Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarsköld, 2. Lorenzo - Hammarskjöld, 3. Carl Gustaf - Hammarskjöld, 4. Hugo - Hammarskjöld, 5. Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARSKJÖLD
”Svenska vitterheten” (1818—19), vår första
verkliga litteraturhistoria, ett visserligen polemiskt
och partiskt men fortfarande bibliografiskt
värdefullt arbete. För sin tid förtjänstfull är också
H:s ”Historiska anteckningar rörande fortgången
och utvecklingen af det philosophiska studium i
Sverige” (1821). H. var den ledande kraften i
fosforisternas slutliga satiriska fejd med
motståndarna i ”Markalls sömnlösa nätter”* (1820—21).
Bland hans övriga skrifter må nämnas: ”Utkast
till de bildande konsternas historia” (1817), ”E. J.
Stagnelius, ett kors på hans graf” (1823),
”Förtek-ning på de i Sverige från äldre till närvarande
tider utkomna schole- och undervisnings-böcker”
(1817) och ”Repertorium för svenska bokhandeln”
(1823). — H. hör icke till romantikens djupaste
andar, men det löjets skimmer, som vilat över
honom, är i mycket orättvist. Han var stridsman
och polemiker, fick tåla många hugg och var ej
sen att giva igen, men hans idealism var ärlig och
äkta. Som forskare kunde han göra misstag, men
det var en pionjärgärning han utförde. Han var
den förste att påvisa vår äldre diktnings skatter,
och han upptäckte Stagnelius’ storhet. — H:s
”Valda humoristiska och poetiska skrifter” utgåvos
av B. Norling (1882). — Litt.: G. Ljunggren,
”Fos-foristiskt ungdomssvärmeri” (i ”Smärre skrifter”, 3,
1881); G. Frunck, ”Bref rörande nya skolans
historia” (1886—92); E. Fahlbeck i ”Svensk tidskr.”,
19, 1929. E.Ek.
3) Carl Gustaf H., den föreg:s brorsons
son, ämbetsman (1838—98), 1866 doc. i
nationalekonomi och administrativrätt, 1870 adjunkt och
1877 prof, i nationalekonomi och finansrätt i
Uppsala. 1880 ingick H. som ecklesiastikminister i
Posses ministär samt kvarstod i denna befattning
även i de följ, ministärerna Thyselius och
Themp-tander till 1888, då han blev justitieråd. H. var
led. av A.k. 1879—81 och av F.k. 1894—97 samt led.
av kyrkomötena 1873, 1878, 1888, 1893. H. var en
dugande ämbetsman och framträdande politiker
och utgav även flera goda avh.: ”Om lösdrifvare
och deras behandling” (1866), ”Om
grundskatternas upphäfvande el. aflösen” (s.å.), ”Om falsk
an-gifvelse och ärekränkning” (1875), ”Bidrag till
tolkning af k. förordningar . . . om
kommunalstyrelse” (1888). K.
4) Åke Hugo H., den föreg:s bror, politiker,
godsägare (1845—1937), studerade efter
mogenhetsexamen i Uppsala vid Konstakad.,
utexaminerades som arkitekt 1869 och ägnade sig därefter
som delägare i
fa-miljegodset Tuna åt
lantbruket. H. tog
intresserat del i
länets allmänna
angelägenheter och blev
1884 led. av Kalmar
läns n. landsting (dess
ordf. 1910—18). Han
var led. av A.k. 1894
—95 och 1903—08
samt av F.k. 1909—
18. H., som urspr.
tillhörde den
frihan-delsvänliga fraktionen
Hjalmar Hammarskjöld.
inom Lantmannapartiet, anslöt sig 1906 till
Nationella framstegspartiet; s.å. gjorde han sig
genom en motion till talesman för proportionella
val och blev, icke minst till följd av sina starka
kyrkliga intressen, s.å. ecklesiastikminister i
ministären Lindman, i vilket ämbete han kvarstod till
% 1909. Hans avgång föranleddes av A.k:s avslag
på propositionen om lönereglering för
prästerskapet. [A.Ön]B.
5) Knut Hjalmar Leonard H., kusin till
H.3), rättslärd, ämbetsman, politiker (f. % 1862),
fil. kand, i Uppsala 1880, jur. kand. 1884, doc.
i privaträtt där 1886. H. fäste tidigt
uppmärksamhet vid sig för framstående juridiska och
administrativa egenskaper och har verkat på
framskjutna poster inom statslivets snart sagt alla
områden. Han blev sekr. i bolagskommittén 1886,
e.o. prof, i speciell privaträtt i Uppsala 1891,
biträde åt nya lagberedningen 1893, led. av denna
s.å. och av lagbyrån 1895, tf. byråchef för
lagärenden s.å., sekr. hos unionskommitténs svenska
avd. s.å., led. av kommittén för revision av
militära rättegångsordningen s.å., svenskt ombud vid
internationella konferenser i Paris 1896 för
litterär och artistisk äganderätt, i Haag 1900 och
1909 för internationell privaträtt, revisionssekr.
1896, led. av kommitté för ny härordning 1900,
svensk ordf, i skandinaviska köpelagskommittén
1901, konsultativt statsråd s.å., justitieminister i
v. Otters ministär 1901—02, president i Göta
hovrätt 1902, utarbetade förslag till lag om
administrativ högsta domstol (tr. 1907), led. av
Internationella skiljedomstolen i Haag 1904,
ecklesiastikminister 1905 i Lundebergs ministär,
svensk underhandlare med Norge i Karlstad s.å.,.
— 901 —
— 902 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
