Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallén, Harald - Hallén, Erik - Hallenberg, Jonas - Hallenborg, Magnus - Hallendorff, Carl - Hallens revir - Hallens tingslag - Halle- och Hunneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLE- OCH HUNNEBERG
samt 1943 års religionsfrihetskommitté och 1943
och 1947 års kommittéer för utredning av
riksdagens arbetsformer. B.
Hallén, Erik Gustaf, elektrotekniker (f. 16/9
1899), avgångsexamen från Chalmers tekniska
inst. 1921, fil. dr 1930, doc. i mekanik och
matematik vid Uppsala univ. 1931, doc. 1943 och prof,
sedan 1946 i teoretisk elektroteknik vid Tekniska
högsk. H., som 1927—36 var anställd vid Asea
och innehade olika lärarförordnanden, var 1942
—46 lektor vid Högre allm. lärov. för flickor å
Norrmalm. Han är sedan 1931 led. av Svenska
nationalkommittén för vetenskaplig radio. H. har
publicerat ett flertal avh. inom elektricitetsläran,
spec. i elektrisk svängningsteori. Re.
Hallenberg, Jonas, historiker (1748—1834),
fil. mag. 1776, doc. i historia i Uppsala s.å., e.o.
tjänsteman i Riksarkivet, Kungl. bibi, och Svea
hovrätt 1781, rikshistoriograf 1784, därjämte
riksantikvarie 1803, kansliråds namn 1812, adlad 1818.
Efter Sven Lagerbring, som H. i fråga om kravet
på omutlig sanning och objektivitet i den historiska
framställningen, i forskningsiver och lärdom ej
så litet erinrar om, är H. den svenska
upplysningstidens väl främste historieskrivare. I ”Nya
allmänna historien ifrån början af i6:e årh.” (3
bd, 1782—85; ofullbordad) vill H., här som även
eljest påverkad av Voltaires lärjunge, skotten W.
Robertson, ge en skildring, som, långt mer än i
allm. var brukligt, hade händelsernas
internationella sammanhang till ledtråd. Ofullbordat blev
även H:s förnämsta verk ”Swea rikes historia
under konung Gustaf Adolf den Stores regering”
(5 bd, 1790—96; går till 1626), kännetecknat av
grundlig arkivforskning men bristfälligt i
kompositionen och tröttande i sin detaljrikedom. Med
”Historisk afhandling
om mynt och warors
wärde i Swerige, under
konung Gustaf I:s
regering” (1798) slutar
H:s egentliga
historiska verksamhet. Sårad
av den likgiltighet,
varmed hans arbeten
ofta mottagits, vände
han sig i stället till
numismatisk,
arkeologisk, språkhistorisk
och exegetisk
forskning. Värdefull är
därvid hans ”Historiska
anmärkningar öfver Uppenbarelseboken” (3 bd,
1800). Någon gång återgick han till historien, ss.
i ”Anmärkningar öfver första delen av Sven
La-gerbrings Svea rikes historia” (2 bd, 1819—22), där
han visserligen visar prov på lärdom och
skarpsinne men där hans inställning till de behandlade
problemen är i hög grad föråldrad och hans kritik
ofta skjuter över målet. — Litt.: B. E.
Hilde-brand, ”Minnesteckning öfver J. H.” (1880); N.
Ahnlund i ”Svensk tidskr.”, 1923; G. Gihl i ”Rig”,
s.å.; A. B. Carlsson i ”Uppsala univ.-bibl:s
minnesskrift 1621—1921” (1921). E.Blp.
Hallenborg, Boliver Magnus Fredrik Carl
Wilhelm, godsägare och politiker (1828—92), urspr.
militär, deltog i riddarhusets förhandlingar från
1859, insattes 1866 av Malmöhus läns landsting i
F.k., som han tillhörde till sin död. Moderat-liberal
och frihandlare var H. en av kammarens ledande
män till tullsegern 1888 (Konstitutionsutskottets
ordf. 1876—87B). H. var 1884—91 ordf, i
Malmöhus läns landsting.
Hallendorff, Carl Jakob Herman, historiker
(1869—1929), fil. kand, i Uppsala 1890, fil. lic.
1895, fil. dr 1897, doc. i historia 1897—1904,
lektor i Stockholm 1904—08, prof:s titel sistn.
år, 1909 Handelshögsk:s i Stockholm förste
rektor, 1911 därjämte prof, i statskunskap och
ekonomisk historia. H. begynte sitt
vetenskapliga författarskap med ett antal
undersökningar rörande
diplomatiska, historiografiska
och källkritiska
problem ur Karl XII:s
historia, utmärkta av
den s.k. nya skolans
grundsyn och
påverkade av H. Hjärne,
”Bidrag till det stora
nordiska krigets
förhistoria” (1897),
”Konung Augusts
politik åren 1700—1701”
(1898), ”Karl XII
och Lewenhaupt år
1708” (1902). H:s
verksamhet vid Handelshögsk. förde honom
över på ekonomisk historia. I
samlingsverket ”Sveriges riksbank 1668—1918”, 2—3 (1919
—20) skildrade han bankens öden 1719—1803;
han utgav därjämte åtskilliga festskrifter. Mer
betydande äro hans arbeten om Sveriges
historia under 1800-talets mitt, särsk. dess
utrikespolitik: ”Illusioner och verklighet. Studier öfver
den skandinaviska krisen 1864” (1914), ”Oscar K
Napoleon och Nikolaus” (1918), ”Från Karl XV:s.
dagar” (1924), den sammanfattande skildringen av
Karl XV:s regering i ”Sveriges historia till våra,
dagar”, 12 (1923). I ”Svenska folkets historia”, 4
(1928) behandlade H. frihetstiden. Han utgav
vidare flera källpublikationer, bl.a. ”Sveriges
traktater”, 5—6:1 (1903—15). Ivrig försvarsvän
framträdde H. som politisk publicist, var verksam inom
högerns organisation och tillhörde A.k. 1914—17.
Han var från 1928 ordf, i den svenska delegationen
för historikernas internationella samarbete. B.
Hallens revir, adress Östersund, tillhör
Mellersta Norrlands distrikt och omfattar Föllinge^
Laxsjö och Hotagens socknar, Undersåkers och.
Offerdals tingslag, Norderöns, Hallens och
Marsby socknar samt delar av Ovikens och MyssjA
socknar av Jämtlands län. Areal (1948):
stats-skogar 46,753 ha, varav 27,496 ha produktiv
skogsmark, övriga allmänna skogar 251, resp. 224 ha..
Avverkning 1947 14,196 m3, motsv. 0,52 m3 pir
ha produktiv skogsmark. Medelavverkning 19411
—45 1,57 m3 pr ha produktiv skogsmark. Reviret
är delat i 3 bevakningstrakter. F.A.Bn^
Hallens tingslag ingår sedan 1916 i Sunne,
Ovi,-kens och Hallens tingslag.
Halle- och Hunneberg {Hälleberg innehåller hall,.
brant klippa, bergsstup, jfr Halland; härledningem
av Hunneberg är oviss, jfr E. Hellquist, ”Svensk
— 773 —
— 774 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
