Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harv - Harva (Holmberg), Uno - Harvard Graduate School of Business Administration - Harvard University - Harvey, Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARVEY
Större sladdfjäderharv för traktordrift. Tillverkning:
C. A. Carlsson & co. i Arboga.
Harv, lantbr., en grupp redskap avsedda för
tilljämning, luckring el. finfördelning av jorden,
inblandning av gödsel, ogräsförstöring o.s.v. H.
består av en ram av profiljärn, som släpar på
marken och i vilken pinnarna äro infästade.
Stundom äro pinnarnas lutning och arbetsdjup
reglerbara. — Lättare h. äro i regel hästdragna
och användas för grund bearbetning (i—5 cm)
och tilljämning av jordytan tidigt på våren för
att förhindra uttorkning före sådden. Hit höra
s.k. hundrapinn-h., ställbara lätt-h. m.fl.
Ogräs-h. äro mycket lätt byggda och användas för att
bryta skorpan på jorden och förstöra ogräs i
uppkommen säd, vilket är möjligt genom att
ogräsplantorna äro skörare och lättare brytas
sönder än sädesplantorna. Ängs-h. användas på
betesmarker för upprivning av mossa och
fördelning av gödsel efter betesdjur. — Tyngre
h. dragas vanl. av 2—3 hästar el. traktor. De
äro avsedda för djup bearbetning och användas
huvudsaki. för tillredning av såbädd. Framtill
sitter ofta en snedställd planka, sladdplanka,
avsedd att mala sönder skorpan på jorden,
innan den rives upp av pinnarna. Tyngre h. ha
ant. stela pinnar, som användas på styvare
jordar, t.ex. krokpinn-h. och sladd-h., el. fjädrande
pinnar, som användas på lättare jordar, t.ex.
fjäder-h., sladdfjäder-h., ibland kallad
”svensk-h.”. H. med roterande arbetsorgan användas
mest på myrjordar. Tallriks-h. består av skålade
ståltallrikar, uppträdda på snedställda axlar.
Rull-h. och spadrull-h. ha pinnar, resp, spadliknande
arbetsorgan fästa på roterande axlar. — K u 11
i-v a t o r e r dragas av traktor och användas för
liknande ändamål som tyngre harvar men äro
kraftigare byggda och avsedda för djupare be-
Kultivator med stor arbetsbredd för traktordrift,
utrustad med halvstyva pinnar med gåsfotskär.
Tillverkning: ab. Lilla Harrie redskapsverkstad.
arbetning. De äro tunga och uppbäras därför
av hjul. Kultivatorerna ha ant. fjädrande,
halvstela el. stela pinnar, som kunna förses med
spetsar av olika slag. För luckring och
omblandning av jorden användas smala spetsar, för
ogräsbekämpning på trädor etc. användas ant.
breda, trekantiga s.k. gåsfotskär, som avskära
ogräsrötterna, el. s.k. kupbillar, som dra upp
fåror och mellan dem lägga jorden i strängar,
vilka lätt torka så starkt, att ogräset dödas. L.Gé.
Harva (förut H o 1 m b e r g), Uno Nils
Oskar, finsk religionshistoriker och sociolog (1882—
1949), fil. dr 1914, doc. i finsk-ugrisk
religions-forskning i Helsingfors 1915, prof, i sociologi
vid Åbo finska univ. 1926; fil. hedersdr i
Uppsala 1927. H. företog forskningsresor bl.a. bland
votjaker och tjeremisser, vilkas religion (H.
har särsk. undersökt schamanismen) han
behandlade i ”Die wassergottheiten der
finnisch-ugrischen völker” (1913), ”Die Religion der
Tscheremissen” (1926) m.fl. Bland H:s övriga
skrifter märkes ”Die religiösen Vorstellungen der
altaischen Völker” (1938). [Th.P.JK.Gw.
Harvard Graduate School of Business
Administration [ha’vad gräd’joeit sko’l ovv biz’nis
ädministréTjan], grundad 1909, utgör en avd. av
Harvard Univ. och betraktas som den mest
ansedda handelshögsk. i USA. Elevantalet var
1945/46 1,515-
Harvard University [ha’vad joniva’siti], USA:s
äldsta univ., är beläget dels i Cambridge, dels i
Boston, Mass., men vissa avd. finnas även i
Harvard, Petersham och Milton samt
forsknings-stationer på Cuba och i Sydafrika
(Bloemfon-tein). H. grundades 1636, huvudsaki. på en
donation av dissenterprästen John Harvard, efter
vilken univ. är uppkallat, men det var först
under Ch. Eliots* rektorat (1869—1909), som H.
utvecklades till ett av USA:s förnämsta univ.,
till stor del under inflytande från Tyskland. H.
är huvudsaki. öppet blott för manliga
studerande, men dels finns Radcliffe College för
kvinnliga studerande (grundat 1879), som är ett s.k.
affiliated college och står under uppsikt av
Harvard Faculty of Arts and Sciences, dels ha under
senare år vissa avd. för högre studier vid H.
blivit tillgängliga för kvinnor, näml. Graduate
Schools of Education, of Design, of Medicine
and Dental Medicine, of Public Health, of Public
Administration. Antalet kvinnliga studerande vid
dessa graduate schools utgjorde dock 1946/47
blott 171. Hela studentantalet var 12,076,
lärar-antalet var hösten 1947 2,176. H:s fonder uppgå
till 183 mill. $, totalutgifter för 1945/46 till 25
mill. S- H. har det största univ.-bibl. i USA
med (1945/46) 4,805,000 böcker och småskrifter;
179,000 $ användes för bokinköp. Detta
univ.-bibl. är också USA:s mest välförsedda betr,
svensk litteratur. B.Pf.
Harvey [ha’vi], Gabriel, engelsk författare
(1545—1630). Ivrig anhängare av renässansens
litterära idéer rekommenderade han direkt efterapning
av antika former och av Petrarca. H. skrev dikter
på både engelska och latin (elegien ”De Aulica”,
sonetter m.m.). Skrifter utg. av A. B. Grosart 1884
—85, ”Marginalia” utg. av G. C. Moore-Smith 1913.
— Litt.: H. Berli, ”G. H.” (1913)-
— 1129 —
— 1130 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
