Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hammarskjöld, 5. Hjalmar - Hammarskjöld, 6. Carl Gustaf - Hammarskiöld, 7. Ludvig - Hammarskjöld, 8. Bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMARSKJÖLD
svenskt sändebud i Köpenhamn 1905—07,
delegerad vid fredskongressen i Haag 1907,
landshövding i Uppsala s.å., svensk ordf, i
renbetes-kommissionen 1907—09, ordf, i skiljedomstol för
Casablanca-affären 1909, led. i skiljedomstol ang.
Grisbådarna s.å., delegerad vid underhandlingen
om Spetsbergen 1910—12, svensk ordf, i
skandinaviska obligationsrättskommittén, svensk ordf, i
kommitté för svensk handelstraktat med Tyskland
1910—11, ordf, i enskilda järnvägarnas
skiljedomstol 1911—14, led. av Utrikesdep:s
antagnings-kommission 1912 och dess ordf. 1917—19, ordf,
i Uppsala läns hushållningssällskap m.m. 1907—
14, statsminister 17/s 1914 i samband med
försvars-krisen, tillika krigsminister intill 15/s s.å., led. av
Institut de droit international och Académie de
droit comparé i Haag och dess kuratorium, ordf,
i Svenska bibelsällskapets kommitté 1915—22, ordf,
i permanenta kinesisk-amerikanska
undersökningskommissionen och i ständiga tysk-schweiziska
för-likningsrådet, avgick som statsminister 3% 1917,
ordf, i Sveriges stadshypotekskassa 1917, led. av
Svenska akad. 1918, ordf, i Sveriges allmänna
lantbrukssällskap 1924—26, ordf, i Nat. förbis
kommitté för kodifiering av den internationella
rätten och ordf, i International Law Association
1924. 1923—38 hade H. säte i F.k. som högervilde,
1932 var han medl. av den svenska delegationen
till nedrustningskonferensen i Genève. H. är en
av samtidens främsta kännare av internationell
rätt och har utg. ”La neutralité en général” (1924)
samt på den svenska juridikens område ”Om
fraktaftalet” (1886), ”Om grufregal och
grufegen-dom” (1891).
Bland de många ämbeten, som H. innehaft,
och alla de uppdrag, som han fullgjort, är det
intet, som så uppmärksammats som hans
förvaltande av statsministerämbetet och hans plats i
centrum av den svenska politiken under 1 :a
världskrigets oroliga år. Staaffs 2:a ministär hade
fallit på försvarsfrågan, och det blev den
ham-marskjöldska ministärens förnämsta uppgift att
lösa denna fråga. Då H. 1914 utnämndes till
statsminister, mottogs regeringsbildningen med
mycket delade meningar, men allmänt erkänt är
H:s ärliga försök att bilda en försvarsvänlig
ministär ovan partierna. Försvarsfrågans lösning
på hösten 1914 skedde i enlighet med
regerings-förslaget. H. gjorde i samband härmed tungt
vägande personliga insatser, och vid utformandet
av den svenska neutralitetspolitiken under de
svåraste krigsåren utövade H. jämte — även i
motsättning till — utrikesminister K. A. Wallenberg
det avgörande inflytandet. Icke mindre svår var
den uppgift, som förelädes ministären betr, den
inre politiken, bl.a. planläggningen av
ransone-ringspolitiken. Det mest kännetecknande draget
hos H. som politiker var den orädda kampvilja,
varmed han försvarade sina grundsatser. H:s
politiska gärning skaffade honom många
beundrare och anhängare, men samtidigt utsattes han
från motståndarhåll för en hätsk kritik. Talande
bevis härför voro den stora sympatiadress, som
riktades till honom under de för ministären
kritiska dagarna i slutet av mars 1917, och
vänsteroppositionens ofta rent personliga angrepp. Hans
avgång berodde dels på vänsterpartiernas hållning,
dels på inre splittring inom ministären. Om H:s
insatser i den svenska neutralitetspolitiken se f.ö.
Sverige, historia. [K.;A.Ön]B.
6) Carl Gustaf Valdemar H., den föregis
bror, militär (1865—1940), underlöjtnant i
Värmlands fältjägarecorps 1885, överste 1913 och chef
för Första livgrenadjärreg. 1914, generalmajor och
chef för 6:e arméfördelningen 1919, chef för
Generalstaben 1922, generallöjtnant 1926, general och
avsked 1930. H. var souschef vid
Lantförsvars-depis kommandoexp. 1906—10 och led. av ett
flertal kommittéer, bl.a. volontärkommissionen 1907
och försvarsrevisionen 1919—23. Han var ordf,
hos sakkunniga för utarbetande av ny
värnpliktslag och härordning 1913—14. 1918—20 var H. led.
av A.k., 27/io 1920—®/e 1921 statsråd och chef för
Lantförsvarsdep. och 1924—31 led. av F.k. E.Bz.
7) Peder Adolf Ludvig Regnell
Hammar-skiöld, den föregis syssling, militär (f. 26/s 1869),
officer vid Svea art.-reg. 1889, major och chef för
Artilleristaben 1909—12, överste och chef för
Smålands art.-reg. 1915, chef för Artilleriskjutskolan
1919—20 och för Svea art.-reg. 1922, generalmajor
och chef för 2:a arméfördelningen 1926, för ö.
arméfördelningen och överkommendant i
Stockholm 1928 samt generalfälttygmästare och
inspektör för art. 1929—34, generallöjtnant 1933. H.
har varit led. av ett flertal kommittéer. Han har
utg. ”Studie över artilleriets samverkan med
infanteriet” (1922) samt i ”Artilleritidskr.” en längre
serie ”Ur svenska artis hävder”. [E.BzJS.E.B.
8) B o Gustaf Hjalmar H., son till H.5),
ämbetsman (f. 3/s 1891), jur. kand, i Uppsala 1915,
assessor i Svea hovrätt 1921 (hovrättsråd 1929—
34), sakkunnig vid Finansdepis lagbyrå 1922,
byråchef för lagärenden i Socialdep. 1925, statssekr.
där 1930, regeringsråd 1934, landshövding i
Södermanlands län 1935. H:s ovanliga
arbetsförmåga, stödd av omfattande kunskaper och ett
praktiskt handlag vid lösandet av förelagda
uppgifter, tillförsäkrade honom tidigt anseende som
en av landets dugligaste ämbetsmän. Hans
huvudinsatser ha fallit inom den statliga
socialpolitikens olika förgreningar och, under 2ia
världskriget, inom Statens livsmedelskommission, vars
ordf, och chef han var under hela kriget. Särsk.
den sistn., under rådande försörjningsläge
krävande nyckelbefattningen skötte H. på ett sätt,
som vann enhälligt erkännande. H. har som sekr.,
led. och ordf, tillhört flera riksdagsutskott,
kommissioner, nämnder och utredningar; bl.a. var
han 1932—33 ordf, i
utredningen ang.
arbetslöshetsförsäkring
och vid riksdagen
1933 sekr. i Särskilda
utskottet, det s.k.
välfärdsutskottet. Sedan
mitten av 1930-talet
har hans verksamhet
alltmer koncentrerats
till
jordbruksnäringens olika
administrativa och
organisatoriska problem. H.
innehar ett flertal
— 903 —
— 904 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
