Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haussoullier, Bernard - Haustorier - Hautbois - Haut-Brion - de Hauteclocque, Philippe - Haute-contre - Haute couture - Haute-Garonne - Haute-lisse-vävnad - Haute-Loire - Haute-Marne - Haut-empire, Le - Hautes-Alpes - Haute-Saône - Haute-Savoie - Hautes-Pyrénées - Haute-Vienne - Haute volée, La
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAUTE VOLÉE
Svamphyf (m) med
haus-torialhyfer (z).
ques” (1891—1904; jämte R. Dareste m.fl.),
”Didy-mes” (1904; jämte E. Pontremoli), utgåva och
övers, av Aristoteles’ ”Constitution d’Athènes”
(1922; jämte G. Mathieu). N.V.
HaustoTier (av lat. hauri’re, ösa), bot., sugorgan,
med vilka parasiter upptaga näring ur substratet.
Hos svamparna utgöras h. av utstjälpningar
från hyferna el. av särskilda tunnväggiga
hyfgre-nar, s.k. haustorialhyfer. Hos fanerogamer
fungera i regel rötterna el. delar av sådana som h.
Dessa äro vid fästpunkten försedda med en
an-svällning, och från denna utgår en i värdväxten
inträngande fortsättning,
som träder i anatomiskt
samband med
värdväxtens vävnader. Stundom
äro h. upplösta i ett
penselformigt system av
sugtrådar, och hos
Raff-Idsia är parasitens hela
växtkropp reducerad till
dylika mycelieliknande, i
värdväxtens kropp inneslutna trådar (jfr Parasit).
Vid bildningen av embryot hos blomväxterna sker
näringsupptagandet genom h. i form av starkt
förstorade celler (jfr Embryologi, sp. 545). G.
Hautbois [åbpa’] (fra., till haut, hög, och bois,
trä), se Oboe. — Hautbois t, se Oboist.
Haut-Brion [å-briån’], ett rött bordeauxvin.
de Hauteclocque [da åtklåkk’], P h i 1 i p p e,
militär, se Leclerc.
Haute-contre [åt-kåu’tr] (fra.), mus., se Alt.
Haute couture [åt koty’r] (fra.), högre
söm-nadskonst, högre damskräddarkonst.
Haute-Garonne [åt-garånn’], departement i s.
Frankrike kring övre Garonne; sträcker sig i s.
till spanska gränsen; 6,367 km2; 512,260 inv.
(1946). Huvuddelen av området är täckt av
tertiära och kvartära avlagringar. Odling av vete
och majs, vin, ätlig kastanj, äpplen och
persikor samt, särsk. kring Toulouse, grönsaker.
Stora ek- och barrskogar. H. har bly- och
zinkgruvor, textilindustri, läder-, sko- och
to-baksfabriker samt pappersbruk. Huvudstad:
Toulouse. [E.Sz]A.Er.
Haute-lisse-vävnad [åt-liss’-] (fra., hög solv),
vävnad med lodrät varp, där inslaget icke
skytt-las utan plockas in samt packas med ett träsvärd
e.d. Flamsk vävnad* är i allm. en h. Jfr
Basse-lisse-vävnad.
Haute-Loire [åt-lpa’r], departement i s.ö.
Frankrike kring övre Loire; 5,001 km2; 228,076 inv.
(1946); utgör en del av Franska centralmassivet;
har odling av råg, havre, korn, vete,
foderväxter och potatis. Avsevärd boskapsskötsel, skogar
av huvudsaki. barrträd, ek och bok. H. äger
kolfyndigheter och har siden- och
gummifabriker, pappers- och glasbruk samt sågverk.
Huvudstad: Le Puy.
Haute-Marne [åt-marn’], departement i n.ö.
Frankrike kring Marne; 6,257 km2; 181,840 inv.
(1946); större delen av H. ingick i den gamla
prov. Champagne. Av åkerbruksväxterna äro
vete och havre viktigast, därnäst potatis och
foderväxter; häst- och nötkreatursavel. Järnmalm
finnes, och inom industrien spela masugnar, gju-
terier och olika slag av smidesverkstäder den
största rollen. Huvudstad: Chaumont.
Haut-empire, L e h. [la åt-aupFr] (fra.), se
Bas-empire.
Hautes-Alpes [åtz-alp’], departement i s.ö.
Frankrike, kring övre Durance, som i s.ö. utgör
gräns mot dep. Basses-Alpes; 5,643 km2; 84,932
inv. (1946). H. ligger i Franska Västalperna
och är Frankrikes glesast befolkade dep.; högsta
punkten har massivet Pelvoux (4,103 m ö.h.).
Huvudnäring är boskapsskötsel. Stora
fårhjordar drivas om somrarna hit upp från Provence.
Huvudstad: Gap.
Haute-Saöne [åt-så’n], departement i ö.
Frankrike i övre Saöne-dalen; 5,375 km2; 202,573 inv.
(1946). Omkr. halva arealen är odlad; de
viktigaste kulturväxterna äro vete, havre, råg,
potatis, vin, tobak, äpplen, plommon och körsbär;
av de sistn. beredes kirsch. Skog intar o. V4 av
arealen och utgöres i Vogeserna mest av
barrskog men inom det övriga området av ek, bok,
avenbok och asp. Häst- och hornboskapsavel.
Kolfyndigheter och stenbrott samt betydande
metallindustri, glasbruk, lergodsindustri,
tegelbruk, färgerier, brännerier, stärkelsefabriker,
ke-misk-teknisk industri, oljeslagerier, kvarnindustri
och sågverk. Huvudstad: Vesoul. E.Sz.
Haute-Savoie [åt-savQa’], departement i ö.
Frankrike på gränsen mot Schweiz och Italien;
4,598 km2; 270,468 inv. (1946); sträcker sig från
Mont Blanc till Rhöne och Genèvesjön.
Turisttrafiken utgör en betydande inkomstkälla.
Biodling, fjäderfä- och nötboskapsavel med en
avsevärd ostproduktion. Skogsbruk, någon
bomullsindustri samt urfabrikation med centrum i
Cluses. H. var under 2:a världskriget centrum
för det väpnade franska motståndet mot de
tyska ockupationstrupperna. Från mars 1943 till
Frankrikes befrielse sommaren 1944 utkämpades
här förbittrade strider, vilka förorsakade
civilbefolkningen oerhörda lidanden. Huvudstad:
An-necy. [E.Sz]A.Er.
Hautes-Pyrénées [åt-pirene’], departement i s.v.
Frankrike vid spanska gränsen; 4,534 km2; 201,954
inv. (1946). N. delen utgöres av slättland,
återstoden tillhör Pyrenéerna; här finnas
imponerande cirkusdalar med glaciärer och vattenfall, som
locka många turister. Huvudnäring är på
slätten åkerbruk, i höglandet boskapsskötsel. Odling
av vin, vete och majs, vilket sistn. användes för
uppfödning av svin och fjäderfä, i sht gäss. I
bergstrakternas skogar finnas ännu björn och
varg. Marmorbrott, kvarnar, sågverk,
pappersbruk, garverier, fabriker för åkerbruksredskap
samt ylleindustri. Huvudstad: Tarbes. E.Sz.
Haute-Vienne [åt-vjänn’], departement i mell.
Frankrike, från ö. till v. genomflutet av Vienne,
vänsterbiflod till Loire; 5,555 km2; 336,313 inv.
(1946). Odling av råg, vete, bovete, havre,
potatis, kastanj, valnöt och äpplen för
ciderberedning. Kastanjer utgöra här ännu ett viktigt
födoämne. Boskapsskötseln omfattar främst
nötkreatur och får samt remontuppfödning. Stora
kaolinfyndigheter med därpå grundad industri,
bryggerier, färgerier, garverier och masugnar.
Huvudstad: Limoges. E.Sz.
Haute volée, La h. [åt våle’] (fra. haut(e),
— 1189 —
— 1190 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
