Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heilbronnförbundet - Heil dir im Siegerkranz - Heiler, Friedrich - Heil Hitler! - Heiligenblut - Heiligendamm - Heilman, Gerhard - Heilung-kiang - Heim, Albert - Heim, Karl - Heimatblock - Heimatkunst - Heimbucher, Max Josef - Heimbygda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIMBYGDA
Heilbronnförbundet [hai’lbrån-], den
sammanslutning, som A. Oxenstierna i april 1633 på ett möte
i Heilbronn åstadkom mellan Sverige å ena och
protestanterna i de 4 sydtyska kretsarna å andra
sidan. De förbundna skulle gemensamt verka för
återställande av tyska rikets frihet och författning
och av de evangeliska ständerna samt ernående
av en säker fred och behörig satisfaktion för
Sverige. Förbundets ledning skulle utövas av
Oxenstierna med ett förbundsråd vid sin sida.
Visserligen korsades härigenom såväl Sachsens som
Frankrikes planer att från ledningen i Tyskland
undantränga Sverige, men dettas ställning hade dock
försvagats, och försöken att få även
Nordtysk-lands protestanter att ansluta sig till förbundet
misslyckades; dettas krafter visade sig snart vara
för svaga att bära krigsbördan, och nederlaget vid
Nördlingen 1634 gav H. dödsstöten, även om det
först 1635 upplöstes. — Litt.: J. Kretzschmar, ”Der
Heilbronner Bund 1632—35” (3 bd, 1922). F.S.
Heil dir im Siegerkranz [hai’l ... zfgarkrants]
(ty., ”Hell dig i segerkransen”), se Folksånger och
God save the King.
Heiler [håi’-], Friedrich Johann, tysk
teolog (f. 1892), övergick under en resa i Sverige
1919 till evang. kyrkan utan att formellt ha
utträtt ur den katolska. 1920 prof, i
religionshistoria vid protestantiska teologiska fakulteten, 1935
vid filosofiska fakulteten i Marburg, företräder
H. nu en extremt högkyrklig riktning, besläktad
med den engelska oxfordrörelsen. H. har sökt
åstadkomma en syntes mellan katolicism och
protestantism, i vilken han velat ge utrymme
också åt element från österns religioner. Jfr
Evangeliska franciskaner. Bland hans skrifter
märkas ”Das Gebet” (1918, 5 Aufl. 1923), ”Die
Bedeutung der Mystik für die Weltreligionen”
(1919), ”Das Wesen des Katholizismus” (1920),
”Der Katholizismus” (1923), ”Evangelische
Katho-lizität” och ”Im Ringen um die Kirche” (i
”Gesammelte Aufsätze und Vorträge”, 1—2, 1926
—3Ö> ”Die katholischen Kirche des Ostens und
Westens”, 1—2:1 (1937—41) samt talrika
arbeten om Sadhu Sundar Singh. Flera bland H:s
böcker finnas i sv. övers. H. tillägnades 1942
festskriften ”In deo omnia unum” (med
biblio-gr.). R.Br.
Heil Hitler! [hail] (ty., hell Hitler!), inom det
tyska nationalsocialistiska arbetarpartiet
uppkommen tysk hälsning, från 1933 brukad även utanför
partiet.
Heiligenblut [håi’liganblot], vintersport- och
kurort i Kärnten i Österrike, på s.ö. sidan av
Gross-glockner, i övre Mölldalen c:a 1,300 mö.h.; c:a
1,000 inv.
Heiligendamm [hai’-J, badort i Mecklenburg,
se Doberan.
Heilman [håi’-], Gerhard Wilhelm Ernst,
dansk konstnär och ornitolog (1859—1946),
studerade först medicin men utbildade sig sedan
till konstnär och var under ett tiotal år anställd
vid Den Kgl. Porcelænsfabrik, Köpenhamn. H.
tecknade de danska sedlarna och var en
uppskattad bokillustratör. Han hyste ett levande
intresse för ornitologi och utgav ”Fuglenes
Af-stamning” (1916; utvidgad eng. uppl., ”The
origin of birds”, 1926). Han illustrerade dess-
utom och skrev jämte A. L. V. Manniche texten
till ”Danmarks Fugleliv” (3 bd, 1928—30) samt
utgav ”Slægten H.” (1893—95) och ”Min Slægt”
(1919). Y.Ln.
Heilung-kiang, provins i n.ö. Manchuriet vid
Amurfloden; 367,326 km2; 2,468,844 inv. (1946).
H. är till övervägande delen ett slättland med
åkerbruk som huvudnäring. Soja, vete, majs och
hirs äro de viktigaste produkterna.
Guldbrytning. Huvudstad: Pehan.
Heim [håim], Albert, schweizisk geolog (1849
—1937), 1873 prof, vid tekn. högsk., 1875—1911 vid
univ. i Zürich. H. var verksam inom många
områden av den
allmänna geologien med
anknytning till
schweiziska förhållanden.
Hans huvudarbeten
falla inom
geotektoni-ken, där han på gr.
av en monografisk
behandling av ett
mindre område framställde
Alpernas bildning
genom symmetrisk
veck-ning, men redan tidigt
anslöt han sig till den
från annat håll
framställda övervecknings-
teorien. Bland andra handböcker av H. må
nämnas den ståtliga ”Geologie der Schweiz” (2 bd,
1916—22). K.A.G.
Heim [håim], Karl, tysk teolog (f. 1874),
sekr. i den tyska kristliga studentrörelsen 1899
—1902, prof, i systematisk teologi i Münster
1914, i Tübingen 1920—39. H. har sökt lägga
till grund för den kristna tron en
kunskapsteoretisk apologetik. I hans senare skrifter kan
påverkan av Spengler och Einstein märkas.
Skrifter: ”Das Gewissheitsproblem in der
syste-matischen Theologie bis zu Schleiermacher”
(1911), ”Leitfaden der Dogmatik”, 1 (1912),
”Glau-bensgewissheit” (1916, 3 Aufl. 1923), ”Der
evangelische Glaube und das Denken der Gegenwart”
(3 bd, 1934—37). H. tillägnades 1934 festskriften
”Wort und Geist”. — Litt.: F. Spemann, ”K. H.
und die Theologie seiner Zeit” (1932). R.Br.
Heimatblock [håi’-] (ty.), se Heimwehr.
Heimatkunst [häi’matkonst] (ty., hembygdskonst),
tysk litterär riktning, som framträdde o. 1900 och
som i opposition mot den internationellt påverkade
storstadskulturen, främst i Berlin, efterlyste en på
det provinsiella grundad diktning. Bland
företrädare för H. märkas F. Lienhard, A. Bartels och
G. Frenssen. Riktningen spelade en stor roll för
det litterära livet i det nationalsocialistiska
Tyskland.
Heimbucher [håi’mbozar], Max Josef, tysk
katolsk teolog (1859—1946), prof, i dogmatik,
teologisk encyklopedi och patristik i Bamberg 1891
—1924. H:s främsta arbete är ”Die Orden und
Kongregationen der katholischen Kirche” (2 bd,
1896—97, 3 Aufl., 2 bd, 1933—34).
Heimbygda, hembygdsvårdande förening för
Jämtland och Härjedalen, bildades 1923 genom
en sammanslagning av Jämtlands läns
fornminnesförening, bildad 1886, föreningen Jämtslöjd,
— 69 —
— 70 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
