Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, 11. Sir William (filosof) - Hamilton, 12. Sir Ian - de Hamilton, Karl Wilhelm - Hamilton, James (pedagog) - Hamilton, Thomas - Hamilton, Sir William (astronom) - Hamilton, Cosmo - Hamilton, Patrick (författare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMILTON
Thomas Hamilton: Royal High School i Edinburgh.
1825—29.
(law of redintegration}, vilken senare närmare
utvecklats av H. Höffding. H:s verksamhet som
filosofisk skriftställare och univ.-lärare blev för
lång tid ett kritiskt livande ferment i engelsk
filosofi; hans grundtankar fullföljdes åt
religionsfilosofiens håll av H. Mansel, åt logikens av Th.
Baynes. — Skrifter: ”Discussions on philosophy,
literature, education and university reform” (1852),
”Lectures on metaphysics” (8 bd, 1858),
”Lec-tures on logic” 2 bd, 1860) samt H:s ed. av Th.
Reids verk (2 bd, 1846). — Litt.: J. S. Mill,
”Examination of Sir W. H:s philosophy” (1865);
J. Veitch, ”H.” (1869); A. Nyman,
”Rumsanalo-gierna inom logiken” (1926). N.
12) Sir lan Standish Monteith H., engelsk
militär (1853—1947), officer vid inf. 1872,
generalmajor 1899, generallöjtnant 1901, general 1907
och avsked 1919. H. deltog i kriget mot
Afghanistan 1878—80 och mot boerna 1881, där han
svårt sårades vid Majuba, samt vidare i fälttågen
i Egypten 1884—85 och Burma 1886—87. Efter
huvudsaklig tjänstgöring i Indien blev han vid
sydafrikanska krigets utbrott 1899 brigadchef i
Natal och 1901 stabschef hos Kitchener. Under
rysk-japanska kriget 1904—05 var H. brittisk
militärattaché vid japanska högkvarteret, 1905—09
chef för s. militärdistriktets trupper i England,
1910—14 befälhavare över de brittiska
stridskrafterna i Medelhavsländerna samt generalinspektör
för kolonialtrupperna. Vid i:a världskrigets
utbrott blev H. högste befälhavare över
stridskrafterna i hemorten men erhöll 1915 befälet över
den till Dardanellerna avsända expeditionskåren.
På gr. av meningsskiljaktigheter med regeringen
hemkallades han emellertid i okt. s.å., men den
tillsatta Dardanellerkommissionen fritog honom
i sin 1920 utkomna ”Report” i stort sett från
ansvaret för företagets misslyckande. H. har utg.
bl.a. ”A staff officer’s scrap book” (2 bd, 1905—07),
”Gallipoli diary” (2 bd, 1920), ”Friends of
England” (1923), ”Soul and body of an army” (s.å.),
”Listening for the drums” (1944). E.Bz.
de Hamilton [do amiltåt)’], Karl Wilhelm,
belgisk-tysk målare (1668—1754), mestadels
verksam i Augsburg och trol. i Baden-Baden. H.
målade stilleben och djurbilder, framför allt
föreställande ormar och ödlor bland tistlar och svampar.
Han är representerad i Ateneum i Helsingfors.
Hamilton [hämmältan], James, engelsk
pedagog (1769—1831), född i London, bosatte sig 1798
som köpman i Hamburg, där han på kort tid
lärde sig tyska genom ordagrann övers, av en
sammanhängande lätt text men utan grammatisk
analys. Efter misslyckande som affärsman slog
han sig 1815 ned i New York som språklärare
och utformade den efter honom uppkallade
undervisningsmetoden, som snabbt vann stor
utbredning i Amerika. Efter sin återkomst till England
1823 undervisade han med sina medhjälpare en
talrik skara elever. — H:s metod ställer eleven
omedelbart inför det främmande språket i en
sammanhängande text, som under ständigt
upprepande och inpräntande översättes ord för ord;
efter hand blir övers, friare och språkriktigare,
och eleven utvecklar genom självverksamhet de
grammatiska reglerna ur det givna språkstoffet.
H:s metoder för språkundervisningen äro publ.
i ”The history, principles, practice and results of
the Hamiltonian system” (1829). [V.Kr]E.Bng.
Hamilton [hämm’iltan], Thomas, skotsk
arkitekt (1784—1858), verksam huvudsaki. i Edinburgh,
där åtskilliga monumentalbyggnader, t.ex. högskolan
(1825—29) och flera kyrkor, samt delar av
stadsplanen med Georg IV-bron äro hans verk.
Hamilton [hämm’iltan], Sir William Rowan,
irländsk astronom och matematiker (1805—65),
prof, i astronomi i Dublin 1827. I sina första
arbeten utvecklade H. en ny matematisk metod
för den geometriska optiken. Han visade, att
ljusstrålarnas gång i ett godtyckligt medium
el. optiskt instrument kan fullständigt beskrivas
med hjälp av en enda funktion, beroende av en
stråles begynnelse- och ändpunkt. Med hjälp
av denna metod förutsade H. ljusets s.k. koniska
refraktion i vissa kristaller, vilken senare blev
experimentellt påvisad. Ännu viktigare var
emellertid H:s upptäckt, att metoden också kunde
användas i mekaniken. Därigenom lyckades han
ge mekanikens grundekvationer en synnerligen
enkel form och sammanfatta dem efter Lagranges
förebild i en variationsprincip, H a m i 11 o n s
princip, vilken utsäger, att grundekvationerna
formellt kunna härledas ur fordran på att en
viss integral antar ett minimumvärde. I sht i
den form, som C. G. J. Jacobi senare gav H:s
metoder, ha de spelat en betydande roll i
kvantumteorien. H:s andra stora insats är upptäckten
av kvaternionerna*. Wr F.
Hamilton [hämm’iltan], C o s m o, engelsk
författare (d. 1942), bror till A. H. Gibbs och Ph.
H. Gibbs, antog sin mors släktnamn 1898. H.
skrev en lång rad romaner och pjäser med
motiv ur den högre engelska borgarklassens liv,
mycket populära men utan konstnärligt värde,
de flesta övers, till sv. ”People worth talking
about” (1934) ger skildringar ur engelskt
litterärt liv.
Hamilton [hämm’iltan], Anthony Walter
Patrick, engelsk författare (f. 1904). H. har gjort
sig uppskattad för skildringar ur engelskt
nu-tidsliv, främst från skilda miljöer i London.
Han har bl.a. utg. romanerna ”Monday
mor-ning” (1925), ”Craven House” (1926), ”The
midnight bell” (1929), ”The plains of cement”
(1934; sv. övers. ”Ella”, 1941), som ger interiörer
— 879 —
— 880 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
