Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hannover - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANNOVER
avskedanden. Efter februarirevolutionen 1848
måste han gå med på en ny klart liberal
författning, som dock Georg V (1851—66) satte ur kraft.
I den tyska konflikten 1866 slöt sig H. till
Österrike, landet besattes av preussare och
inkorporerades 1867 som provins i Preussen. Inom landet
var dock missnöjet härmed ganska stort, och ett
särskilt hannoveranskt parti, ”welferna”, arbetade
under kejsardömet för återupprättandet av
kungariket H.; under Weimarrepubliken sökte det för
H. vinna en egen och friare ställning inom
för-bundsstaten. B.
2) Huvudstad i H.i), på båda sidor om
Allers biflod Leine, inom det fruktbara
lössområdet n. om de mellantyska bergen; 355,484
inv. (1946). H. har växt upp, där kritlagren
ligga högt i Leine-dalen och möjliggjort en
lätt flodövergång, under det att floddalen n.
och s. därom är sumpig. Kritlagren nå i
Lindener Berg v. om Ihme 87 m ö.h., och ön
mellan Ihme och Leine ligger 60 m ö.h. På h.
stranden ö. om ön uppstod på 1100-talet den
äldsta staden, som erhöll stadsrätt 1241 och
1386 blev medl. av Hansan. I skydd av den
redan 1371 förstörda borgen Lauenrode uppväxte
Neustadt på ön mellan Leine och Ihme. Under
1600-talet förenades Alt- och Neustadt inom
gemensamma befästningar, vilkas förlopp ännu
spåras i Georgstrasse (H:s huvudtrafikled),
Wall-strasse, Friedrichstrasse o.s.v. Efter 1747
uppkom Ägidien-Stadt i s.ö., efter 1840
Ernst-August-Stadt i ö. och efter 1843 Georgs-Stadt i n. H.,
som sedan 1495 tillhörde welfernas linje
Kalen-berg-Celle, blev 1636 residensstad, och även
sedan hovet 1714 överflyttat till England, förblev
H. den hannoveranska regeringens säte. 1837—
66 var det residensstad för konungarna av H.
I början av 1800-talet var stadens folkmängd
endast c:a 20,000 och 1850 32,000, men 1880 hade
den stigit till 122,843, 1910 till 302,384 och var
1939 472,529. 1920 blev förstaden Linden (med
hamn) v. om Ihme inkorporerad. I sin egenskap
av mycket betydande trafikknutpunkt och
industriort blev H. i 2:a världskriget utsatt för
talrika och häftiga allierade bombanfall, som
förorsakade mycket allvarliga skador. 10/4 1945
erövrades staden av trupper ur 9:e amerikanska
armén. Gamla staden, som hittills väl bevarat
sin ålderdomliga prägel, med talrika, vackra
gavelhus i korsvirke från 1500—1600-talen, blev
till stor del förstörd, ingen av dess mera
betydande byggnader undgick skador. Av
1300-tals-kyrkorna blev sålunda den i centrum liggande
Marktkirche delvis förstörd, av Ägidienkirche
stå blott ytterväggarna kvar, och Kreuzkirche
är nedbrunnen med instörtade valv. Det
sengotiska gamla rådhuset (1435—80), inrymmande
arkiv och museisaml., är ”urblåst”, och bland
de talrika förstörda gamla privathusen är också
Leibnizhaus (filosofen Leibniz dog här). Det
gamla kungaslottet från 1600-talets förra del
(med stora konstsaml.) är helt förstört;
Schloss-kirche, som i stort sett var en
1600-talsrestaure-ring, förlorade delar av taket men är den minst
skadade av stadens kyrkor. Johanniskirche
(1600-talet) med Leibniz’ grav är till stor del
nedbrunnen, Clemenskirche (1700-talet), Nikolai- och
”Hannoverscher Anzeiger”s byggnad i Hannover.
Martinikirche äro alla förstörda liksom de flesta
nyare kyrkobyggnaderna. H:s moderna
stadsdelar karakteriseras av breda avenyer, stora
affärshus och vidsträckta, vackra parker, bland
vilka märkas Eilenriede (med zoologisk
trädgård) i ö. och Georgengarten i n.v. Genom den
sistn. för den ståtliga Herrenhäuser Allee ut till
det forna kungl. sommarresidenset Herrenhausen
(påbörjat 1665, förstört i 2:a världskriget), vars
berömda trädgård är anlagd efter mönster från
Versailles. Welfenschloss nära sydändan av
Georgengarten inrymmer tekniska högsk.,
grundad 1831. H. har även veterinärhögsk., grundad
1778, högre lärarinneseminarium och stora bibi.
Stadens arkiv och konstsaml. voro i allm.
evakuerade under kriget, men av byggnaderna ha
flera skadats svårt, ss. Staatsarchiv,
Kestner-och Landesmuseum; av Niedersächsisches
Volks-tumsmuseum är huvudbyggnaden förstörd. Det
hertigliga tyghuset är fullständigt och
operahuset delvis förstört. Staden pryddes av en mängd
monument och konstnärligt utsmyckade brunnar.
— Särsk. under 1900-talet hade H. utvecklats till
en av Tysklands viktigaste industristäder. S.
om staden brytes stenkol (i Deister) och
kalksten (för cementindustrien). De viktigaste
fabrikerna ligga i n.v. och s. Linden har särsk.
vä-verier och färgerier, Ricklingen s. om Linden
vagnfabriker, sockerbruk och kemiska fabriker,
Körtingsdorf i v. liksom Wülfel längst i s. har
maskinindustri, Limmer och Ahlem vid Leine
bortom Linden gummiindustri. Dessutom
märkas saltverk, järnvägsverkstäder, pianofabrik,
stora tryckerier, cement-, möbel-, njutnings- och
livsmedelsindustri. De största företagen äro
Con-tinental-Gummiwerke, Hannoversche Gummiwer-
— 1005 —
— 1006 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
