Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedberg, 6. Nils - Hedberg, 7. Stina - Hedberg, John - Hedberg, 1. Gustaf - Hedberg, 2. Arvid - Hedberg, Erik - Hedberg, Kalle - Hedberg, 1. Anders - Hedberg, 2. Olle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDBERG
gemensamma förvaltning. H. var tillkallad som
sakkunnig i gruvlagstiftningsfrågor och
arbetslag-stiftningsfrågor. Han publicerade en del skrifter
behandlande malmfyndigheter. S.G.
7) Kristina (Stina) Amanda Sofia Ulrika, f.
Holm, skådespelerska (f. 21/s 1887), 1911 g. m. H.
3). Efter teaterstudier i Frankrike och England
debuterade H. på Svenska teatern 1906, övergick
s.å. till Dramatiska teatern, där hon stannade till
1923. Senare har H. gästspelat i Norge, i svenska
landsorten, bl.a. hos Allan Ryding, samt vid olika
Stockholms-scener, företrädesvis hos Ernst Eklund
på Komediteatern, Skansens friluftsteater och på
Oscarsteatern. Hennes genombrott som
karaktärsskådespelerska skedde 1911 som Charlotte i
Brieux’s ”Ollonborrar”. Bland hennes övriga roller
märkas främst Ann-Marie i ”Dunungen”, Diane de
Charance i ”Den fåvitska jungfrun”, Agnès i
”Äk-tenskapsskolan”, Mitzi Schlager i ”Älskog”, Alma
i ”Ära”, Sylvette i ”Romantik”, Elmire i ”Tartuffe”,
Hélène de Trevillac i ”Äventyret” och Roxane i
”Cyrano de Bergerac”. A.L.
Hedberg, John, baptistpastor, filantrop (1854
—1916), bildade Ebeneserförsamlingen på
Södermalm i Stockholm och var dess pastor 1883—1905.
H. ägnade sig tidigt åt socialt och filantropiskt
arbete (”fattigprästen på Söder”). 1905 lämnade
han sin pastorsbefattning för att helt ägna sig åt
socialt arbete. H. var en av den sociala
hjälpverksamhetens pionjärer.
Hedberg. 1) Gustaf H., bokbindare (1859—
1920), utbildad i Stockholm, Paris och London;
hovbokbindare 1901. H., under lång tid Sveriges
främste på sitt område, arbetade gärna i
stilefter-bildning och förenade i sina självständiga arbeten
en stor teknisk skicklighet med god smak och
förståelse för yrkets möjligheter. — Se bild 13 å
pl. vid Bokband.
2) Arvid H., den föreg:s bror, bokbindare
(1872—1949). H. fick sin utbildning hos brodern
och i Paris samt övertog efter broderns död
dennes firma, vars verksamhet fortsattes i broderns
anda. H. utgav ”Bokbindare, bokförare i Sverige
1500—1630” (i ”Pro novitate”, 2, 1914),
”Stockholms bokbindare 1460—1880” (1949) m.fl.
bok-binderihistoriska publikationer. Han innehade
titeln hovbokbindare.
Hedberg, Erik, målare (f. 24/s 1868),
utbildade sig vid Konstakad. 1887—90, under
utlandsresor och i hembygden (Järbo, Gästrikland),
vars natur och folkliv han i kraftiga drag och
med fint färgsinne återgivit: ”Gånglåten”,
”Skogstjärn”, ”Sommarnatt”, ”Valborgsmässoafton”
(Göteborgs museum) m.fl. H. är även företrädd i
Nationalmuseum m.fl. museer.
Hedberg, Karl (Kalle), målare (f. 20/9 1894).
H. började sin konstnärsbana i Paris 1920,
vistades 3 år i Florens och var 1924—35 bosatt i
Köpenhamn, varefter han definitivt återvände till
Sverige. — Från kubistiska försök och en av
florentinsk ungrenässans, främst Ucello,
påverkad formfast verklighetsskildring under 1920-talet
(”Vita skålar”, 1922) utvecklades H:s konst över
ett mystiskt ljusdunkelmåleri till en
färgromantisk konst i dunkelt brunt och djuprött. Vid
1930-talets mitt blev hans kolorit klarare med
kontrasterande lokalfärger. Färgansättningen blev
K. Hedberg: Landsfiskalen, 1937.
pastosare, och formerna modellerades fram ur
färgmaterien. Tyngdpunkten i H:s senare
produktion ligger i dramatiska tolkningar av det
norrländska landskapet (”Bäcken i Tjikktjakk”,
1940) och i talrika expressionistiska porträtt med
koncentration på de individuella fysionomierna
(”Konstnären F. Ricklund”, 1936,
”Landsfiskalen”, 1937). I sina porträtt har H. tagit intryck
av Kokoschka och tysk expressionism. Med en
starkare inriktning på stor form hos H. vid
1930-talets slut sammanhänger hans intresse för
monumentalmåleri. Detta har i brist på uppdrag
tagit sig uttryck i en serie stora dukar med
motiv bl.a. från 2:a världskriget (”Avresan”, 1941,
”Utan skuld”, 1944). — Representerad i
Nationalmuseum. — Litt.: N. Lindhagen, ”K. H.”
(1944). K.Re.
Hedberg. 1) Anders Magnus H., kooperatör,
skriftställare (f. 13/s 1895), fil. kand. 1920, i
Kooperativa förbundets tjänst s.å., har spelat
en framträdande roll för utvecklandet av
Kooperativa förbundets förbindelser i USA och
innehar förtroendeposter i Internationella kooperativa
alliansen, Internationella handelskammaren och
Internationella arbetsbyrån. Särsk. betydelsefull
var H:s insats vid tillkomsten o. 1930 av
Lumakon-cernen, den av Kooperativa förbundet ägda
glöd-lampsindustrien. H. introducerade 1943 den
svenska uppl. av den amerikanska tidskr. ”Reader’s
Digest” (”Det bästa”). Han har utg. skrifter av
företrädesvis kooperativt innehåll. Th.
2) Carl Olof (Olle) H., den föreg:s bror,
författare (f. 31/s 1899). H. studerade vid
Stockholms högsk. 1920—22, bl.a. 1700-talets littera-
— 1277 —
— 1278 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
