Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Heidenstam, 6. Rolf - Heider, Carl - Heiding, Arthur - Heidrich, Oldřich - Heidsieck & co. - Heifetz, Jascha - Heigerlin, Johann - Heijermans, Herman - Heiji-Monogatari - Heijne, Otto - Heijo - Heikel, 1. Rosina - Heikel, 2. Viktor - Heikel, 3. Axel - Heikel, 4. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIKEL
handlingarna med Tyskland i april 1940. H. är
sedan 1945 ordf, i Sveriges allmänna
exportförening samt styrelsemedl. i ett stort antal
industriföretag och -organisationer; vidare har han
varit styrelseordf. i ett flertal
seglarsammanslut-ningar, bl.a. (1925—36) i Kungl. svenska
segelsällskapet. I Alliance franqaise, Stockholm, var
H. ordf. 1934—45. A.Lg.
Heider [hai’-], Carl, tysk zoolog (1856—
I935), prof, i Innsbruck 1894, i Berlin 1918—24,
utgav bl.a. embryologiska arbeten över
svampar, insekter, ollonmaskar och salper och den
mycket förtjänstfulla ”Lehrbuch der vergleichenden
Entwicklungsgeschichte der wirbellosen Tiere” (3
bd, 1890—93; 4 bd, 1902—10; jämte E. Korschelt)
samt ”Entwicklungsgeschichte und Morphologie der
wirbellosen Tiere” (i ”Kultur der Gegenwart”, 1913).
Heiding, Gustaf Arthur, lantbrukare,
politiker (f. 15/io 1883). Efter att ha genomgått bl.a.
handels- och lantbruksskolor var H. under
några år lantbruksbokhållare och inspektor. Sedan
1914 äger och brukar han St. Tomteby i Kalmar
län. I hemsocknen Ljungby har han innehaft
ett flertal kommunala uppdrag. Han var led. av
A.k. som representant för Bondeförbundet 1925
—35 och tillhör F.k. sedan 1936. Juni—sept. 1936
var han statsråd och chef för
Kommunikations-dep. i Pehrsson-Bramstorps ministär. E.Ths.
Heidrich [hårdrix], O 1 d f i c h, tjeckoslovakisk
diplomat (f. 1892). H., som studerat
skandinavisk litteratur i Lund och Uppsala och varit
knuten till sitt lands legation i Stockholm, har
på skilda sätt arbetat för kulturellt och politiskt
närmande mellan Sverige och Tjeckoslovakien.
H. grundade 1928 i Prag en kommitté för
förbindelser med Sverige, var 1933—38 generalsekr.
vid Skandinaviska inst. i Prag och var under
en rad år lektor i svenska vid tekniska högsk.
och sedan vid handelshögsk. i Prag. H. har
översatt flera svenska förf., bl.a. Heidenstam,
Karlfeldt och Eyvind Johnson, och utg. (på
tjeckiska) en rad böcker om de nordiska
länderna, bl.a. ”översikt av svenska litteraturens
historia” (1922) och ”På vandring i Sverige
(1926). E.
Heidsieck & co. [äjdsikk’], fransk vinfirma i
Reims, känd producent av champagne, märkena:
Dry monopole (torr), Monopole red top (goüt
américain, halvtorr) och Monopole demi-sec
(halvsöt).
Heifetz [håi’fäts], J a s c h a, rysk-judisk
violinist (f. 1901), elev av L. v. Auer. Redan som
underbarn väckte H. stort uppseende genom sin
bländande teknik och sitt utomordentliga
musikaliska spel och räknas f.n. som en av
samtidens yppersta violinister. Han reste i Tyskland,
Ryssland och Sverige men flyttade 1917 över till
USA, varifrån han företagit konsertresor i
Amerika, Europa, Asien och Australien. H. har även
gjort mönstergilla grammofoninspelningar av
klassiska och moderna violinverk. [H.M.1S.E.S.
Heigerlin [hai’-], J o h a n n, teolog, se Faber.
Heijermans [héi’-], Herman, holländsk
skriftställare (1864—1924). Själv av judisk börd gav
H. skarpt uppfattade realistiska skildringar av
judiska sociala förhållanden; mest kända äro
hans ”Kamertjeszonde” (1898, under pseud. Ko os
H a b b e m a) och ”Diamantstad” (1904; sv.
övers. 1908). Bland H:s dramer märkas ”Ghetto”
(1899) och det naturalistiska sjömansdramat ”Op
hoop van zegen” (1901; sv. övers, uppf. 1905).
Heiji-Monogatari, namn på en makemonoserie,
vilken skildrade borgarkriget under Heijiperioden.
Endast 3 rullar ha bevarats, dessutom äro
ytterligare 3 kända genom kopior. Stilistiskt kan H.
hänföras till början av Kamakuratiden, i:a
hälften av 1200-talet. En senare tradition tillskriver
H. den f.ö. okände konstnären Sumiyoshi Keion.
Landskapssymboler och arkitektur antyda
miljön; f.ö. är tonvikten helt lagd på figurerna och
deras samverkan. De små gestalternas rörelser äro
återgivna med få och djärva drag. S.A.
Heijne, Otto Henrik, ingenjör, industriman
(f. 10/4 1893), anställdes efter
civilingenjörsexamen 1916 samt mångsidig praktik som ingenjör
i Sverige och USA vid Munksjö ab. 1926 och
är sedan 1939 koncernens chef. H. intar en
ledande ställning i olika sammanslutningar inom
virkes- och pappersindustrien samt i olika
företag i Jönköping. Sedan 1948 är han led. av
styrelserna för Svenska arbetsgivareföreningen
och Svenska träforskningsinst.
Heijo, koreanska Pyong-yang, Pyöngyang,
Phyeng-yang, stad på n. Korea, vid floden
Daido-ko och järnvägen Mukden—Keijo (Söul), 35 km
från västkusten; 285,965 inv. (1940). H. är
huvudstad i den efter Japans kapitulation 1945 av
Sovjetunionen upprättade ”folkrepubliken” Korea.
Heikel [héi’-]. 1) Emma R o s i n a H., finländsk
läkare (1842—1929), avlade genom enskilda förhör
kunskapsprov för med. kand. 1873, för med. lic.
1878 vid univ. i Helsingfors, erhöll s.å. rätt att
praktisera som läkare, distriktsläkare i Helsingfors
1883—1901. Hon var Finlands och Skandinaviens
första kvinnliga läkare. — Litt.: Biogr. av H.
Wes-termarck (1930).
2) Frans Viktor H., gymnast (1842—1927),
var elev vid Gymnastiska centralinst. i Stockholm
1867—68, vid Turnlehrerbildungsanstalt i Berlin
1868—69 och i Karlsruhe 1871. Efter gymnastisk
lärarverksamhet i Helsingfors och Nykarleby 1869
—75 blev H. överlärare i gymnastik vid univ. i
Helsingfors 1876 och var föreståndare för dess
gymnastikinrättning 1894—1911. H. anslöt sig tidigt
till den av Spiess företrädda tyska gymnastiska
riktningen, ställde sig i opposition till den svenska
gymnastiken och torde ha varit den, som lett den
finländska gymnastiken in i dess nuv. turnbetonade
riktning. H. utgav bl.a. ”Gymnastikens teori”
(1904, tillökad uppl. 1915) samt ”Gymnastikens
historia” (2 bd, 1905—09). O.Kgh.
3) Axel Olai H., den föreg:s kusin, etnograf
(1851—1924), företog etnologiska forskningsfärder
till i Ryssland bosatta finsk-ugriska folk, framför
allt votjaker, mordviner och tjeremisser, om vilka
han utgav arbeten på finska och tyska. H. var 1889
—92 doc. i finsk etnografi vid Helsingfors univ.,
sedermera intendent vid Arkeologiska
kommissionen och är skapare av Fölisöns etnografiska
museum i Helsingfors.
4) Ivar August H., den föreg:s kusin, filolog
(f. 1861), fil. dr 1886, doc. i grekisk litteratur
1885, prof. 1888—1926, allt vid Helsingfors univ.
I sitt synnerligen mångsidiga författarskap har
SU 13.
3 — Red. avsl. 10/8 49.
— 65 —
— 66 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
