Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardy, Godfrey Harold - Hardy, Oliver - Hare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARDY
Tysk hare (t.v.) och nordisk hare i vinterdräkt.
undervisningen i matematik vid Englands univ.,
”The general theory of Dirichlefs series” (1915;
tills, med M. Riesz), ”Inequalities” (1934; tills,
med J. E. Littlewood & G. Pölya), den
incite-rande läroboken ”An introduction to the theory
of numbers” (1938; tills, med E. M. Wright) och
monogr. ”Ramanujan” (1940) om det indiska
matematikergeniet, som H. beskyddade och
samarbetade med. WrF.
Hardy [ha’di], Oliver (”Helan”), amerikansk
filmskådespelare (f. 1892), kom 1913 till filmen men
fick sin egentliga berömmelse först o. 1930 i
samarbete med Stan Laurel (”Halvan”) i
groteskfilmerna om ”Helan och Halvan”. Av deras övriga
filmer må nämnas den kanske bästa av dem,
”Värdshuset Göken” (”Fra Diavolo”).
Hare, Lep’us, släkte bland hardjuren, omfattar ett
100-tal arter, utbredda över hela världen med
undantag av Australien och Madagaskar, och
ut-märkes av starkt förlängda bakben, långa öron
och stora ögon. I Sverige finnas 2 arter, den
nordiska h. och den tyska h. — Den nordiska
h. el. s k o g s h a r e n, L. tim’idus, som
förekommer i Europas n. delar, har en kroppslängd av 60
cm och är om sommaren ovan gråbrun med
undersidan och svansen vita, öronen, som nå till
nosspetsen, ha svart spets. Om vintern är den vit
el. blågrå till vitgrå, dock alltid med svarta
öronspetsar. Helt vita former äro vanligast i landets
n. delar och särskiljas stundom som en särskild ras,
fjällharen, till skillnad från den i landets s.
och mell. delar förekommande gråvita,
mohären. Den nordiska h. är utbredd över hela
Sverige men har i landets s. delar alltmer undanträngts
av den tyska h. Den trivs bäst i skogs- och
hagmarker, som
omväxla med öppna
fält. Om dagen
håller den sig dold och
lämnar först vid
mörkrets inbrott sitt
gömställe, lega,
vilket den, innan det är
dager, åter uppsöker.
Den rör sig
hoppande och skjuter vid
varje språng
bakföt-terria framför
fram-fötterna. Spåren bli
olika alltefter
gångarten (se bild). H.
sätter årl. vanl. 3
kullar med 3—5
ungar. — Den tyska
h. el. fältharen,
L. europaè’us, som är
utbredd över
Mellaneuropa, är större än
den nordiska (längd
68 cm) samt har
längre öron och svans.
Den är ovan gulbrun;
— 1075 —
— 1076 —
Ilarspår.
Fr. v.: betningsspår,
växelspår, flyktspår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
