Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helagsfjället - Helahalvön - Heland, Martin Rudolf - von Heland, 1. Isak Fredrik - von Heland, 2. Frans Isak - von Heland, 3. Erik - Helander, 1. Sven - Helander, 2. Dick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELANDER
von Jämtland und Härjedalen” (i ”Sveriges
geologiska undersökning.” ser. Ca, nr 5, 1910). J .C.
Helahalvön, halvö utanför Gdynia*.
Heland, Martin Rudolf, kopparstickare
(1765—1814), elev av J. F. Martin och L.
Mas-reliez, nådde stor skicklighet inom gravstickel- och
punktmaneret men övergick, särsk. efter en
vistelse i Paris 1802—06, till akvatintan, som han
behandlade med fulländad smak. Bland H:s arbeten
märkas illustrationer till Skjöldebrands ”Voyage
pittoresque au Cap Nord” (1801 —02) och Gustav
IILs skrifter, porträtt och en mängd romantiska
landskap och vedutabilder.
von Heland. 1) Isak Fredrik von H.,
militär, intendent (1801—90), överstelöjtnant,
intendent vid telegrafverket 1854—67. H. är en
av pionjärerna på den elektriska telegrafens
område. Redan som linjechef för de optiska
telegrafinrättningarna började han på 1840-talet
intressera sig för den elektriska telegrafen. Hans
namn är tills, med A. L. Fahnehielms och C.
Akrells oupplösligt förenat med den elektriska
telegrafens införande i Sverige.
2) Frans Isak von H., den föreg:s son,
militär och tonsättare (1843—1923), officer 1862,
1897—1904 överste vid Jämtlands fältjägarreg.,
skrev en rad solosånger samt flera operetter, vilka
med framgång uppförts i Stockholm, ss.
”Rege-mentstrumslagaren” (1870) och ”Rekryten” (1881).
3) Karl Erik Hjalmar von H., den föreg:s
kusins sonson, godsägare, politiker (f. 3/s 1894),
officersexamen 1917, övergick 1925 på frivillig
Helagsglaciären. Jfr bild 15 vid Glaciär.
Ur ”STF:s årsskrift” 1931.
övergångsstat, 1936 kapten i Intendenturkåren,
var farmare i Kenya Colony 1919—21 och
deltog i Svensk filmindustris exp. dit. H., som äger
Århammars gård, Södermanland, är aktiv
kommunalman sedan 1927, blev landstingsman 1930
för Bondeförbundet, vars mest energiske agitator
han är, samt invaldes 1932 i F.k., som han sedan
tillhört. Genom sin stora arbetsförmåga och sina
insikter särsk. i
jordbruksfrågor och
militära frågor kom H.
snart att spela en
framträdande roll;
1941 2:e v. ordf., 1949
1 :e v. ordf, i
Bondeförbundets riksorganisation, tillhör sedan
1935 (med kort
avbrott) Statsutskottet,
sedan 1942
Utrikes-nämnden och
Utrikesutskottet; led. av 1942
års särskilda
försvarsutskott samt av en rad
kommittéer m.m., bl.a. av 1934 års smör- och
margarinutredning, av traktatberedningen sedan 1936,
av Statens handelskommission sedan 1939, av
kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering
1944—45 och av 1945 års försvarskommitté, svensk
delegat vid FN sedan 1948; statsrevisor 1945—
49. Vidare är han styrelseled. och ordf, i ett
flertal företag, bl.a. på jordbrukskooperationens
område; v. ordf, i Skytteförbundens överstyrelses
verkst. utskott sedan 1943. J-B.
Helan’der. 1) Sven Adolf Diego H.,
nationalekonom (f. 10/s 1889). H. avlade
handelshögsk.-examen i Berlin 1911, blev dr rer. pol. i
Frei-burg 1914, doc. i nationalekonomi i Göteborg
1916, i Kiel 1924, prof, vid handelshögsk. i
Nürnberg 1929—45. H. är starkare påverkad än
övriga svenska nationalekonomer av samtidens tyska
strömningar. Bland H:s skrifter märkas
”Theo-rie und Politik der Zentralnotenbanken in ihrer
Entwicklung”, i (1916), ”Vår moderna handel”
(1920), ”Marx och Hegel” (s.å.; ty. övers. 1922),
”Die Internationale Schiffahrtskrise und ihre
weltwirtschaftliche Bedeutung” (1928), ”Rationale
Grundlagen der Wirtschaftspolitik” (1933) och
”Nationale Verkehrsplanung” (1937). [T.Er]C.Wr.
2) Dick Adolf Viktor H., den föreg:s bror,
teolog (f. 23/« 1896), teol. lic. i Uppsala 1923, teol.
dr i Lund s.å., domkyrkoadjunkt i Lund 1924—31,
doc. i praktisk teologi
i Lund 1931,
föreståndare för Ersta
diako-nissanstalt 1936, prof,
i praktisk teologi i
Uppsala 1941; led. av
evangeliebokkommittén
1941 och 1942, av
[-prästlönereglerings-kommittén-]
{+prästlönereglerings-
kommittén+} 1946 och av
kommittén för
utredning ang. kvinnors
tillträde till prästerliga
ämbeten och tjänster
1947. H. har bl.a. utg.
- 89 -
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
