Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasslarp - Hassle - Hassleben - Hassle-Berga-Enåsa - Hassle-Bösarp - Hasslefyndet - Hassler, 1. Carita - Hassler, 2. Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASSLE
(1946 ). Stort sockerbruk. — Namnet torde vara
sammansatt av hassel och thorp, nybygge.
Hassle, församling i Hassle-Berga-Enåsa*
kommun.
Hassleben, by vid Weimar, känd för ett
gravfält från 300-talets början. Bland gravarna
märkes ”furstegraven”, grav 8, med 3 fibulor,
2 ringar, 2 hängprydnader och 1 skivformigt
smycke, allt av guld, dekorerat med filigran,
pressbleck och inlagda karneoler. I flera av
gravarna förekomma romerska kejsarmynt.
Or-namentiken visar stark provinsialromersk
påverkan. — Litt.: W. Schulz, ”Das Fürstengrab und
das Grabfeld von H.” (i ”Römisch-germanische
Forschungen”, 7, 1933).
Hassle-Berga-Enåsa, kommun i Vadsbo hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församlingar i
Hassle, Berga, Färed och Enåsa pastorat i
Ma-riestads kontrakt av Skara stift, vid Vänern, n.ö.
om Mariestad; 94,18 km2, därav 93,96 land; 1,371
inv. (1949; 15 inv. pr km2), därav Hassle förs.
3,01 km2, 836 inv.; Berga förs. 23,59 km2, 369 inv.;
Enåsa förs. 17,36 km2, 166 inv. H. har odlade
lerslätter i de centrala delarna och småkuperade,
skogklädda moränmarker ned mot Vänern och
i ö. Åkern utgör 33 °/o av landarealen,
skogsmarken 55 °/o. Egendomar: Börstorp*, Fåleberg*,
Säby*. Av fornlämningar finnas
järnåldersgrav-fält, domarringar, runsten samt offerskålar i
granitblock. Hassle kyrka uppfördes 1879 och
restaurerades 1922; kyrkan har dopfunt från
1100-talet och gravvalv för grevliga ätten Falkenberg.
Berga kyrka är av medeltida ursprung,
förändrades trol. på 1600-talet och restaurerades 1924;
där finns ett gravkor för släkten Posse. Enåsa
kyrka av gråsten är från 1786. De tre
församlingarna äro i avseende på fastighetsredovisning
skilda socknar. — Namnet Hassle är en
böjningsform av ett fsv. ’Hasla, en avledn. av hassel,
kanske med bet. ”bebyggelsen vid hasseldungen”. Det
skrevs 1306 de haslu. Berga, 1313 de bierghom, är
dat. plur. av fsv. biergh, en biform till berg. Det
syftar på någon höjd, kanske den, på vilken
kyrkan byggts. Enåsa, 1397 skrivet i Enosom,
betecknar den ås, på vilken bl.a. kyrkan ligger.
Förleden är väl en, enbuske, el. det därtill bildade
ene. I.Mg;Er.
Hassle-Bösarp, socken i Vemmenhögs hd i s.
Skåne, Malmöhus län, och församling i Skurups,
Solberga och Hassle-Bösarps pastorat i
Vemmenhögs kontrakt av Lunds stift, s.s.ö. om
Sku-rup; 3,68 km2, därav 3,65 land; 155 inv. (1948; 42
inv. pr km2). H. är en kuperad, skoglös
slättbygd med åkern utgörande 87 °/o av landarealen.
Nuv. kyrkan med torn, skepp och absid byggdes
1866. — Namnet Hassle nämnes 1456 under
formen (i) Haslæ. Detta är av oklar struktur men
är i varje fall en bildning till trädnamnet hassel’,
bet. är (bebyggelsen vid) hasseldungen. Det nuv.
dubbelnamnet, på 1570-talet Hasleböserupp,
utgö-res till sin senare del av ett urspr. självständigt
ortnamn Bösarp, innehållande gen. av
mansnamnet BÖsi och thorp, nybygge (jfr G. Knudsen &
M. Kristensen, ”Danmarks gamle Personnavne”,
1:1, 1936—40, sp. 176). P.;Er.
Hasslefyndet, ett märkligt fynd, som 1936
gjordes vid Hassle under Berga by i Glanshammars sn,
Hasslefyndet.
Ur ”Tiotusen år i Sverige”.
Närke. Det bestod av 3 kärl, 2 svärd och 4 runda
plattor, alla föremål utom svärden av brons. Det
största kärlet är nästan halvklotformigt och var
urspr. försett med 4 pålödda grepar, prydda med
griphuvuden. Det har motsvarigheter i s. Frankrike
och Italien, i sistn. land även efterbildat i lera, och
i flera 10-tal äro dessa kärl kända från Olympia.
H:s spannar med rörliga hankar och sidorna
prydda av upphöjda, drivna band äro italienska,
men i betydande antal kända även n. om Alperna,
nordligast från trakten av Lübeck. Dessa kärl äro
samtida med Skandinaviens slutande bronsålder.
Med denna datering låter sig väl förena närvaron
i H. av de båda svärden, tillhörande kontinentens
äldsta järnålder, hallstattkulturens senare del. De
i fyndet ingående bronserna äro tillverkade i
Do-nauområdet och Norditalien och ha importerats
till Skandinavien den ö. handelsvägen längs
Weichsel, som under nordiska bronsålderns sista
period ersatte de v. handelsvägar längs Rhen och
Elbe, som spärrats av det nygrundade keltiska
riket. H. ingår i en stor serie av östskandinaviska
depåfynd, som karakteriserar den slutande
nordiska bronsåldern och till vilken Västskandinavien
(Danmark-Skåne) saknar motsvarighet. H. är
Skandinaviens största fynd av från
Medelhavsländerna införda bronskärl. G.Em.
Hassler. 1) C a rit a H., pedagog (f. 29/io 1890),
se Hassler-Göransson.
2) Nils Henrik Åke H., den föreg:s bror,
rätts-lärd (f. 27/2 1893), jur. dr och doc. i Lund
i processrätt 1920 (”Om ställföreträdarskap i
rättegång”), prof, i processrätt och internatio-
— 1155 —
— 1156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
