Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heimbygda - Heimbürger, Hjalmar - Heimdal el. Heimdall (mytologi) - Heimdal (förening) - Heimdall, Sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEIMBÜRGER
bildad 1908, och Jämtlands och Härjedalens
naturskyddsförening, bildad 1916. Genom
sammanslagningen tillfördes H. de museala samh, som
hopbragts av fornminnesföreningen och
Jämtslöjd, vilken senare förening också grundat
friluftsmuseet Jamtli*. Med främsta uppgift att
åstadkomma en museibyggnad, Jämtlands läns
museum*, bildades 1922 Jämtlands läns
museiförening, som är en stödförening till H. De
lokala hembygdsföreningarna i länet äro anslutna
till H. H. utger årspublikationerna
”Fornvårda-ren” (sedan 1923) och ”Jämten” (har utkommit
sedan 1906) samt en särskild skriftserie.
”Forn-vårdaren” är en forts, av ”Jämtlands läns
fornminnesförenings tidskr.” (1887—1921). Sn.
Heimbürger, Hjalmar, industri- och
ämbetsman (1868—1929), född i Tavastehus, Finland,
examinerades från Tekniska högsk:s i
Stockholm avd. för kemisk teknologi 1891;
verkmästare vid ab. Eneroth & co. i Göteborg 1891—97,
fabrikschef där 1897—1904, övergick sistn. år till
tobaksindustrien och var till 1915 verkst. dir.
vid ab. Tabacos i Stockholm. D.å. blev H. verkst.
dir.’, vid ab. Henriksborgs fabriker (Henriksdal),
ifträttat för härdning av matfettsoljor. H. var
1918—19 led. av Statens industrikommission, 1920
tf. byråchef i det då nyinrättade Handelsdep.,
1923—28 teknisk föredragande i dep. — Under
1920-talet togs H:s sakkunskap i anspråk, både
inom och utanför dep., för en mängd
tekniskt-ekonomiska utredningar, vilka kännetecknas av
utomordentlig noggrannhet, bl.a. 1922 ang.
”8-tim-marslagens ekonomiska verkningar inom vissa
grupper av kemisk industri” och 1925
”Bageri-och arbetstidslagens ekonomiska verkningar”. —
Litt.: Biogr. i ”Sankte örjens gilles dödsrunor”,
3 (i93o). A.Lg.
Heimdal el. Heimdall (isl. Heimdallr-, om
härledningen jfr nedan), nord, myt.,
fornnorsk-forn-isländsk gud. H. nämnes i flera eddadikter. I
Vo-luspa kallas människorna ”H:s söner”, ofta
sammanställt med uppgiften i Rigsthula, att H. var
identisk med den Rig, som blev upphovsman till
de olika stånden i Norge. Han bor i
Himin-bjorg, d.v.s. ”himmelsberget” (Grimnismal), som
(enl. Snorre) ligger vid brohuvudet av Bifrost*,
och därifrån gör han vakttjänst hos asarna
(t.ex. Lokasenna). Vid Ragnarök blåser han i sitt
Gjallarhorn*. Han är av gudarna den mest
strålande och framsynt som en av vanerna
(Tryms-kvida). — Enl. Snorre är han född av nio mör,
vilka även omtalas i eddadikten ”den korta”
Vo-luspa. Han behöver mindre sömn än en fågel, ser
om natten lika bra som om dagen, och han hör
gräset växa. Han kallas också Hallinskide (av
omstridd betydelse) och Gulltanne (”guldtand”);
hans häst heter Gulltopp. Från Loke återvinner
han i strid det bortrövade Brisingsmycket*, och
vid Ragnarök döda de båda fienderna varandra.
— H. omnämnes blott i fornvästnordiska källor
och betraktas därför vanl. som en sen gud. Någon
egentlig kult synes han icke ha ägt. Hans
ursprungliga karaktär är mycket omstridd. Man har i honom
sett en emanation av någon äldre gudomlighet
(t.ex. Tyr). Han har ofta uppfattats som en
ljusgudomlighet (gryningens el. också det klara
dagsljusets gud, en solgud; de nio mörna ha fattats
— 71 —
som böljorna, ur vilka solen stiger i öster); hans
namn kan också tolkas som ”den över världen
glänsande” (isl. heimr, värld, och angelsax. deall,
strålande). Dessutom har han betraktats som en
personifikation av regnbågen (sv. dal har haft
grundbetydelsen böjning, båge) och som den
världspelare, på vilken himlavalvet vilar, världsträdet,
varvid gudens namn tolkats i överensstämmelse
härmed. Man har också velat uppfatta honom som
gudavärldens specielle vätte el. tomte. Se bl.a.
H. Pipping ”Eddastudier”, 1 (i ”Studier i nordisk
filologi”, 16, 1925), Å. Ohlmarks, ”Heimdalls Horn
und Odins Auge”, 1 (1937), och B. Pering,
”Heim-dall” (1941). E.H.
Heimdal, konservativ studentförening i
Uppsala, grundad 23/i 1891 i syfte ”att sammansluta
studenter med intresse för allmänna frågor samt
att på sätt den finner lämpligt arbeta för en
lugn och sansad samhällsutveckling”. Bland
stiftarna märktes Axel Johansson, Vilhelm
Lundström, Efraim Liljeqvist, Th. Grönwald, C. A.
Reuterskiöld, Karl Pira, R. Billqvist, Carl
Hal-lendorff, R. Brandel, Ivar Hallberg, Emanuel
Beskow, Arnold Norlin och Adolf Björkander
samt bland de första medl. Nathan Söderblom,
Henning Elmqvist, Emil Larsson och Einar
Billing. H. intresserade sig under sin första
tillvaro livligt för folkupplysningsverksamheten
och utgav i detta syfte en serie folkskrifter i
olika ämnen (1893 ff.). Samtidigt bedrevs även
föredragsverksamhet, varjämte man intresserade
sig för folkbibi.-arbete i landet. Tendensen var
under H:s första tillvaro att lägga
tyngdpunkten på ett arbete, som ej var partipolitiskt
färgat. På hösten 1910 uppgick Fosterländska
studentförbundet i H., och från denna tid börjar
ett skede, som utmärker sig för livligt intresse
för de dagsaktuella politiska frågorna. Ur H:s
led utgick initiativet till studentuppvaktningen
för konungen W2 1914. Bland dem som tidigare
och vid denna tidpunkt utövade ett avgörande
inflytande på opinionsbildningen inom H. må
särsk. nämnas prof. Harald Hjärne. Under
1920-talet utövade H. en ständigt stegrad politisk
verksamhet, som kulminerade kring valet till
riksdagen 1928. Våren 1928 anslöt sig H. till
det 1915 bildade Sveriges nationella
ungdomsförbund, vilket föreningen emellertid lämnade, då
nationalsocialistiska tendenser gjorde sig starkt
gällande inom förbundet. H. tillhör numera
Sveriges konservativa studentförbund, till vars
bildande initiativet utgick från föreningen. Det
starkt politiserade föreningsarbetet har tidvis
kombinerats med en upplysningsverksamhet i
form av cirkulärartiklar i politiska, religiösa och
kulturella ämnen, avsedda för den konservativa
landsortspressen. Under H:s arbete i Uppsala
ha många av Sveriges i konservatismens led
verksamma främsta målsmän under gången och
nuv. tid erhållit sina grundläggande impulser
och sin första politiska skolning. H. räknar nu
o. 250 medl. — Litt.: ”Föreningen H. 1891—1931”
(1931); N. Andrén, ”Föreningen H. 1931—41”
(1941). Arrh.
Heimdall, Sällskapet H., bildat i Malmö
7/s 1891 med ändamål att samla personer med
allmänna intressen, huvudsaki. litterära,
veten
— 72 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
