- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 13. Hedeby - Högblad /
23-24

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedin, 5. Sven (forskningsresande) - Hedin, 6. Alma - Hedin, Edvard - Hedin, 1. Gustaf - Hedin, 2. Greta - Hedin, John - Hedin, Naboth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEDIN

Den enastående popularitet H. tillvunnit sig
inom hela den civiliserade världen beror ej blott
på hans forskarbragder i Centralasien under ett
halvt årh., utan även på hans förmåga att med
fulländat mästerskap i ord och bild meddela
sina upplevelser till en större allmänhet, t.ex. i
reseskildringarna ”En färd genom Asien” (1898),
”Asien. Tusen mil på okända vägar” (1903) och
”Transhimalaya. Upptäckter och äventyr i Tibet”
(1909—12), den geografiska romanen ”Tsangpo
Lamas vallfärd” (1920—22) samt den för skolorna
avsedda läseboken ”Från pol till pol” (1911). Alla
hans stora expeditioner intill 1927 ha till stor del
finansierats med de honorar dessa populära
skrifter inbringade. E.Nn.

H. har vid flera tillfällen framträtt i den
politiska debatten och energiskt uttalat sig om
Sveriges läge samt om de europeiska problemen.
Åren närmast före 1 :a världskriget deltog han
livligt i agitationen för stärkandet av Sveriges
försvar, både som talare och genom sina i
jätte-uppl. utgivna skrifter ”Ett varningsord” (1912)
och ”Andra varningen” (1914). Under det följ,
kriget gjorde han sig känd som en ivrig
anhängare av centralmakterna. Han besökte 1914
tyska västfronten och uppehöll sig 1915 5 mån.
vid östfronten. S.å. utgav han två böcker med
aktivistisk tendens, ”Från fronten i väster” (ty.
övers. ”Ein Volk in Waffen”) och ”Kriget mot
Ryssland” (ty. övers. ”Nach Osten”). H. företog
vidare 1916 en omfattande frontresa i Främre
Orienten och skrev därom 1917 två nya böcker.
Han utvecklade ytterligare sin politiska
åskådning i ”Sveriges öde” (1918). Medan H. i
samband med den svenska försvarsdebatten och under
krigsåren häftigt hade uttryckt oro för den fara,
som kunde hota Sverige från Ryssland, bedömde
han positivt och optimistiskt bolsjevikrevolutionen
i dess leninistiska skede, bl.a. i ”Från Peking till
Moskva” (1924). H. behöll sin protyska
orientering och sina sympatier för det officiella
Tyskland även under den nationalsocialistiska epoken.
Han inledde intim kontakt med Hitlers Tyskland
1935 efter återkomsten från forskningsresan i
Centralasien, förklarade sig väsentligen gilla
regimens strävanden, bl.a. i boken ”Tyskland och
världsfreden” (1937), och vidhöll ihärdigt denna
ståndpunkt även under 2:a världskriget, då han
ofta tog till orda till förmån för det
nationalsocialistiska Tysklands sak. Den förståelse för
Sovjetunionen, som han hade visat under
mellanperioden på 1920-talet, slog om till våldsamt
uttryckt antipati. H. publicerade 1941 i tysk press
ett upprop mot bolsjevismen. Han visade ett
starkt patos för Finlands frihetskamp 1939—40
men var också benägen att acceptera vissa finska
kretsars extrema målsättningar under det följ,
nya finsk-ryska kriget, t.ex. planerna på
införlivande av Fjärrkarelen. Under 2:a världskriget
besökte H. flera gånger Tyskland för att träffa
Hitler, Göring o.a. nationalsocialistiska ledare.
Om dessa resor utgav han 1949 en bok, ”Utan
uppdrag i Berlin”, som bl.a. återger samtal med
Hitler, i vilka även Sveriges neutralitetspolitik
samt dess ställning efter en förutsatt tysk seger
i stormaktskriget berördes. Genom sina tyska
förbindelser lyckades H. i viss utsträckning gagna

Norges sak under ockupationsåren; genom hans
ingripande räddades sålunda ett antal dödsdömda
norska motståndsmän. — Litt.: Alma Hedin, ”Min
bror Sven” (1926). S.Br.

6) Alma Isabel Sofia H., den föreg:s syster
(f. 22ä 1876), v. värdinna för stiftelsen ”Govenii
minne” 1907—27, led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1911—17, en av initiativtagarna till
Blomsterfonden, har bl.a. utg. ”Maria Ekman” (1925)
och ”Min bror Sven” (på ty. 1925; på sv. 1926).

Hedi’n, Edvard Laurentius Maximus,
godsägare och missionsledare (1856—1921), ordf. 1887
—1921 i styrelsen för Helgelseförbundet*.

Hedi’n. 1) Sven Gustaf H., kemist (1859—•
1933), fib dr i Lund 1886, med. dr 1893, doc. i kemi
1886, laborator i experimentell fysiologi 1895,
föreståndare för den biokemiska avd. vid The
Jen-ner Institute of Preventive Medicine 1900—07,
prof, i med. och fysiologisk kemi i Uppsala 1908
—24. H. uppfann hematokriten och gjorde med
denna apparat ingående undersökningar över de
röda blodkropparnas osmotiska förhållanden. Hans
övriga forskningar beröra proteinernas och
enzymernas kemi. Som medarbetare i Hammarstens
”Lärobok i fysiologisk kemi” bearbetade han
särsk. den fysikalisk-kemiska delen. Wk.

2) Greta H., den föreg:s brordotter, pedagog,
litteraturhistoriker (1889—1949), fil. dr i Göteborg
1928, doc. i litteraturhistoria 1929, studierektor
vid Sigrid Rudebecks skola i Göteborg 1930,
lektor i modersmålet och historia vid högre allm.
lärov. för flickor i Göteborg 1933. H. lämnade
flera grundliga bidrag till studiet av
nyromantiken och göticismen i ”Manhemsförbundet” (1928),
”Tegnérs Fritjofs saga” (1931; tills, med E.
Hedquist, O. Sylwan och E. Wallén), ”Tegnérs
uppfattning av klassiskt och romantiskt” (1936) och
”Arvet från Geijer” (1942). H., som var aktivt
verksam i politiska föreningar och
kvinnosam-manslutningar, studerade i anknytning till
1800-talsliberalismen pedagogiska spörsmål o.a.
kulturfrågor utomlands, främst i England.
”England spelar opp” (1944) är ett reportage från
England under 2:a världskriget, ”Engelsk
uppfostran” (1947) är ett bidrag till 1940-talets
skoldebatt, ”Internationell kulturfront” (1946) redogör
för UNESCO :s kulturavd. E.

Hedi’n, John Erik, industriman (f. 28/s 1871),
civilingenjör 1891, anställd vid Köpings mekaniska
verkstad s.å., disponent och chef där 1904—12. H.
införde en betydande tillverkning av delvis av
honom själv konstruerade arbetsmaskiner. Sin
största insats har H. gjort inom den elektriska
vattenkraftsindustrien, främst som grundare av, i
många år ledare för och alltjämt styrelseordf. i
Kraft-ab. Gullspång-Munkfors. Även i Svenska ab.
Gasaccumulator har H. sedan 1909 spelat en
framträdande roll, sedan 1936 som styrelseordf. Ordf,
i stadsfullmäktige i Mariestad 1923—42,
landstingsman 1910—13, led. av A.k. 1925—28 (högern).
H. är en av skytterörelsens främsta främjare
i Sverige. Th.

Hedi’n, N a b o t h, svensk-amerikansk
tidningsman (f. 1884). Född i Reftele, Jönköpings län,
utvandrade H. till USA 1900, studerade vid
Harvard Univ., blev Bachelor of Arts där 1908, var
medarbetare i ”Brooklyn Daily Eagle” 1908—18

— 23 —

— 24 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 8 22:23:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-13/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free