Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hansson, 2. Per Albin - Hanson, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANSON
för regeringsmakten genom att bygga regerandet
på en så stabiliserad majoritet som möjligt bland
både riksdagsmännen och väljarna. I det dåv.
läget ledde det automatiskt till samarbetet
mellan Bondeförbundet och socialdemokratien under
30-talet. H. övergav emellertid icke
samarbets-tanken ens när socialdemokratiens stora tillväxt
gjorde en majoritetsregering möjlig utan
samverkan med annat parti (efter 1936).
Krigsutbrottet 1939 aktualiserade i ett slag frågan om
en allmän samlingsregering med företrädare för
samtliga demokratiska partier. Detta
förverkligades, när H. 13/i2 1939 bildade
samlingsregeringen. Med H. som regeringschef kom denna
att som sina huvuduppgifter ägna sig åt den
totala krigs- el. försvarsberedskap, som läget
påkallade, samt att lösa försörjningsfrågorna
under rådande avspärrning. Kungstanken i H:s
målmedvetna hävdande av svensk neutralitet med
frihet från varje engagemang i den ena el.
andra stormaktsgrupperingens intressen mötte
till en början opposition under finsk-ryska
vinterkriget 1939—40. Härunder visade H. stor
fasthet gentemot de upprörda sinnesstämningar,
som påkallade officiell svensk intervention på
finsk sida. Den fortsatta krigsutvecklingen
förvandlade dock den tidigare oppositionen i detta
avseende till praktiskt taget allmän anslutning
till och uppslutning kring regeringens linje. H:s
politik vann inom kort allmänt erkännande som
den ur landets synpunkt klokaste. Ehuru
meningarna i viss mån förblevo delade i fråga om
detaljerna i den under kriget under H:s ledning
förda politiken, lär icke någon vilja bestrida, att
den dock förmådde fylla sitt avsedda och
huvudsakliga syfte att hålla landet utanför kriget
med bibehållen frihet och självständighet. H:s
insatser för denna den väsentligaste av
samlingsregeringens uppgifter voro av utomordentlig
betydelse. Genom sina utmärkta personliga och
politiska egenskaper framstod H. under denna
period som den samlande och ledande inom
praktiskt taget alla befolkningslager. Med sin
rika erfarenhet, omutliga redbarhet, sitt
orubbliga lugn och sin utpräglade trygghet utgjorde
H. under krigsårens svåra påfrestningar en stark
tillgång för den neutralitetspolitik, som regering
och riksdag liksom den överväldigande delen
av hela det svenska folket omfattade. Delade
meningar i fråga om vissa regeringsåtgärder
under krigsåren torde icke vara ägnade att rubba
detta generella omdöme. Icke minst under
krigsårens skiftande problemställningar hävdade sig
H. genom sina personliga karaktärsegenskaper
och sitt inflytande över kretsen av medarbetare.
Han ägde närmast en betvingande förmåga att
kring sig samla människor av olika meningar
för lösande av de väsentliga uppgifterna. Detta
gjorde, att också politiska motståndare
respekterade och aktade honom. I kritiska skeden
under krigsåren var H. den självskrivna
auktoriteten, det samlande namnet. Bakom den fasta
trygghet och okänslighet, som utåt präglade H.,
dolde sig djupast en ganska vek natur.
Krigsårens alla svåra avgöranden lämnade honom
heller icke oberörd. För alla dem, som befunno
sig i hans närmaste omgivning, var det
välbe
kant, att han personligen tog åtskilliga av dessa
påfrestningar mycket hårt. När 2.-a världskriget
slutade våren 1945, upphörde samtidigt
motiveringen för samlingsregeringens fortbestånd, och
H. bildade 31A 1945 en ren socialdemokratisk
regering, som med ”arbetarrörelsens
efterkrigspro-gram” (27 punkts-programmet) som underlag
ägnade sig åt bemästrandet av efterkrigskrisens
bekämpande. På hemväg från ett nordiskt
statsministermöte i Stockholm drabbades H. av
hjärtslag och avled. Hela svenska folket stod
sörjande vid en stor statsmans bår. Meningsfränder
och politiska motståndare betygade saknaden och
erinrade om H:s enastående insatser i svenskt
samhällsliv under en skickelsediger period. Även
i utlandet betygades erkänsla och uppskattning
för H:s statsmannagärning. — H. utgav,
förutom ett antal småskrifter, ”Den stora
krisuppgörelsen” (1934), ”Demokratisk samverkan el.
nationell splittring” (s.å.), ”Demokrati” (1935) och
”Svensk hållning och handling” (1945). K.G.N.
Hanson, Lars Mauritz, skådespelare (f. 26/t
1886). H. var 1906—07 och 1908—09 elev vid
Dramatiska teatern, 1907—08 anställd hos Axel
Hultman, 1909—10 vid Svenska teatern i
Stockholm, 1910—13 vid Svenska teatern i
Helsingfors, 1913—20 vid Intima teatern i Stockholm,
1920—21 vid
Lorens-bergsteatern i
Göteborg och 1922—25 vid
Dramatiska teatern.
Sistn. år lämnade han
för en tid framåt
talscenen och ägnade sig
helt åt filmen, tidvis
i USA (Hollywood)
och Tyskland.
Återkommen till Sverige
knöts han 1928 på
nytt till Dramatiska
teatern, där han
sedermera kvarstannat.
H. har även
företa
git åtskilliga egna turnéer i Sverige och
flera gånger gästspelat i Köpenhamn, Oslo,
Helsingfors och Berlin. — H:s livliga ingenium och
stilkänsla kommo honom redan tidigt att göra
sig gällande i växlande roller, ss. Elis i ”Påsk”,
Henrik Percy i ”Henrik IV”, Karl-Henrik i
”Gamla Heidelberg” och Bluntschli i ”Hjältar”.
En av de roller, där han på Intima teatern först
väckte uppmärksamhet, var André Peterberg i
”Dynastien Peterberg”. Ett par av hans bästa
roller från de närmast följ, åren voro Heinrich i
”Den politiske kannstöparen”, Ferante i ”Den fule
Ferante” och Voltaire i ”Pompadours triumf”. Med
Gustav III i Strindbergs dittills aldrig uppförda
skådespel nådde H. det fulländade
mästerskapet. Med intellektuell konsekvens gestaltade han
Strindbergs artificielle konung och tillvaratog
effektfullt de få moment av kraft och
personligt själsliv, som rollen rymmer. Titelrollen i
”Richard III” förde honom över på de stora
Shakespeare-rollernas område. 1919 gav H. en
egenartad tolkning av Ibsens ”Byggmästare
Solness”. Under sin tid vid Dramatiska teatern
har H. fyllt uppgifter inom de mest olikartade
— 1043 —
— 1044 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
