Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardt, Ernst - Hardtmuth, Josef - Hardwar, Gangadwara - Hardy, Alexandre - Hardy, Thomas - Hardy, Dudley - Hardy, Godfrey Harold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARDY
thal. H. är dessutom en flitig översättare av
fransk litteratur. A.Bd.
Hardtmuth [har’tmot], Josef, österrikisk
in-dustriidkare (1758—1816), grundade 1804 en
blyertsfabrik i Wien, vilken övertogs av hans
söner Louis och Carl H. Företaget, som har
firmanamnet L. & C. Hardtmuth, var länge en
av världens största blyertsfirmor med stora
fabriker i Ceské Budéjovice, Tjeckoslovakien.
Hardwar [eng. utt. ha’dpaa], även kallad
Gangadwara (Ganges’ port), stad i n.v.
delen av Förenade prov, i Indien, vid foten av
Siwalikbergen, där Ganges rinner ut på slätten;
33,287 inv. (1931). H. är en berömd vallfartsort;
under vallfartstiden hållas stora marknader. Här
börjar Ganges’ huvudkanal.
Hardy [ardi’], Alexandre, fransk dramatiker
och teaterman (o. 1570—1631 el. 1632). H:s stora
produktion omfattar tragedier, tragikomedier,
pastoraler och dramatiska dikter. Som konstnär är
H. mycket medelmåttig, men hans betydelse i den
franska teaterhistorien kan knappast överskattas.
Han gjorde den franska tragedien scenmöjlig och
bidrog kraftigt till skapandet av en stående teater
i Paris.
Hardy [ha’di], Thomas, engelsk författare
(1840—1928), född i Higher Bockhampton i
Dorset-shire, utbildades till arkitekt, först i Dorchester
(hans romaners Casterbridge), sedan i London,
och debuterade 1871 med romanen ”Desperate
re-medies”, en föga lovande intrigroman i Wilkie
Collins’ då moderna maner. Efter ytterligare ett
par mindre betydande arbeten och sedan han 1874
gift sig och återvänt till Dorsetshire (hans
romaners Wessex), där han stannade resten av sitt
liv, åstadkom han med ”Far from the madding
crowd” (s.å.; sv. övers. ”Fjärran från vimlets yra”,
2 bd, 1920) sitt första
betydande verk, med
rustika personager och
scenerier i den stil,
som skulle förbli hans,
men ännu utan den
mörkt pessimistiska
filosofi, som senare
kännetecknar hans
diktarpersonlighet. Tydligt
kom denna till synes
först i ”The return of
the native” (1878; sv.
övers. ”Heden”, 1921),
där idyll och tragik
kombinerats och där
hans fatalistiska uppfattning av människolivet
är färdig. En alltmer mörknande tragisk
stämning utmärker de största av hans följande
prosaverk: ”The major of Casterbridge” (1886), ”Tess
of the DTJrbervilles” (1891; sv. övers. 1900, 2 uppl.
1921), allmänt ansedd som hans yppersta roman, och
”Jude the obscure” (1895; sv. övers. ”Jude
Faw-ley”, 1900). Novellsaml. ”Wessex tales” (2 bd,
1888—89), ”A group of noble dames” (1891; sv.
övers. 1906, 2 uppl. 1920) och ”Life’s little ironies”
(1894; sv. övers. ”Tillfälligheternas spel”, 1925),
höra liksom samtliga här nämnda romaner utom
debuten, till den s.k. wessexgruppen inom hans prosaverk,
av honom själv även rubricerad som ”berättelser om
karaktär och miljö”. 58-årig debuterade H. som
lyriker med ”Wessex poems” (1898), vars dikter
visserligen till stor del skrivits långt tidigare; 1901
följde ”Poems of the past and the present”. Hans
övriga diktsaml., samtliga betydande, äro ”Time’s
laughingstocks” (1919), ”Satires of circumstance”
(1914), ”Moments of vision” (1917), ”Late lyrics
and earlier” (1922) och ”Human shows” (1925). I
hans diktning är den mörka filosofien från
romanerna den ständiga bakgrund, mot vilken olika
lyriska intryck te sig i växlande ton och färg.
Tillvaron är ett verk av ”det Absoluta”, en blind
makt, som väver sin väv utan medverkande el.
medkänsla; närmast ter sig hans poetiska
metafysik som en sorts syntes av Schopenhauer och
Darwin; ögonblick av hoppfullhet, baserade på
utveck-lingstro, skymta stundom fram. Sitt största
poetiska verk åstadkom han i ”The dynasts” (3 bd,
1904—08), ett till omfång och poetisk vision lika
gigantiskt läsdrama, där i mångskiftande
belysning napoleonskrigens Europa målas och
kommenteras. Den dramatiska formen upptog han åter i
”The famous tragedy of the Queen of Cornwall”
(1923), där Tristans och Isoldes saga i
koncentrerad form återgives. Stor såväl inom vers som
prosa och kanske större som personlighet än som
konstnär står H. som den siste av de viktorianska
stormännen men dock som en, vilken eg. aldrig
haft några samtida, från början i opposition mot
mycket ”victorianskt”, senare än mera ensam i
en främmande generation. Hans berömmelse kom
sent, men under sina två sista årtionden hyllades
han som den obestritt främste bland levande
engelska förf. — ”Collected works” i flera ed.
”Lyriskt urval i svensk tolkning” av K. Asplund, F.
G. Bengtsson m.fl. (1928). — Litt.: L. Johnson,
”The art of T. H.” (1894); L. Abercrombie, ”T. H.”
(1912); H. C. Duffin, ”T. H. A study of the
Wessex novels” (1916); L. Aas, ”T. H. og hans
Digt-ning” (1927); A. McDowall, ”T. H.” (1931); D.
Cecil, ”H., the novelist” (1942); J. G. Southworth,
”The poetry of T. H.” (1947); H. C. Webster, ”On
the darkling plain. The art and thought of T. H.”
(s.å.). F.G.B.
Hardy [ha’di], D u d 1 e y, engelsk tecknare och
målare (1867—1922). Efter studier i Düsseldorf
och Antwerpen skapade sig H. vid slutet av
1880-talet ett namn i London genom några tavlor,
vilka med socialt patos skildrade nöden bland
Londons proletärer. Som illustratör och
affischtecknare var han mycket anlitad. På senare år
ägnade han sig i sitt måleri företrädesvis åt
religiösa motiv.
Hardy [ha’di], Godfrey Harold, engelsk
matematiker (1877—1947), prof, i Oxford 1919, i
Cambridge 1931. H. uppnådde dels ensam, dels
i ett utomordentligt fruktbärande samarbete med
andra matematiker, i sht J. E. Littlewood,
djupgående resultat i olika grenar av analysen och i
talteorien, där han med stor framgång använde
funktionsteorien på behandlingen av vanskliga
problem, bl.a. ang. uppdelningen av ett helt tal
i summan av tal av föreskriven enkel art
(Wa-rings problem*). Utom ett stort antal avh.
omfattar H:s produktion flera större verk, bl.a. ”A
course of pure mathematics” (1908, många senare
ed.), en lärobok, som har präglat den moderna
— 1073 —
— 1074 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
