Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hederslegionen - Hedersomnämnande - Hederspension - Hedersskuld - Hederstierna, ätt - Hederstierna, 1. Fredrik - Hederstierna, 2. Carl - Hedeselskabet - Hedeskoga - Hedesunda - Hedesundafjärden - Hede tingslag - Hedfår - Hedge-hog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDERSOMNÄMNANDE
Till storkors och storofficer hör diamanterad
silverkraschan med inskrift République Frangaise 1870.
Honneur et Patrie. Dessutom kedja (till storkors)
och rött band. Th.
Hedersomnämnande (fra. mention honor ablé),
lägre slag av utmärkelse vid pristävlan.
Hederspension, se Statspension.
Hedersskuld, se Naturlig förpliktelse.
Hederstierna, adlig ätt, stammande från
tullnä-ren i Båstad Magnus Schema, vars son Erland S.
(1676—1730), slutl. schoutbynacht, utmärkte sig
under Karl XII:s-årens sjökrig och 1717 jämte 4
bröder adlades H.
1) Fredrik Ludvig Salomon H., ämbetsman,
politiker (1828—1900), började sin bana som
militär, var led. av F.k. 1869—-77, 1879—87, av A.k.
1888—91, civilminister under Posse 1880—83, blev
vid sin avgång landshövding i Västmanlands län.
H:s insikt och arbetskraft togos i hög grad i
anspråk för kommittéarbete.
2) Carl Fredrik Wilhelm H., den föreg:s son,
ämbetsman, politiker (1861—1928), jur. kand, i
Uppsala 1886, v. häradshövding 1888, assessor i
Svea hovrätt 1898,
re-visionssekr. 1902,
expeditionschef i
Sjöför-svarsdep. 1903 samt
justitieråd 1905. I
Lindmans ministär
1906—u var H.
konsultativt statsråd; han
utövade dessutom ett
högst betydande
politiskt inflytande och
räknades med rätta
som en av
regeringens ledande krafter.
Efter en tid som tf.
överståthållare i
Stock
holm blev han 1912 regeringsråd och 1915 ånyo
justitieråd. 1916 utnämndes han till
landshövding i Hallands län. Som led. av A.k. 1918—21
återvände han till det politiska livet, där han
förstod att göra sig starkt och självständigt
gällande. 1920 utnämndes han till
överståthållare i Stockholm. Från 1922 var han led. av
F.k. I Tryggers regering 1923 blev H.
utrikesminister men nödgades avgå på hösten s.å., då
han offentligen uttalade sig för ett framtida
försvarsförbund mellan Sverige och Finland. E.Ths.
Hedeselskabet, se Danske Hedeselskab.
Hedeskoga, socken i Herrestads hd i Malmöhus
län och församling i Sövestads, Bromma,
Bjäre-sjö och Hedeskoga pastorat i Ljunits och
Herrestads kontrakt av Lunds stift, närmast n. och n.v.
om Ystad; 7,48 km2, därav 7,42 land; 393 in v.
(1949; 53 inv. pr km2). H. är en småbackig,
skoglös och bördig slättbygd med åkern utgörande
87 % av landarealen. Ung. halva socknen lyder
under Bjersjöholm och Krageholm. Kyrkan är
en romansk anläggning från 1100-talets mitt med
långhus, lägre och smalare kor samt halvrund
absid. Skeppets s. vägg har en vacker
kalkstens-portal med reliefprytt tympanon, som utvisar
samband med stenmästare från domkyrkobygget.
Tornet i v. tillkom först på 1400-talet.
Altarupp-sats och predikstol från 1700-talets början äro
ex. på goda, provinsiella träsnideriarbeten. —
Namnet innehåller subst. hed i bet. kal slätt och
en böjningsform av skog. Det skrevs på
1570-talet Hedeskouff. P.;Er.
Hedesunda, socken i Gästriklands ö. domsagas
tingslag, Gävleborgs län, och pastorat i
Gästriklands ö. kontrakt av Uppsala ärkestift, vid
He-desundafjärden och upplandsgränsen; 511,30 km2,
därav 430,80 land; 3,615 inv. (1949). Bygden är
huvudsaki. samlad utmed Enköpingsåsen, som i
n.—s. riktning genomdrar H.; f.ö. dominera jämna
skogs- och mossmarker. Åkern utgör 9 °/o av
landarealen, skogsmarken 67 °/o. Vid statsbanan
Sala—Gävle n.v. om H. kyrkby ligger
stationssamhället Brunn med 666 inv. (1946). I ölbo
finnas sågverk och snickerifabrik, tillhörande
Hedesunda industri-ab., bildat 1908 (aktiekapital
150,000 kr, 50 arb.). Flera mindre
träförädlings-företag. Stora skogsarealer ägas av bolag; en
del av Mackmyra kronopark ligger inom socknen.
Många järnåldersgravfält med högar finnas, det
största vid Hade, varest även står en runsten.
Kyrkan av gråsten och tegel byggdes 1775;
sakristian utgör koret till en 1200-talskyrka.
Predikstolen är från 1666, altaruppsatsen från 1731; en
förutv. altartavla av M. E. Winge är målad 1883.
Bland värdefulla inventarier i kyrkan märkas en
mässhake, tillverkad i Köln under 1400-talets
senare del, och en senmedeltida ljuskrona av järn.
Till Statens historiska museum ha överlämnats
ett antal träskulpturer från 1200—1400-talen, bl.a.
ett altarskåp. I Sevalbo s. om Dalälven
uppfördes en kyrka av trä 1927. — Namnet, som eg.
avser kyrkbyn, skrevs 1314 De hæsunde (avskrift
1344). Förleden är en form av hed i dess
uppsvenska bet. skogig sandås, senare leden syftar
på det sund, som skiljer en långsmal ö i
Hede-sundafjärden från dennas n. strand. Jfr B.
Hes-selman, ”Från Marathon till Långheden” (i
”Nordiska texter och undersökningar”, 7, 1935, sid.
128 samt karta). P.;Er.
Hedesundafjärden, sjöliknande utvidgning av
Dalälven i s. Gästrikland mellan Gysinge i v. och
Söderfors i ö.; 51 m ö.h., 83 km2. H. övertväras
av Enköpingsåsen, som här bildar en 6 km lång ö
med landsväg och ett par stora byar (se bild 1
å pl. vid Gästrikland).
Hede tingslag i n.v. Härjedalen uppgick 1948
i Svegs och Hede tingslag.
Hedfår, raser av fårsläktet*.
Hedge-hog [hej’-hågg’l (eng., igelkott), sjökrigsv.,
ett under 2:a världskriget använt anti-ubåtsvapen.
H. utgöres vanl. av 24 granater, uppställda i en
ut-skjutningsanordning, placerad i det ubåtsjagande
fartygets förstäv. Granaterna utskjutas föröver med
en spridning dem emellan, så att jämnt fördelade
nedslag falla inom ett område ovanför den
lokaliserade ubåten. Granaterna genomtränga vattnet
med en hastighet av c:a 8 m/sek. De ha trol.
”riktad sprängverkan”, brisera endast vid direkt träff
och alltså icke på visst djup som sjunkbomber. När
det anfallande fartyget hör en explosion, är detta
ett bevis för att ubåten träffats. Fördelen med att
kunna skjuta granaterna föröver är bl.a., att
ubåts-jaktfartyget icke behöver fara över området för
ubåtens beräknade läge. H. uppfanns urspr. i
England, där några ex. för provskjutning framställdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
