Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heikel, 4. Ivar - Heikel, 5. Karin - Heike-Monogatari - Heikkinen, Juho - Heilborn, 1. Otto - Heilborn, 2. Helge - Heilbronn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIKE-MONOGATARI
H. bl.a. behandlat antika ämnen, t.ex. ”Platon”
(1919), ”Från antikens värld” (1920), ”De
kristna och den antika hedendomen” (1927), ”Antik
livssyn” (1930, översättningar), samt utg.
”Latinsk-svensk ordbok” (1932) och ”Grekisk-svensk
ordbok till NT och de apostoliska fäderna”
(1934; tills, med A. Fridrichsen). H. har vidare
behandlat svensk språkvård (bl.a. ”Stilistik el.
handledning i skriftlig framställning”, 1929),
litteratur (”J. L. Runeberg. Hans liv och diktning”,
2 bd, 1926), undervisningshistoria (bl.a.
”Helsingfors univ. 1640—1940”, 1940), politik m.m.
1945—47 utgav han 3 band ”Minnen”. L.
5) Karin H., f. Wadenström, den föreg:s
brorsons svärdotter, författarinna (f. 1901), se
Vala, Katri.
Heike-Monogatari (”Berättelsen om Heike”,
d.v.s. Tairaätten), japanskt historiskt prosaepos
från noo-talet, tillskrivet Hamuro Tokinaga. H.
är ett av den japanska fornlitteraturens yppersta
alster.
Heikkinen [hei’-], Juho Alfred, finsk bonde
och patriot (1863—1938). Till en början
handelsman i Uleåborg var H. sedermera verksam i
den avlägsna och efterblivna gränsbygden i n.ö.,
där han på Halla gård i Hyrynsalmi bedrev en
omfattande renskötsel och snart gjorde sig
bemärkt som energisk och initiativrik
kommunalman, bildningsivrare och orädd aktivist. Sedan
1 :a världskriget, då en av de viktigaste
jägar-och krigsfångeetapperna gick över Halla, var
”gubben på Halla” en nära nog
legendomspun-nen person i hela Finland. Hans verksamhet
uppskattades både av Tyskland och Finland;
från 1924 åtnjöt han statspension. Led. av
enkammaren 1907—13 och 1917—20
(agrarpartiet). R.R.
Heilborn. 1) Otto H., botanist (1892—1943),
fil. dr i Stockholm 1924, doc. vid Stockholms
högsk. 1925, laborator där 1932, vid
Lantbruks-högsk. 1936, vid Stockholms högsk. från 1941.
H. företog med I. Holmgren en botanisk
forskningsresa till Ecuador 1919—20. Av hans
cyto-logiska och genetiska arbeten märkas
”Chromo-some numbers and dimensions, species-formation
and phylogeny in the genus Carex” (1924) och
”Reduction division, pollen lethality and
po-lyploidy in äpples” (i ”Acta Horti Bergiani”,
II. 1935), vari påvisades större lagringsförmåga
hos triploida äppelsorter. H. utgav även
”Arternas uppkomst i den
nyaste forskningens
ljus” (1932) samt
arbeten över
sydamerikanska kärlväxters
systematik och
ekologi. — Litt.: O.
Rosenberg, ”O. H.” (i
”Svensk botanisk
tid-skr.”, 38, 1944). A.Hr.
2) Axel Einar
Helge H., den föreg:s
kusin, tidningsekonom
(f. 7/io 1897). H. var
1920—25 verksam i
olika befattningar i
Esselte och 1926—
Kilianskyrkan i Heilbronn.
39 annonsdir. i Dagens nyheters ab. Han blev
sistn. år v. verkst. dir. i detta företag och 1946
verkst. dir. efter Sten Dehlgren samt även verkst.
dir. i ab. Kvällstidn. Expressen. H. är sedan
1944 styrelseled. i Svenska
tidningsutgivareför-eningen, sedan 1945 styrelseordf. i Tidningarnas
arbetsgivareförening och sedan 1949 v. ordf, i
ab. Billingsfors-Långed. Han var 1943—45 ordf,
i Svenska reklamförbundet. S.Br.
Heilbronn [hai’lbrån], stad i n.v. Württemberg,
huvudsaki. på ö. stranden av Neckar 40 km n.
om Stuttgart; 77,549 inv. (1939). Nämnt redan
741, var H. 1360—1802 riksstad och hör sedan
dess till Württemberg. Här ingicks 1633
Heil-bronnförbundet*. Staden Böckingen (11,593
inv. 1925) närmast i v. inkorporerades 1933. I
2:a världskriget led H. åtskilliga skador. Den
gamla, av kejsar Fredrik II befästa staden
innanför nuv. Allee uppvisar ännu ett medeltida
gatunät, men av de fram till kriget bevarade
äldre byggnadsminnena ha t.ex. de kring
Stortorget belägna från renässans och rokoko blivit
mer el. mindre förstörda, däribland rådhuset
från medeltidens slut och Kilianskyrkan med
sitt vackra torn i tidig renässans (interiören
spolierad med instörtade valv). Delvis förstört
är Deutsches Haus, en renässansbyggnad,
fordom tillhörig Tyska orden. Stadens industrier
tillverka bl.a. livsmedel, öl, maskiner, papper,
möbler och silvervaror. Den kemiska industrien
använder salt från Jagstfeld i n.; f.ö. brytas i
omgivningarna gips och kalksten. Näst
Stuttgart är H. Württembergs främsta handelsstad;
Neckar är segelbar hit. — Litt.: ”H.” (i
”Deutsch-lands Städtebau”, 2 Aufl. 1928). P.
— 67 —
— 68 —
Helge Heilborn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
