Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heklungar - Hektar - Hektisk - Hektisk feber - Hekto - Hektograf - Hektogram - Hektokalori - Hektokotylus - Hektoliter - Hektor - Hel - Helagsfjället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEKTAR
Hekla före det senaste utbrottet och lavaströmmar under de första veckorna av detta utbrott 1947.
Tre kratrar i verksamhet.
delat silverpengar, som de funnit insydda i en
gammal tiggargummas kappa.
Hekta’r, förk. ha el. har, ytmått (jordmått) i
det metriska systemet = Vioo km2 = 100 a =
10,000 m2.
Hektisk (ytterst efter grek, hektikos’, som har en
viss egenskap), lungsiktig; sjukligt rödflammig;
plötsligt uppflammande, hetsig.
Hektisk feber, äldre beteckning för den ständiga
feber, som plägar åtfölja framskridna stadier av
lungtuberkulos. Temp.-kurvan brukar då ofta
förete stora morgon—kvällsremissioner, varför h. ej
sällan också använts liktydigt med feber i allm. av
dylik typ.
Hekto (av grek, hekaton’, hundra), som första led
i mått- och viktbestämningar: hundra (t.ex.
hektoliter, loo 1); i affärslivet och i dagligt tal kortform
för hektogram*.
HektograT, se Dupliceringsmaskin.
Hektogram’, förk. hg, vikt inom det metriska
systemet = Vio kg = ioo g.
Hektokalori, enhet för värme, = ioo kalorier.
Hektokotylus, zool., se Hectocotylus.
Hektolfter, förk. hl, rymdmått i det metriska
systemet = ioo 1 (dm3).
Hektome’ter, längdmått i det metriska systemet
= Vio km = ioo m; användes i Sverige i militärt
bruk, i kommandoord m.m.
Hektor, grek, myt., trojansk hjälte, äldste son till
konung Priamos och hans gemål Hekabe,
grekernas tappraste motståndare i trojanska kriget,
tilllika öm och kärleksfull make och fader (se
An-dromache); som sådan skildrad i ett av ”Hiaden”s
glansfullaste partier (VI, 390 ff.). H. kämpade med
lysande framgång mot grekerna, så länge Akilles*
i kränkt stolthet höll sig borta. Då slutl. dennes
högt älskade vapenbroder, Patroklos, fallit för H:s
vapen, blandade sig Akilles, gripen av ursinnigt
hämndbegär, ånyo i striden och nedlade H., vars
lik, bundet vid banemannens stridsvagn, släpades
kring Tröjas murar men sedan av den småningom
försonligare stämde Akilles ridderligt utlämnades
åt den sörjande fadern till att begravas. H.Sj.
Hel, nord, myt., fornnorsk-fornisländsk
dödsgudinna, eg. en personifikation av det
forngermans-ka hedniska dödsriket, urgerm. haljö, vilket ord
blivit i fsv. hæl och isl. hel, dödsrike, död (jfr
Hel
sot), i ty. Hölle och eng. hell (vilka båda senare nu
brukas om helvetet); got. halja översätter grek.
Ha-des; jfr sv. ihjäl av fsv. i hæl, till döds, och det
inlånade helvete, till vite i betydelsen straff; besläktat
med germ. helan (ty. hehlen), hölja, gömma, lat.
ce-la’re. — Gudinnan H. var av jättebörd, dotter till
Loke med jättinnan Angerboda. Hon bor under en
av Yggdrasils rötter. Vägen dit genom mörka och
djupa dalar, Helväg, är lång att färdas. Hemskt
är hennes utseende och hemsk hennes omgivning.
Hon skildras som helt el. till hälften biåsvart.
Hennes hund Garm är blodig om bringan; hennes
fat heter Hunger, hennes kniv Svält, hennes bädd
Sjukläger. Hon mottager både goda och onda;
även Balder kom till H. Men föreställningarna i
detta avseende ha varit obestämda och växlande.
Till henne sägas ock blott de komma, som dött av
ålder el. sjukdom; enl. en annan källa de onda,
som därifrån hamna i Niflhel. — H., som i
diktningen omnämnes redan på 800-talet, är en spec.
nordisk gudinna. De flesta myter om henne äro
unga. Personifikationen är ofta svagt
utpräglad. E.H.
Helagsfjället, Sveriges högsta fjäll utanför
Lappland, beläget i n.ö. Härjedalen nära gränsen mot
Jämtland på en över skogsgränsen liggande
fjällplatå på 900—1,000 m ö.h. H. består av 3 toppar
(”stötar”): den n.ö. är den egentliga H e
lagsst ö t e n, 1,796/m ö.h., den högsta och
intressantaste, vidare N. Helagsstöten, 1,701 m ö.h.,
och S. H e 1 a g s ’s t ö t e n el. N e d a 1 s s t ö t e n,
1,683 m, med det egendomliga utsprånget
Predikstolen. Helagsstöten bär Sveriges sydligaste
glaciär, Helagsglaciären, en nischglaciär,
som omgives av lodräta, ända till 160 m höga
bergväggar. Den har tidigare varit betydligt större
än nu. H. är uppbyggt av åregnejs. På H. och
fjällplatån däromkring upprinna flera floder. At
n. rinner Handölsån, som kommer från glaciären,
till Indalsälven, åt v. Nean till Norge, åt s.ö.
Ljungans 2 källarmar samt den till Ljusnan
gående Mittån. Vid foten av H. ligger på 1,033 m ö.h.
H:s turiststation, bestående av 2 stugor.
Härifrån bestiges H. lätt på 3—4 tim. Avståndet till
H. är från Ljungdalens by 25 km, från Sylfjällets
turiststation 20 km. S.v. om Predikstolen ligger
Ne-dalsstugan. — Litt.: Fr. Enquist, ”Über die jetzigen
und ehemaligen lokalen Gletscher in den Gebirgen
- 87 -
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
