Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helander, 2. Dick - Helan och Halvan - Helarctos - Hela tal - Helautomat - Helautomatiska vapen - Helbad, karbad - Helbefaren, fullbefaren - Helbig, Wolfgang - Helblinde - Helbräddat blad - Helbrägdagörelse el. troshelbrägdagörelse - Held, Friedrich Wilhelm Alexander - Held, Adolf - Held, Heinrich - Heldenbuch, Das - Helder, De, Den - Heldäckat fartyg - Helén, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELAN OCH HALVAN
”Johann Tauler als Prediger” (dr-avh., 1923), ”Kant
och hans samtids kyrkliga problem” (1926),
”Kyr-kolagsförslaget 1873” Ü931), ”Den liturgiska
utvecklingen i Sverige under 1800-talet” (2 bd, 1934
—39), ”Kyrkans texter. Tillkomsten av 1862 års
texter” (1938), ”Svenska kyrkans
bekännelseskrifter. Utg. under red. av D. H.” (1944) och
dessutom uppbyggelseskrifter, ss. ”Bönbok” (10 uppl.
1947; övers, till holl. och da.) och ”Nattvardsbok”
3 uppl. 1947; övers, till da. och no.). [S.N.jK.Gw.
Helan och Halvan, artistnamn för de
amerikanska filmkomikerna Stan Laurel och Oliver
Hardy.
Helar’ctos, björnsläkte, se Biruang.
Hela tal, de positiva talen 1, 2, 3 ..., talet 0 samt
de negativa talen —l, —2, —3... (jfr Tal). —
Med ett a 1 g e b r a i s k t h. menas i talteorien
en rot till en ekvation av formen
.r” + a^x”1 -f- a2xn ~ + .. . + an — 0,
där alla koefficienterna au a2... an äro hela tal.
De först nämnda h., som äro speciella algebraiska
h., rötter till ekvationer av första graden,
benämnas även rationella h.
Helautomat, se Halvautomat.
Helautomatiska vapen, se Halvautomatiska
vapen.
Helbad, k a r b a d, se Bad, sp. 1071.
Helbefaren, f ul Ibef ar en, sjöv., om en
sjöman av manskapsgrad, som på gr. av viss tids
fullgjord sjötjänst och därunder förvärvad
erfarenhet och färdighet kan mönstra ombord som
matros. Jfr Befaren.
Helbig [häl’bix], W o 1 f g a n g, tysk arkeolog
(1839—1915), var 1865—85 anställd vid det tyska
arkeologiska inst. i Rom och levde där sedan
som privatman och forskare samt blev en av
de allra förnämsta auktoriteterna i fråga om det
gamla Rom. Efter arbeten om de romerska
väggmålningarna i Kampanien, om det homeriska
epos efter monumenten m.m. offentliggjorde han
1891 sin värdefulla ”Führer durch die
öffent-lichen Sammlungen klassischer Altertümer in
Rom” (2 bd, 1891, 3 Aufl. 1912—13). Den av
honom hopbragta ansenliga saml. etruskiska
antikviteter förvärvades till Glyptoteket i Köpenhamn; se
F. Poulsen, ”Das H.-Museum der Ny Carlsberg
Glyptothek” (1927). E.W.
Helblinde, nord, myt., broder till Loke*; även
ett av Odens många binamn.
Helbräddat blad, se Blad, sp. 56.
Helbrägdagörelse el.
troshelbrägdagö-r e 1 s e, metoden att försöka bota sjukdomar
genom vidrörandet av helgonreliker o.d. el. genom
bön, ofta i samband med smörjelse med olja och
handpåläggning (jfr Mark. 6:13, Jak. 5:14). Den
förra formen av h. hör hemma i den katolska
kyrkan, den senare praktiserades oftast av religiösa
riktningar av sekterisk typ och motiveras med de
h., som omtalas i NT och det Jesu uppdrag att
fortsätta hans helbrägdagörelseverk, som finnes i
Matt. 10:8. Jfr Boardman, W. E., Boltzius, F. A.,
Borg, Elsa, och Boström, Ebba. S.N.
Held [hält], Friedrich Wilhelm
Alexander, tysk författare (1813—72), framträdde
under februarirevolutionen som radikal folktalare
men svängde snabbt om och blev regeringsvän-
lig tidningsman. Han utgav jämte O. J. B. Corvin
”Hlustrierte Weltgeschichte” (4 bd, 1844—51; sv.
övers. 4 bd, 1846—53).
Held [hält], Adolf, tysk nationalekonom
(1844—80), prof, i Bonn 1872, i Berlin 1880.
H. tillhörde katedersocialisternas högerriktning.
Hans huvudarbete är ”Zwei Bücher zur socialen
Geschichte Englands” (postumt utg. 1881). Sitt
socialpolitiska program framlade han i
”Sozia-lismus, Sozialdemokratie und Sozialpolitik” (1878).
Held [hält], Heinrich, bayersk politiker
(1868—1938), jur. och ekon, dr, 1907 medl. av
bayerska lantdagen, 1914—20 ordf, i dess
Zent-rum-fraktion, var efter 1920 en av de ledande i
Bayrische Volkspartei och 1924—33
ministerpresident i Bayern. H. var under Weimarrepubliken
en principfast representant för den bayerska och
över huvud sydtyska partikularismen, riktad först
mot Nordtysklands protestantism och
vänsterradikala rörelser, därefter mot nationalsocialismen.
H. avsattes av Hitler 1933 och hölls en kort tid
fängslad. G.Lbg.
Hefdenbuch [-bo/], Das H. (ty., hjälteboken),
samlingstitel för ett antal medelhögtyska dikter
från 1400—1500-talen med stoff från hjältesagan;
saml. är bevarad i talrika äldre tryck och
innehåller bl.a. ”Ortnit”, ”Wolfdietrich”,
”Rosengar-ten” och ”Laurin”. Dikterna ha utgivits av
Mül-lenhoff m.fl. (5 bd, 1866—73).
Helder, D e H., Den H., fästning och
krigs-hamn vid n. spetsen av prov. Nordholland,
Nederländerna, genom sundet Marsdiep skilt från ön
Texel; 27,552 inv. (1946). Omedelbart ö. om H.
ligger Willemsoord, med varv, dockor,
sjökrigsskola och kaserner. 1 km ö. om H., vid ingången
till Nordkanalen, ligger krigshamnen N i e u w
e-d i e p, försedd med stora slussar, varv och
magasin. H. har en zoologisk och en
hydrografisk-kemisk station, båda för fiskeriundersökningar.
— H., som 1811 började befästas av Napoleon,
är nu en av Nederländernas kustfästningar och
huvudstation för hemmaflottan. Flottbasen, som
benämnes Willemsoord, är samtidigt säte för den
nederländska sjökrigsskolan. I anslutning till de
maritima anläggningarna finnas fort och
batterier med långskjutande artilleri, åt landsidan
svagare befästningar, sträckande sig tvärs över
halvön. O.S.;[A.W.G.]Bg.
Heldäckat fartyg, fartyg, som över hela sin
längd och bredd är försett med däck, i vilket ej
finnes andra öppningar än sådana, som äro täckta
av överbyggnader, täckluckor o.d.
Helén, Nils Gunnar, språkforskare,
radioman, publicist (f. 5/g 1918). H. blev fil. kand, i
Uppsala, fil. mag. i Stockholm, fil. dr där 1946.
Redan under studietiden tjänstgjorde H. som
hallåman vid Radiotjänst, där han sedan blev
litte-raturred. i ”Röster i radio”, reporter och
organisatör av ungdomsprogrammen och 1947 intendent
och chef för den sociala programsektionen. H.
lämnade Radiotjänst 1949 och blev chef för
kul-turavd. i ”Stockholms-tidn.”. H., som 1947 blev
bitr, lärare i nordiska språk vid Stockholms högsk.,
har som lärjunge till Nils Svanberg på ett
självständigt sätt utfört flera större och mindre
stilhistoriska undersökningar, bl.a. ”Stildrag i Olle
Hedbergs prosa” (1938) och ”Birger Sjöbergs Kriser
— 91 —
— 92 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
