Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardangersöm - Hardangervidda - Hard-boild - Hardeberga - Hardebergasandsten - Harde-Knut - Hardemo - Hardemo härad - Harden, Maximilian (Witkowski)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRDEN
Bård på förkläde från Hardanger.
tiska äro de ur tyget skurna fyrkantiga hålen,
försydda med kast- el. langettstygn och fyllda
med stjärnor, kors, spindlar o.s.v. i spetssöm.
De genombrutna partierna omramas av rätlinig
plattsöm, utdragsöm, hålsöm och hopdragsöm.
Den gamla h. syddes med lingarn på fint
linne-lärft. Omkr. 1900 blev h. ett modebroderi för
prydnadsdukar m.m. men syddes då med
bomullsgarn på etamin el. annat glest bomullstyg,
och de utskurna mönstren syddes i dubbel
utdragsöm. ESg.
Hardang’ervidda, fjällplatå i s.v. Norge, mellan
Hardangerfjorden i v. och översta Numedal i ö.
samt mellan Haukelifjell i s. och Hallingskarvet
i n. över H., vars genomsnittshöjd uppgår till
1,100 å 1,200 m ö.h., höjer sig Hardangerjökeln
(1,876 m ö.h.) i n. och Hårteigen (1,689 m ö.h.) i
de centrala delarna. Platån är översållad av
talrika, mestadels fiskrika sjöar. Här och var
finnas goda fjällbeten, som närmast bygderna
utnyttjas genom fäbodbruk. Bilväg över H. från
Haugastöl station på Bergenbanan till Eidfjord i
Hardanger. [SJF.I.
Hard-boiled [ha’d-båi’ld] (eng.), ”hårdkokt”, från
USA stammande beteckning på den fräna, vanl.
skenbart känslolösa livsinställning, som växte fram
ur i:a världskriget och som i litteraturen fått sitt
märkligaste uttryck hos E. Hemingway.
Hardeberga, socken i Torna hd i Malmöhus
län och församling i S. Sandby och Hardeberga
pastorat i Torna kontrakt av Lunds stift, på
Ro-meleåsen ö. om Lund; 17,0 km2, därav 16,74 land;
492 inv. (1948; 29 inv. pr km2). H. är ganska
kuperat med i de högre delarna relativt mager
jordmån. Delvis inom H. ligger Fågelsångsfältet*.
Åkern utgör 82 % av landarealen, skogsmarken
7%. Hardeberga stenindustri-ab. (aktiekapital
200,000 kr, 120 arb., årligt produktionsvärde 1,5
mkr) exploaterar den underkambriska sandstenen i
en makadamfabrik, som även tillverkar murbruk,
lerbetong, stenplattor och kvartsitprodukter. Lunds
stads vattenverk har samlingsbassänger vid Rögle.
Egendomar: Hardeberga säteri och Arendala. Den
medeltida kyrkan av kambrisk sandsten var trol.
urspr. en romansk absidkyrka, men mycket av
sin karaktär förlorade den vid ombyggnad 1908
—09 (bl.a. nytt kor och trappgavlar). I gotisk
tid tillkommo torn, stjärnvalv och en förlängning
av långhuset i ö. Dopfunten av kalksten är
me
deltida, dess reliefprydda mässingsfat torde vara
från senare delen av 1500-talet, då även den
vackra nattvardskalken av silver förfärdigades.
Det numera ej begagnade 1500-talsaltaret är
uppsatt på n. långhusväggen. — Namnet innehåller
det gamla dialektordet har, klippor, stengrund (jfr
Hardebergasandsten), och berg med biformen
fda. biærgh (se J. Palmér i ”En bok om Skåne”,
1, 1936, sid. 118). Det skrevs 1304 de harbiærgh
(avskrift). P.;Er
Hardebergasandsten, geol., en efter typlokalen
Hardeberga ö. om Lund benämnd vit el. ljusgrå
kvartsitisk sandsten, som tillhör underkambrium
och vilar på dettas bottenlager. H., som är en
marin grundvattensbildning utan fossil el. fossila
spår men stundom med vågmärken, förekommer
även i n.v. och s.ö. Skåne samt i
Kalmarsunds-området. En betydande mängd av den i
Hardeberga brutna h. levereras till Rönnskärs
smältverk. — I sin nuv. betydelse har termen h., som
förut hade vidare omfattning, angivits av A.
Had-ding (1929). G.R.
Harde-Knut, danska konungar, se Knut.
Hardemo, socken, omfattande s. delen av
Harde-mo hd i Närke, och församling i Hardemo och
Kräcklinge pastorat i Edsbergs kontrakt av
Strängnäs stift, v. och s.v. om Kumla; 54,84 km2, därav
54,66 land; 1,186 inv. (1949; 22 inv. pr km2). H.
tillhör Närkesslätten men berör med en flik den
höglänta skogsbygden i s.; västerut ligger öja mosse.
En rullstensås, Hardemoåsen, genomdrar socknens
centrala del i s. riktning. Åkern utgör 53 °/o av
landarealen, skogsmarken 30%. Egendom: Mårsta.
Många järnåldersgravar finnas (på Tillerbacken ett
stort fält). Kyrkan har romanskt torn (1200-talet)
av huggen sten med ornerad kalkstensportal;
långhuset med tresidigt korslut är från 1766. Kyrkan,
som varit helgad åt Olav den helige, har en S:t
Olofsbild från 1200-talet. Restaurering 1931. —
Namnet har urspr. tillkommit kyrkbyn. Senare
leden är dat. av hem, hemvist, gård; förra leden
är oklar, möjl. ett ord hardh, torr, stenig mark,
(på sådan mark växande) skog (se J. Sahlgren
i ”Namn och bygd”, 1928, sid. 128 f.). Namnet
skrevs 1314 De Harbeme. P.;Er.
Hardemo härad i Närke, Örebro län, v. om
Kumla, omfattar socknarna Kräcklinge och
Hardemo; 94,0 km2, därav 93,59 land; 1,830 inv. (1948).
H., som är ett av Sveriges allra minsta, tillhör
Västernärkes domsaga (tingsställe Hallsberg),
Edsbergs fögderi och Edsbergs kontrakt i
Strängnäs stift.
Härden, Maximilian, tysk journalist (1861
—1927), hette urspr. Witkowski. H. ägnade
sig från 1888 åt pressen, där han snart gjorde
sig känd genom formell brio och hänsynslös
offensivanda. Som teaterkritiker drog han en lans
för Ibsen och det moderna problemdramat. 1892
startade han veckotidskr. ”Die Zukunft”, som han
ledde till dess upphörande (1922). Under
Bis-marcks sista år var han dennes vapendragare mot
såväl den nye rikskanslern, Caprivi, som mot
socialdemokratiens förgrundsfigurer. Genom sin
häftighet i angreppen kom H. mer än en gång
i konflikt med tryckfrihetslagen. Mest uppseende
väckte hans avslöjande av vissa personer i
Vilhelm II :s närmaste omgivning, särsk. furst Ph.
— 1066 —
— 1065 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
