Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heckscher, 3. Eli F. - Heckscher, 4. Gunnar - Hecla Hoek-formationen - Hectocotylus, hektokotylus - Hecuba - Hed (växtsamhällen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HED
från den ekonomiska teoriens till den ekonomiska
historiens område. Som ekonomisk teoretiker
har H. nära anslutit sig till de klassiska
ekonomiska liberalerna, vilkas frihandelslära i
honom haft en stridbar och talangfull försvarare.
H. har i princip ej motsatt sig statliga ingrepp
på näringslivets område, men gentemot de från
protektionistiskt håll framförda kraven på
tullskydd för olika näringar har han framhållit, att
kriteriet på att en näringsgren ur ekonomisk
synpunkt äger existensberättigande är, att den
är i stånd att försörja sina utövare, utan att
övriga näringsgrenar genom tullar tvingas att
bidra till densamma. Den ofta mot H.
framförda beskyllningen, att han förklarat, att
Sveriges bönder kunde
avskaffas, är dock helt
felaktig. I sina
ekonomiska skrifter
kännetecknas H. av en
tankereda och
stilistisk klarhet, som bl.a.
gjort honom till en
uppskattad, ehuru som
redan antytts
omstridd, populärvetenskaplig förf. Även
som skicklig talare och
debattör har H. gjort
sig känd. För de
senare årens ekono-
miska teori och politik har H. dock visat mindre
intresse, enär hans arbete alltmer koncentrerats
till den ekonomiska historiens fält, där han gjort
sin främsta insats. På detta område framträder
H. som den svenska forskningens ”grand old
man”. Hans metod är att söka fastställa de
historiska sammanhangen genom att utgå från den
teoretiska nationalekonomiens grundsatser. Den
viktigaste uppgiften för den ekonomisk-historiska
forskningen har för H. varit att fastställa, hur
behovstäckningen tillgodosetts under olika tider.
Det under hans ledning arbetande
Ekonomiskhistoriska inst. har samlat in ett väldigt, ehuru
stundom kritiserat, källmaterial rörande Sveriges
ekonomiska historia,’ vilket H. bearbetat och
utnyttjat i en rad vetenskapliga skrifter. Även som
ekonomisk historiker har H. utövat en
uppskattad verksamhet som populärvetenskaplig
skriftställare. Bland H:s skrifter kunna, förutom
ovannämnda gradualavh., nämnas
”Nationalekonomiens grundvalar” (1910), ”Svenska
produktionsproblem” (1918), ”Kontinentalsystemet”
(s.å.), ”Ekonomi och historia” (1922),
”Tullfrågan” (1924), ”Nationalekonomien” (1927),
”Industrialismen” (1931), ”Merkantilismen” (s.å.),
”Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa”
(d. 1: ”Före frihetstiden”, bok 1 1935, bok 2
1936), ”Ekonomisk-historiska studier” (1936),
”Världskriget och efterkrigstidens ekonomi”
(i ”Norstedts världshistoria”, 14, 1937), ”Svenskt
arbete och liv” (1941) och ”Historieuppfattning”
(1944). H. har dessutom flitigt medarbetat i tidskr.
och tidn., främst ”Dagens nyheter”. C.Wr.
4) Gunnar Edvard H., den föreg:s son,
statsvetenskapsman (f. 8/7 1909), fil. dr vid
Uppsala univ. 1933, doc. i statskunskap där s.å. och
i samma ämne vid Stockholms högsk. 1941,
lärare i socialpolitik vid Socialinst. i Stockholm
1936, rektor för detsamma 1945 och prof, i
statskunskap där 1948. H. har varit led. av flera
kommittéer för utredning av undervisningsfrågor
och livligt deltagit i den politiska debatten som
högerman samt är sedan 1949 ordf, i Högerns
ungdomsförbund. — Bland hans skrifter, som
omspänna vitt skilda ämnen, märkas ”Konung och
statsråd i 1809 års författning” (dr-avh., 1933), som
behandlar den svenska regeringsmaktens inre
organisation under det nya statsskickets första
halvsekel och kompletteras av en mängd smärre
undersökningar av både äldre och yngre datum
rörande samma organisationsproblem fram till
dags dato, ”Johan
August Hazelius” (1936;
tills, med V.
Söderberg och H. Olsson),
en biografisk
framställning, som för H:s
del avser Hazelius’
militära och politiska
verksamhet,
”Parlamentarism och
demokrati i England” (1937),
”Svensk konservatism
före
representationsreformen” (2 bd, 1939—
43), vari H. mot
allmäneuropeisk bakgrund
behandlar en rad olikartade uttryck för svenskt
konservativt tänkande från samma tid, som
dr-avh. avser, och ”Staten och organisationerna”
(1946), som analyserar Organisations-Sverige ur
både juridiska och humanistiska synpunkter och
betecknats som ett pionjärarbete. F.Lth.
Hecla Hoek-formationen [hekTa ho’k-], geol., en
mer el. mindre metamorf, i den kaledoniska
bergskedjan inveckad bergartskomplex på Spetsbergen
och Björnön, uppbyggd av skiffrar, sandstenar,
konglomerat, kalkstenar och dolomiter. H. är
pre-devonisk, men på gr. av dess fossilfattigdom har
den närmare åldern ej kunnat fastställas; en stor
del, innehållande bl.a. tilliter, betraktas dock som
eokambrisk, medan andra horisonter genom
fossilfynd kunnat bestämmas som sannolikt
underkamb-riska, resp, mellanordoviciska. Namnet h. (efter
Heclahoekfjellet på Spetsbergen) infördes 1866 av
A. E. Nordenskiöld. G.R.
Hectocot’ylus, hektokotylus, en av
armarna hos de hanliga bläckfiskarna, som omdanats
att tjänstgöra vid överförandet av spermatoforerna
till honan. Hos vissa arter, ss. papperssnäckan,
avsnöres h. från hannen men lever någon tid
självständigt i honans mantelhåla, där den avlämnar
spermatoforerna, varvid äggen befruktas. Förr
antog man, att h. var en parasit.
Hec’uba, grek, myt., se Hekabe.
Hed, i regel av dvärgbuskar och ris dominerade
växtsamhällen, i vilka högbusk- och trädskikt äro
svagt el. ej alls utvecklade. Vanl. avser man blott
den av ljung karakteriserade typen, ljunghed,
som är företrädd framför allt i de oceaniska och
suboceaniska delarna av Europa. Man har tidigare
haft den uppfattningen, att ljungen och de
ljunglika växterna skulle vara utpräglat xerofila, men
— 1269 —
■— 1270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
