Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hejdeby - Hejderidare - Hejderideri - Hejdstöt - Hejduk, hajduk - Hejning - Hejnum - Hejnummästaren - Hekabe - Hekale - Hekataios - Hekate - Hekatomb - Hekatoncheirer - Hekla - Heklungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEKLUNGAR
i ”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1938,
sid. 15). Det skrevs på 1300-talet Henhybye, i
början av 1500-talet Hedeby. P.;Er.
Hejderidare (till ty. Heide, skog, el. möjl. Gehäge,
instängt område), vakt- och jaktpersonal vid
djurgårdar och inhägnade jaktmarker. Titeln
förekommer första gången o. 1629. Användes numera
sällsynt i betydelsen överskogvaktare.
Hejderideri’, se Revir.
Hejdstöt el. coup d’arrèt [ko darä’], enkelt
mot-anfall vid fäktning, utfört på motståndarens
sammansatta attack så, att det samtidigt stänger den
linje, där attacken eljest skulle sluta.
Hejduk, även h a j d u k (av ung. haidü, rövare,
fribytare, plur. haidük), urspr. benämning på en
ungersk stam i Transsylvanien, känd för sin
ovillighet att böja sig under vare sig ungersk el.
turkisk spira. Av Stefan Bocskai erhöllo 1605 en del
h. skattebefrielse och vissa privilegier inom delar
av Transsylvanien. Under 30-åriga kriget och
tiden därefter togo h. ofta tjänst som legosoldater.
De voro kända som goda krigare, vilka ofta
kom-mo i beröring med de svenska arméerna. — I
modern svenska har ordet h. betydelsen blint
redskap, (enfaldig el. samvetslös) hantlangare. G.Jg.
Hejning, tekn., se Fallhammare.
Hejnum, socken i Bäls ting i Gotlands n. hd och
församling i Källunge, Vallstena, Hejnums och
Bäls pastorat i N. kontraktet av Visby stift,
närmast s. om Tingstäde träsk; 45,01 km2, därav
44,29 land; 229 inv. (1949). En mindre slättbygd
i centrum omges av skogs- och hällmarker; den
s.k. Kallgate burg i ö. är Ancylussjöns 3 m höga
strandvall. Åkern utgör 16 °/o av landarealen,
skogsmarken 29 %. Med endast 5 inv. pr km2
är H. Gotlands glesast befolkade socken. Flera
järnåldersgravfält finnas, s.k. kämpgravar och 7
runstenar. Från den äldre romanska kyrkan äro
figurreliefer bevarade, insatta i långhusets s. mur.
I en sten i tornet är mästarnamnet Botvidr bevarat
i runskrift. Långhus och kor äro uppförda i
övergångsstil (1200-talet; jfr Lafrans Botvidsson).
Triumfkrucifix från mitten av 1200-talet; övriga
medeltida träskulpturer förvaras i Gotlands
forn-sal i Visby. — Namnet är tvåledat. Förra leden
är gen. av fsv. plur. hedhnir, hedbor, bildat till
hed, i gotländska hajd, med bet. hällmarksskog.
Senare leden är hem, hemvist, gård. Se H.
Gus-tavson, ”Gotlands ortnamn” (i
”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1938, sid. 12, med litt.).
Namnet skrevs på 1300-talet Hainaim och
Hei-neim. P.;E.W.;Er.
Hejnummästaren, anonym gotländsk träskulptör
från mitten av 1200-talet. Av hans hand äro bl.a.
en madonna från Hejnum och ett triumfkrucifix
från Hablingbo (båda i Gotlands fornsal, Visby).
Hek’abe (grek. Hekab’e, lat. HePuba), grek,
myt., dotter till konung Dymas i Frygien, maka
till Priamos, moder till bl.a. Hektor och Paris.
He’kale, grek, myt., en gammal gumma, som
gästvänligt mottog Theseus*, då denne begivit
sig att döda den maratonska tjuren. Till
hennes ära instiftade Theseus ”hekalesierna”, den
oegennyttiga gästvänskapens fest. Sagan om H.
behandlades av Kallimachos i en berömd men
förlorad dikt.
Hekataios [-äi’-], grekisk historiker och
geo– 85 -
graf, verksam i Miletos o. 500 f.Kr. (anlitad som
sakkunnig vid förberedelserna till de joniska
fristädernas resning mot perserriket 499). I sin
”Rundresebok” (”Periodos”) har H. sammanfört
de joniska handelsfolkens geografiska och
etnografiska kunskapsstoff, under det han i sitt
historiska arbete ”Genealogiai” underkastar de
mytiska och episka traditionerna en kritisk
granskning i den rationalistiska anda, som utmärkte
hans folks tänkande (skepsis mot ”hellenernas
löjliga berättelser”, försök att skapa en fast
kronologi). Som föregångare och läromästare till
Herodotos har H. blivit en av den grekiska,
och därmed den moderna, vetenskapens fäder.
Uppl.: F. Jacoby i ”Fragmente der griechischen
Historiker”, 1 (1923). I.H.
Hek’ate (grek. Hekat’ej, grek, myt., enl.
Hesio-dos gudinna med vidsträckt verksamhetsområde,
dotter av titanen Perses och Asteria, eljest
företrädesvis trolldoms- och spökgudinna, förbunden
med månen (därför besläktad och ofta likställd
med Artemis), sannolikt härstammande från s.v.
Mindre Asien. Med sitt hemska följe av rolösa
andar, spöken och skällande hundar (jfr Den
vilda jakten) drar H. omkring under mörka
nätter, då månen är i nedan. Särsk. håller hon till
vid korsvägar (grek. Triodi’tis, lat. Tri’via,
”tre-vägskälsgudinnan”), där man med bortvänt
ansikte bragte henne offer. I konsten framställes
H. med facklor i händerna, ofta tregestaltad (så
tidigast av Alkamenes). Bilder av H. (hekataVaj
brukade uppställas framför husingångar som värn
mot trolltyg o.d. H.Sj.
Hekatomb [-åmb’] (grek. hekatom’be, av
heka-ton’, hundra), forngrekisk beteckning urspr. för
offer av 100 djur (vanl. nötkreatur), sedermera
(redan hos Homeros) för varje större offer utan
hänsyn till antalet offerdjur.
Hekatoncheirer [-kéi’-] (”med hundra händer”,
till grek, hekaton’, hundra, och cheir, hand), grek,
myt., 3 vidunder (Briareos, Gyes och Kottos)
med 50 huvud och 100 händer, av fadern Uranos
inspärrade i underjorden.
Hekla, en av världens mest berömda vulkaner,
belägen på s.v. Island. H. är en i n.ö.—s.v.
riktning gående stratisk sprickvulkan, uppbyggd av
omväxlande fasta och lösa utbrottsprodukter. H.
har i historisk tid haft 20 kända utbrott. Efter
en paus på 101 år började den vulkaniska
verksamheten åter 27A 1947, varvid askpelaren under
utbrottets första timmar nådde en beräknad höjd
av c:a 27 km. En väldig spricka torde till en
början ha öppnats längs hela berget, varefter
eruptionen fortsatte ur flera kratrar med
utveckling av gaser, aska och lava. Utströmningen av
lava fortsatte till omkr. mitten av april 1948 och
gasutvecklingen flera mån. därefter. Bergets höjd
var 1,447 m före utbrottet; under detta ökades den
till c:a 1,500 m. Bilder se följ. sida. — Jfr
Häcklefjäll. A.Ey.
Heklungar, det namn, som den norske konungen
Sverres anhängare (birkebeinarna) gåvo fienden
Magnus Erlingssons män. Om namnets ursprung
råda olika meningar. Den vanliga förklaringen
är, att ordet härletts ur hekla, kappa. Magnus
Erlingssons män skulle ha stulit och sinsemellan
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
