Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haller, Johannes - Haller, Hermann - Hallert, Bertil - Haller von Hallenburg, Józef - Hallesby, Ole - Halley, Edmund - Halleys komet - Hallfred Ottarsson - Hallgren, Fredrik - Hallgren, Eric - Hallgren, Acke - Hallgrimsson, Jónas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLGRIMSSON
i Tübingen. Urspr. medeltidshistoriker, varom
vittna ”Papsttum und Kirchenreform” (1903),
”Der Sturz Heinrich des Löwen” (i ”Archiv für
Urkundenforschung”, 3, 1911), ”Die Marburger
Annalen” (1912), ”Das Papsttum. Idee und
Wirk-lichkeit”, l—3:1 (1934—47), har H. sedan 1914
även behandlat den nyaste tidens
politisk-histo-riska frågor: ”Bismarck und Deutschland” (1915),
”Die Aera Bülow” (1922), ”Die Epochen der
deutschen Geschichte” (1923), ”Aus dem
Le-ben des Fürsten Philipp zu Eulenburg-Hertefeld”
(1924), ”Tausend Jahre deutsch-französischer
Be-ziehungen” (1930), ”Reden und Aufsätze zur
Geschichte und Politik” (1934). Medan H. som
medeltidshistoriker kännetecknas av objektivitet
och kritiskt sinne, är hans författarskap rörande
den nyaste tiden märkt av hans starka beundran
för Bismarck och sympatier för
nationalsocialismen. B.
Haller, H e r m a n n, schweizisk bildhuggare
(f. 1880), verksam i Zürich. H. utbildade sig till
målare men övergick 1905 till skulpturen och
arbetar under påverkan av Maillol i en mot Rodins
impressionism opponerande, enkel och statisk stil,
huvudsakl. med aktstudier. Han är representerad
bl.a. i museerna i Zürich, Berlin och
Frankfurt a.M.
Hallert, Bertil, kartograf (f. 10/2 1910),
examinerades från Tekniska högsk:s avd. för
lantmäteri 1936, efter fotogrammetriska studier i
Tyskland, Italien och Schweiz statskartograf 1939—47,
tekn. dr 1944 (ӆber die Herstellung
photogram-metrischer Pläne”), doc. s.å., prof, i fotogrammetri
vid Tekn. högsk. 1947.
Haller von Hallenburg [-bork], J 6 z e f, polsk
militär (f. 1873), officer vid art. 1895, avsked som
kapten 1912, återinträdde i tjänst vid 1 :a
världskrigets utbrott och uppsatte en legion polska
frivilliga i Lwöw. 1915 blev H. chef för polska
järnbrigaden, 1917 generalmajor och chef för en
polsk fördelning i Bessarabien. Efter freden i
Brest-Litovsk övergick han i rysk tjänst och
organiserade i Ukraina 2:a polska kåren. Han blev
emellertid slagen av tyskarna vid Kaniöw Ws—12/s
1918 men undkom själv till Frankrike. Här
uppsatte han 1919 den s.k. ”armén H.”, som genom
Tyskland transporterades till Polen. I juli 1920
blev H. befälhavare på polska n. fronten och
deltog i slaget vid Warszawa i aug. s.å. 1921 var
H. en kort tid generalinspektör för art. men
avgick s.å. ur aktiv tjänst. E.Bz.
Hallesby, 01 e Christian, norsk teolog (f.
1879), teol. kand. 1903, fil. dr i Erlangen 1909,
prof, i systematisk teologi vid teol.
menighets-fakulteten i Oslo s.å. H., som vuxit upp under
inflytande av pietistisk bondefromhet, är det
ortodoxa partiets ledare i den norska
kyrko-striden ang. ortodox och liberal teologi och en
av stiftarna av Norges kristelige student- og
gymnasistlag. H. har utom uppbyggelseskrifter
(flera i sv. övers.) utg. bl.a. ”Den kristelige
troslære” (2 bd, 1920—21) och ”Den kristelige
sedelære” (1928). S.N.
Halley [häll’i], Edmund, engelsk astronom
(1656—1742), prof, i geometri i Oxford 1703—20,
därefter astronomer royal i Greenwich. H:s
forskningar äro banbrytande. 1676 upprättade han en
st järnkatalog över s.
stjärnhimmelen efter
egna iakttagelser på
S:t Helena, och 1693
upptäckte han
månens acceleration. 1705
fann han vid
banbe-stämning av 24
kometer, att 1682 års
komet (”H:s komet”,
se Kometer) var
periodisk med en
omloppstid av 76 år.
I sin ”Methodus
singularis, qua solis
parallaxis.... ope Veneris.... determinari
pote-rit” (i ”Philosophical transactions”, 1716)
utvecklade han den redan av J. Gregory anvisade
metoden att ur Venus-passager finna solparallaxen.
Han förklarade norrskenet som ett magnetiskt
fenomen (”On the late surprizing appearance of the
lights seen in the air”, därst., s.å.) samt påvisade
därst. 1718 i ”On the change of the latitudes of
some of the principal fixed stars” fixstjärnornas
egenrörelse. H:s förnämsta verk, ”Tabulae
astro-nomicae”, utgavs 1749. IV.N.
Halleys komet [häll’is], se Kometer.
Hallfred Ottarsson, kallad Van d r æ Ö a s k al d
(”skald, som är besvärlig att ha att göra med”;
tillnamnet skall vara givet av Olav Tryggvason),
isländsk skald (o. 967—1007). H. var Olav
Trygg-vasons främste skald. Hans liv skildras i en
särskild saga, som ger en färgrik bild av en orolig
ande under hedendomens och kristendomens
brytningstid. Omfångsrika fragment finnas av H:s
arvkväde över Olav Tryggvason (sv. övers, av A.
Åkerblom i ”Norræna dikter”, 1916), vilka
huvudsakl. handla om Svolderslaget. Flera av H:s
improvisationer (”lausavisor”) äro fängslande
mänskliga dokument. E.No.
Hallgren, Adolf Fredrik, präst (1853—1935),
kyrkoherde i Kvärrestad 1902; teol. hedersdr i
Lund 1918. H:s omfattande bibi, är donerat till
Lunds teol. fakultet med särskild nyttjanderätt för
Lunds stifts präster. — Litt.: G. Wetterberg & K.
Gierow, ”Katalog över F. H:s boksamling”, med
biogr. av S. Herner (1945).
Hallgren, Eric Salomon, ämbetsman (f. 2O/io
1880), jur. examen i Uppsala 1905, notarie i
överståthållarämbetet för polisärenden 1910,
polisintendent 1917, polismästare 1930—36,
underståthållare 1937—45.
Hallgren, Axel (Acke) Leonard, målare (1885
—1940), började som skämttecknare, var elev av
Konsthögsk. 1908—16 och var sedan mest bosatt
utomlands. H. framträdde även som dekoratör,
bl.a. i kyrkobyggen i Rom.
Hallgrimsson, Jonas, isländsk skald (1807—
45), grundade 1835 jämte en grupp landsmän, som
studerade vid Köpenhamns univ., tidskr. ”Fjölnir”,
vars förnämsta syfte var att bidraga till den
isländska poesiens uppsving och språkets ans. H.
är själv sitt fäderneslands störste skald. Han
fortsatte den isländska poesiens utveckling i
romantisk riktning och konstformernas
modernisering. En djup patriotism genomgår hela hans
poesi. Bland H:s dikter (samlade uppl. bl.a. 1847
— 777 —
— 778 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
