Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havsfjord, Hafrsfjord - Havsflora - Havsforskning - Havsforskningskonferenser - Havsforskningsrådet - Havsfru - Havsfyr el. angöringsfyr - Havsgeuser, sjögeuser - Havsgräs - Havsgueuser, sjögueuser - Havsgurkor - Havsgäss - Havsgösar - Havshästar - Havsigel - Havskappsegling - Havskatter - Havsklimat, maritimt klimat - Havs-kor - Havskrokodiler - Havskryssare - Havskräfta - Havslax - Havslaxöring - Havsljusorna - Havsloppor - Havslädersköldpaddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAVSFJORD
Havsgös, Sciaena aquila.
Havsfjord, Hafrsfjord (fno. Hafrsfjörör),
liten fjord strax v. om Stavanger, Norge. Om
sjöslaget i H. (o. 872) se Harald, Norge 3).
Havsflora, oceanogr., se Hav, växtvärld.
Havsforskning, se Oceanografi.
Havsforskningskonferenser, hydrografiska
konferenser. Den första internationella h. hölls på
inbjudan av svenska regeringen 1899 i Stockholm,
varvid grunderna för ett internationellt samarbete
inom de nordeuropeiska haven utarbetades. Efter
en ny konferens 1901 i Oslo inrättades 1902 vid
sammanträde i Köpenhamn Internationella rådet
för havsforskning*. 1919 bildades i Madrid en
liknande kommission för frågor rörande Medelhavet,
till vilken flertalet Medelhavsländer äro anslutna.
Jfr Fiskeriundersökningar. N.Rn.
Havsforskningsrådet, se Internationella rådet
för havsforskning.
Havsfru, enl. folktron ett övernaturligt väsen,
som uppehåller sig i havet. H. skildras ung. på
samma sätt som skogsrået som en förförisk
kvinna, som lockar män till sig i djupet men som
stundom hjälper vid fisket och varnar för storm. H.
hör huvudsaki. till sjömäns och fiskares tradition,
och sägnerna om henne ha ofta karaktär av
skepparhistorier. I fornnordisk tradition motsvaras
hon av Ran. Jfr Sjöjungfru.
Havsfyr el. angöringsfyr (kustfyr),
större fyr i yttre havsbandet el. på ö el. grund i
öppna havet. Se vidare Fyr.
Havsgeuser, sjögeuser, hist., se Gueuser.
Havsgräs, se Enalider.
Havsgueuser, sjögueuser, hist., se Gueuser.
Havsgurkor, zool., se Sjögurkor.
Havsgäss, se Tavlacksläktet.
Havsgösar, SciaFnidae, fam. av underordn.
ab-borrliknande fiskar, utmärkt därav, att den
mjuk-stråliga delen av ryggfenan är mycket längre än
den taggstråliga och än analfenan samt att
sidolinjen sträcker sig ut på stjärtfenan. H. kunna,
antagl. medelst simblåsan, frambringa ett ljud,
som kan höras även då fisken befinner sig på
30—40 m djup. Många matnyttiga arter. I svenskt
vatten har havsgösen, Sciaè’na aquila,
påträffats.
Havshästar, fisksläkte, se Sjöhästar. — Jfr
Havhäst.
Havsigel, släkte av klassen sjöborrar*.
Havskappsegling, se Distanskappsegling.
Havskatter, Anarrhicha’didae, fiskfam. av
underordn. Blenniifo’rmes, utmärkt av kraftig
tandbeväp-ning, stora huggtänder framtill och knölformiga
krosständer baktill i käkarna och i gommen samt
genom avsaknad av bukfenor. Av släktet Anarrh’i-
chas äro 6 arter kända från n. Atlanten, bland
vilka h a v(s)k a 11 e n, A. lup’us, skild från övriga
arter genom mörka tvärband på ryggen, även
förekommer vid Sveriges västkust och påträffats in
i Östersjön. Den lever av hårdskaliga djur och
kan nå en längd av över 1 m. Leken äger rum
under vintern, de 6 mm stora gula äggen avsättas
i en klump på bottnen, de nykläckta ungarna ha
en mycket stor gulsäck och bli, tills denna
resor-berats, liggande på bottnen, varefter de under en
kort tid föra ett pelagiskt liv. I marknaden
kommer havskatten flådd och utan huvud, merendels
under namnet kotlettfisk. Betr, skinnets
användning se Fiskskinn. N.Rn.
Havsklimat, maritimt klimat, se Klimat.
Havs-kor, se Sirendjur.
Havskrokodiler, Metriorhyn’chidae, under
mellersta och senare delen av juraperioden levande
krokodiler, anpassade till akvatiskt levnadssätt.
H. saknade hudpansar, extremiteterna voro
fen-lika, och svansen slutade med en vertikal fena.
Kroppslängd 5—6 m. Det är ovisst, om de nu
levande krokodilerna utvecklats ur h. el. om
dessa representera en tidigt avskild parallellgren.
Se bild å pl. vid Fossil.
Havskryssare, sjösportv., se Kryssare.
Havskräfta, se Kejsarhummer.
Havslax kallas ofta laxen* under uppehållet i
havet. — I marknaden gå även gråsej och
lyr-torsk ofta under namnet h.
Havslaxöring, se Laxöring.
Havsljusorna, skär, se Fjärdhällan.
Havsloppor, Cythe’ridae, fam. av ordn.
mussel-kräftor med tjocka, vanl. förkalkade och av
kammar och lister skrovliga skal. Efter mundelarna
följa 3 par ben, i det att käkfötterna omvandlats
till gångfötter. Fam., till vilken huvudmassan av
havets musselkräftor räknas, omfattar uteslutande
till algvegetationen bundna bottenformer. I
me-sozoiska avlagringar är fam. rikt representerad.
Havslädersköldpaddor, Dermochel^idae, fam. av
underordn. havssköldpaddor, utmärkt av att kotor
och revben ej äro förenade med ryggskölden, som
här bildas av små, mosaikartat förenade och av
hornplåtar ej täckta förbeningar i läderhuden.
Extremiteterna äro förlängda, fenlika och sakna klor.
Hit hör lädersköldpaddan, Dermoch’elys
coria’cea (se bild 5 vid Havssköldpaddor), som med
en längd av 2 m och en vikt av upp till 600 kg
är den största nu levande sköldpaddan och
förekommer i tropiska och subtropiska hav men är
överallt sällsynt och sannolikt stadd i utdöende,
ehuru den, då köttet ej användes, ej jagas. Födan
utgöres av fisk, kräftdjur och musslor. H.Bn.
Havskatt, Anarrhichas luptts.
— 1231 —
— 1232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
