Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heisenberg, 1. August - Heisenberg, 2. Werner - Heisenbergska matrismekaniken - Heiti - Heitmüller, Wilhelm - Hejare (fallverk) - Hejarsmide - Hejaz - Hejde - Hejdeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEISENBERGSKA MATRISMEKANIKEN
medarbetarskap som kritiker i sin tidskr. böra
framhållas nya ed. av flera bysantinska förf:s
arbeten ävensom betydande bidrag till den
bysantinska konst- och kulturhistorien.
2) Werner H., den föreg:s son, fysiker (f.
1901), prof, i Leipzig 1927, i Göttingen 1945;
lärjunge till A. Sommerfeld, studerade även hos N.
Bohr i Köpenhamn. H., som främst sysslat med
atomteoretiska spörsmål, har givit den
matematiska fysiken en ny,
synnerligen fruktbar
metod i den s.k.
kvantummekaniken*, genom vilken en ny
atommekanik
grundlädes (1924). Denna
teori jämte den i nära
samband därmed
stående och ung.
samtidigt skapade
schrö-dingerska vågmekaniken var
revolutionerande inom
atomfysiken. H. har också
väsentligt bidragit till
teoriens vidare utveckling och fullkomning och
särsk. studerat dess filosofiska aspekter. För dessa
arbeten tilldelades H. 1932 års Nobelpris i fysik.
Vid utvecklingen av teorien för atomkärnornas
byggnad och konstitution under de båda senaste
decennierna har H. intagit en mycket framskjuten
plats. H. var bl.a. den förste, som systematiskt
sökte förklara atomkärnornas egenskaper,
utgående från antagandet, att de äro uppbyggda enbart
av protoner och neutroner. Bland H:s skrifter
märkas ”Die physikalischen Prinzipien der
Quanten-theorie” (1930) och ”Die Atomkerne” (1947). Re.
Heisenbergska matrismekaniken [håi’z-], se
Kvantummekanik.
Heiti, litt., se Kenningar.
Heitmüller [häi’tmylar], Wilhelm, tysk
teolog (1869—1926), prof, i NT:s exegetik i Marburg
1908, i Bonn 1920 och i Tübingen 1923. H., som
var en av de ledande forskarna inom den s.k.
religionshistoriska skolan, utgav bl.a. ”Taufe und
Abendmahl bei Paulus” (1903), ”Taufe und
Abend-mahl im Urchristentum” (1911) och ”Jesus” (1913).
Hejare (även f a 1 1 v e r k), tyngre vikt, som
upphissas till en viss fallhöjd för att sedan vid
nedfallandet genom sin levande kraft utföra ett
arbete. H. brukas vid ett flertal maskiner, ss.
pålkranar* och fallhammare*. Även maskinerna
benämnas ofta h.
Hejarsmide, se Smidning.
Hejaz, engelsk stavning av Hidjaz.
Hejde, socken i Hejde ting i Gotlands s. hd
och församling i Hejde och Väte pastorat i
Medelkontraktet av Visby stift, ö. om Klintehamn;
62,64 km2, därav 62,61 land; 496 inv. (1949; 8 inv.
pr km2). Odlingsbygden ligger i n. delen, vars
myrar nu äro utdikade; f.ö. jämn skogsterräng. Åkern
utgör 21% av landarealen, skogsmarken 54%.
Järnåldersgravfält och s.k. kämpgravar finnas samt
fyra runstenar. Kyrkan visar övergångsstil
(1200-talet) samt i koret och långhusets valv gotik.
Vackra glasmålningar, trol. från 1300-talet, äro
bevarade i korväggens fönster, likaså en rikt
reliefprydd sandstensdopfunt av Byzantios från
1100-talets mitt. Altaruppsatsen av sandsten är daterad
1684. Träskulpturer från 1400-talet förvaras nu
i Statens historiska museum; ett triumfkrucifix
från 1500-talets början är kvar i kyrkan. Den
restaurerades 1935—36. — Namnet är en
böjningsform av hed, gotländska hajd, åsyftande s.k.
häll-marksskog med i dagen gående kalkberg (se B.
Hesselman, ”Från Marathon till Långheden”, i
”Nordiska texter och undersökningar”, 7, 1935, sid.
130). Det skrevs på 1300-talet Heithum (dat.
plur.). P.;Er.
Hejdeby, socken i Endre ting i Gotlands n. hd
och församling i Barlingbo, Ekeby, Endre och
Hejdeby pastorat i N. kontraktet av Visby stift,
ö. om Visby; 22,62 km2, allt land; 189 inv. (1949;
8 inv. pr km2). Ett bördigt slättområde ligger
österut vid kyrkbyn, f.ö. mestadels grus- och
hällmarker. Åkern utgör 21 °/o av arealen,
skogsmarken 31 °/o. Den lilla kyrkan tillkom på
1200-talet. Bland äldre inventarier märkas ett
triumfkrucifix från o. 1200 och en kalkstensdopfunt
trol. från 1200-talets mitt; altare och predikstol
stamma från mitten av 1700-talet. Kyrkan har
fragment av kalkmålningar från 1400-talet. I
Gotlands fornsal i Visby förvaras träskulpturer
från medeltiden. — Namnet är bildat till hed,
gotländska hajd, åsyftande s.k. hällmarksskog med
i dagen gående kalkberg, samt by, gård (se B.
Hesselman, ”Från Marathon till Långheden”, i
”Nordiska texter och undersökningar”, 7, 1935,
sid. 130, och H. Gustavson, ”Gotlands ortnamn”,
Hejdeby kyrka.
- 83 -
- 84 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
