Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hanau - Hanauaffären - Hanbaliter - Hanbjälke - Hanblomma - Hancell - Hancock - Hancock, Thomas - Hancock, Winfield Scott - Hancornia - Hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAND
Ha’nau [-au], i) Stad i Hessen-Nassau i s.
Tyskland, vid Kinzigs inflöde i Main 15 km ö. om
Frankfurt; 42,167 inv. (1939). H. blev stad 1303
och befästes 1528. Under 30-åriga kriget stridde
svenskarna och de kejserliga om H. Här slog
Napoleon 3O/io—31/io 1813 österrikarna och
bay-rarna. Särsk. stadens n. del har ålderdomlig
prägel med krokiga gator och många gamla
byggnader. S. delen grundades 1597 av vallonska och
holländska reformerta flyktingar. Ett monument
är rest över de här födda bröderna Grimm. H.
är knutpunkt på järnvägen Berlin—Frankfurt a.M.
och har mångsidig industri, metall-, pappers-,
gummi-, läder- och kemisk industri,
diamantsli-perier och tillverkning av bijouterier. I 2:a
världskriget förstördes förutom en mängd fabriker bl.a.
rådhusen i såväl n. som s. stadsdelen,
vallonkyr-kan från 1600, slottet och många korsvirkeshus
från 1500—1600-talen. N.v. om staden ligger
badorten Wilhelmsbad. — Litt.: ”Monographien
deut-scher Städte”, 31 (1929). P.
2) Grevskap från noo-talet, med H. 1) som
huvudort, på 1400-talet riksomedelbart. Det
delades 1481 på två linjer, H.-Münzenberg i
Wetterau och H.-Lichtenberg. Vid den förra
linjens utslocknande 1642 förenades grevskapet
under linjen H.-Lichtenberg, och när denna dog
ut 1736, delades H. mellan Hessen-Darmstadt och
Hessen-Kassel, vilket 1866 i sin helhet införlivades
med Preussen. Från Hessen-Kassels siste
kurfurste Fredrik Vilhelm och hans morganatiska
gemål Gertrud av H. härstammar den nuv.
furstliga ätten H. B.
Hanauaffären [anå’-], fransk finansskandal 1928.
En viss Marthe Hanau skrev i tidn. ”Gazette du
franc” och ”Gazette des nations” ekonomiska
artiklar och gav allmänheten råd ang.
kapitalplaceringar. Dessa voro i vissa fall rent missvisande
och tillkomna i spekulationssyfte; M. Hanau
dömdes 1928 till fängelse. Hennes förbindelser inom
den politiska världen gåvo affären en viss
politisk betydelse, och den utnyttjades kraftigt i den
antiparlamentariska agitationen.
Hanbali’ter, anhängarna av en av de fyra
ortodoxa skolorna inom den sunnitiska islam*, som
fått sitt namn efter stiftaren Ahmed ibn
Muhammed ibn Hanbal (d. 855). H. representera den
strängaste och minst utbredda riktningen inom
islam, som dock fått ökad betydelse genom den
från densamma i slutet av 1700-talet utgångna
wahhabitiska rörelsen.
Hanbjälke, se Tak.
Hanblomma, enkönad blomma med endast
hanorgan (ståndare).
Hancell, se Könsceller.
Hancock [hän’kåk], stad i n.v. Michigan, USA,
på Keweenawhalvön i Lake Superior; 5,554 inv.
(1940; 8,981 1910). I närheten finnas stora
koppargruvor. Förbi H. tvärs över halvön går en kanal,
som en stor del av fartygen till och från Duluth
och Superior använda för att undvika omvägen
runt Keweenaw Point. H. är säte för den
finsklutherska Suomisynoden och har ett finskt
college.
Hancock [hän’kåk], Thomas, engelsk
industrimän (1786—1865), en av den engelska
gummiindustriens pionjärer. H:s uppfinning av ”masti-
katorn” (1821) patenterades aldrig och gav
honom sålunda icke i längden något övertag på
gummifabrikationens område; den ledde honom
dock tidigt in på framgångsrika experiment med
att tillverka gummilösningar. Dessa experiment
bragte honom i kontakt med gummifirman Ch.
Macintosh, i vilken han blev delägare, dock utan
att avveckla sin egen rörelse i London. Sedan
amerikanen Ch. Goodyear 1842 utställt prover på
cured rubber i England, började H. experiment
med att framställa liknande material och lyckades
med egna patent spärra en från Goodyears metod
något avvikande vulkaniseringsprocess, vid vilken
enbart svavel begagnades som
vulkaniseringsme-del. Uppfinningen av hårdgummi (ebonit) kan
dock helt tillskrivas H.; sammanlagt beviljades
H. 16 gummipatent 1820—47. H. utgav 1857
”Personal narrative of the origin and progress
of the caoutchouc or indiarubber manuf. in
England”, som delvis kan uppfattas som en
försvarsskrift. A.Lg.
Hancock [hän’kåk], Winfield Scott,
amerikansk militär och politiker (1824—86), officer
1844, blev vid inbördeskrigets utbrott 1861
brigadgeneral i Potomacarmén samt 1863 chef för 2:a
armékåren. Han sårades svårt vid Gettysburg s.å.
och blev slagen vid Petersburg 25/s 1864. Han var
1880 demokraternas kandidat vid presidentvalet. —
Litt.: F. A. Walker, ”Life of General H.” (1894).
HancoPnia, brasilianskt släkte av fam.
oleanderväxter med endast 1 art, H. specio’sa, ett litet träd
med plommonstora, gula, ofta rödfläckiga, ätliga
bärfrukter fmangubas}. Av trädets blekt
rosafärgade mjölksaft utvinnes s.k. pernambuk- el.
mango-beirakautschuk (jfr Kautschukväxter).
Hand. 1) Anat. Människohandens
skelettstomme utgöres av handlovens,
mellanhandens och fingrarnas ben. Handlovens ben äro 7
och anordnade i en övre rad med 3 ben, som
leda mot underarmen, och en nedre rad av 4 ben,
som leda mot de 5 mellanhandsbenen. Av
hand-lovsbenen intager
det mellersta benet
i den övre raden
(s.k. månbenet) en
ställning, som
medför, att det blir
disponerat för vissa
sjukdomar. De
övriga handlovsbenen
äro i övre raden
båtbenet och
trekantiga benet, i nedre
raden det stora och
det lilla
mångkanti-ga benet,
huvudbenet och hakbenet.
Mellanhandsbenen
äro med sina baser
stramt förbundna
med handlovsbenen,
med sina huvuden
ledade mot
fingrarnas grundfalanger.
— H:s muskler
utgöras dels av
muskler, som ut-
Benen i högra handen.
a stora mångkantiga benet, b
lilla mångkantiga benet, c
huvudbenet, d hakbenet, e
båtbenet, f månbenet, g trekantiga
— 933 —
— 934 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
