”Några preliminära resultat från
riks-taxeringen av Blekinge, Kristianstads, Malmöhus
och H:s län” (i ”Svenska skogsvårdsfören:s
tidskr.”, 46, 1948). — A. G. Barchæus,
”Underrättelser ang. landthushållningen i H.” (1773; utg.
1924); ”H:s läns hushållningssällskap 1812—1912”
(1912); J. Nihlén, ”Äldre järntillverkning i
Sydsverige” (i ”Jernkontorets bergshistoriska
skriftserie”, nr 9, 1939); T. Holmquist, ”Den halländska
vinterfiskehamnsfrågan” (1947). — ”H:s
fornmin-nesfören:s årsskr.”, 1:1—3 (1868—72); ”Vår bygd”
(1916 ff.; sedan 1923 utg. av H:s
hembygdsför
bund). — G. Sarauw & J. Alin, ”Götaälvsområdets
fornminnen” (i ”Skrifter utg. till Göteborgs stads
300-årsjubileum”, 3, 1923); H. Arbman,
”Käringsjön. Studier i halländsk, järnålder” (1945)- — S.
P. Bexell, ”H:s historia och beskrifning” (3 bd,
1817—19, nya uppl. 1923—25); P. v. Möller,
”Bidrag till H:s historia”, 1 (1874); H. Larsson, ”H.
vid midten af det I7de årh.” (1891); J. Kalén,
”Halländska gränsmärken” (1924); G. Leman, A.
Nilsson & B. Johansson, ”Nordhalländska
kulturbilder (1928); S. Bolin, ”Skånelands historia” (2
bd, 1930—33); O. Bjurling, ”H:s läns landsting”
(1937). — Göteborgs stifts herdaminnen av C.
W. Skarstedt (1878—85, ny uppl. 1941—48). —
P. v. Möller, ”Halländska herregårdar” (1869—71);
”A. Bondesons visbok” (1903); ”Västsvensk
forn-tro och folksed” (i ”Skrifter utg. till
Göteborgs stads 300-årsjubileum”, 15, 1923);
”Halländsk bygdekultur. Studier rörande
fornminnen, folkmål och folkliv”, red. av D. Arill,
Hj. Lindroth & E. Lindälv (1925); J. Kalén,
”Halländska folkminnen” (1927);
”Kulturhistoriska studier och uppteckningar”, red. av E.
Sal-vén & A. Anderson Sandklef (1929). — N.
Andersson, ”Svenska låtar. Bohuslän och H.” (1931).
— P. (v.) Möller, ”Ordbok öfver halländska
landskapsmålet” (1858); E. Wigforss, ”Södra H:s
folkmål” (1913—18); J. Kalén, ”Ordbok över
fageredsmålet” (1923); P. N. Peterson, ”Ordbok
över valldamålet” (1935—46). — ”Ortnamnen i
H:s län”, 1 (1948). — B. Möller, ”Litteratur om
H.” (i ”Biblioteksbladet”, 1916).
Halland, hertig av, titel, som bäres av prins
Bertil.
Hallander, Johan Wilhelm, veterinär (1864
—1922), veterinärexamen 1886, veterinär i
Hede-mora-Garpenbergs distrikt s.å., tf. prof, i
hus-djursskötsel vid Veterinärinst. 1896, lektor och
föreståndare vid Veterinärinrättningen i Skara 1899;
prof:s titel 1907. H. har nedlagt ett betydande
arbete på höjandet av Sveriges hästavel, i sht den
nordsvenska, och uppdragit riktlinjer för ett
systematiskt avelsarbete inom denna ras.
Hallands bataljon uppsattes 1813, då det
bestämdes, att Hallands läns beväring skulle göra tjänst
till lands och att till en början 600 man skulle
bilda Hallands läns i:a inf.-bataljon, vilken
ombord på arméns flotta deltog i fälttåget mot Norge
1814. Till 1835 löd H. under chefen för Älvsborgs
reg.; 1835—1901 var den ett självständigt
truppförband. H. vapenövades till 1833 i Varberg, därefter
till 1857 i Halmstad och 1857—1901 på Skedalahed.
1902 sammanslogs H. med Värmlands fältjägarkår
till Vaxholms grenadjärreg. E.O.B.
Hallandsbolaget, se Hallands ångbåts-ab.
Hallands flygflottilj, F14, Mickedala,
Halmstad, attackflottilj, beslutad enl. 1942 års
försvarsbeslut, uppsättning påbörjad 1944.
Hallands folkblad, från 1916 namnet på
”Skånska socialdemokraten”s från Hälsingborg 1910—43
utg. Halmstads-uppl.
Hallands folkhögskola, Katrineberg,
Vessige-bro, grundad i Trönninge 1873, flyttades 1876
till Vessige och 1878 till Katrineberg, förenad
med lantmanna- och lanthushållsskola. Sedan
1943 äges skolan av Hallands landsting.
Hallands hembygdsförbund, en 1922 bildad
sam
— 759 —
— 760 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
