Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgum - Helgomsjön - Helhetspsykologi - Helhuvudfiskar - Helhäst - Heliaderna - Heliae (Helie), Paulus - Heliakisk uppgång - Heliand - Helianthemum - Helianthus - Heliantin - Heliaster - Helichrysum - Helicolenius - Heliconia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGUMSJÖN
lingsindustri. Stora skogsdomäner tillhöra
Staten och trävarubolag. Kyrkan av sten byggdes
1786—90 samt utökades i v. och erhöll torn 1850
—54. Den ersatte en medeltida stenkyrka. —
Namnet, som från början tillkom kyrkbyn, skrevs
1535 Helghijöm, 1550 Heliem. Då samma namn
även på andra håll avser byar nära kyrkor, är
förleden trol. adj. helig-, efterleden är hem,
hemvist, gård (se J. Nordlander i ”Norrländska
samlingar”, 5, 1903, sid. 236). P.;Er.
Helgumsjön, sjö (dalsjö) i Helgums sn,
Ångermanland, genomflytes av Faxälven; 8,6 km2; m
m ö.h. H. har 2 bäcken: det n. är 33 m, det s. c:a
25 m djupt, skilda åt genom en grund sträcka. I
övre delen av H. har Faxälven bildat ett stort delta.
Helhetspsykologi, se Gestaltpsykologi.
Helhuvudfiskar, se Havsmusfiskar.
Helhäst, enl. dansk folktro en trebent, huvudlös
spökhäst, som håller till på kyrkogården och
varslar död åt dem som möta den. I Danmark har h.
till en viss grad ställt bäckahästen i skuggan, ehuru
även denna förekommer i dansk folktro.
Helia’derna, grek, myt., Faètons* systrar,
förvandlades vid broderns olycksdöd till popplar.
Heli’ae (H e 1 i e), Paulus, teologisk och
historisk förf., se Helgesen, Poul.
Helia’kisk uppgång, astr., se Uppgång.
Hediand (ty. Heiland, frälsare), dikt från o. 830,
det största och viktigaste av de fornsaxiska
språkprov, som bevarats till vår tid, skildrar i c:a 6,000
allittererande verser Kristi liv enl. evangelierna
Förf:s namn är okänt; huruvida han var munk el.
lekman med teologisk bildning kan ej avgöras.
Dikten skrevs sannolikt i klostret Fulda. Utan att
avvika från händelseförloppet i bibeltexten har han
givit sin messiad formen av ett hjälteepos med
nationellt tysk färg. Kristus göres till en mäktig
germansk folkkonung, lärjungarna äro hans
trogna vasaller. Att detta framställningssätt även i
modern tid vunnit anklang i Tyskland bevisar bl.a.
det stora planschverk över H., som 1915 utgavs i
Berlin av J. C. Ströver, i vilket teckningen av såväl
Kristus-gestalten som allt i övrigt är av genuint
tysk typ, samt nya illustrerade textuppl. i övers,
under senare år. Som grundval för fornsaxisk
språkforskning är H. av stor betydelse. Särsk.
påfallande stilistiska företeelser i detta diktverk
äro de i stor myckenhet förekommande
parallellismerna. Två Heliand-handskrifter finnas, den ena
i München, den andra i British Museum, dessutom
två fragment. Grundläggande ed. av E. Sievers
(1878), senare av M. Heyne (4 Aufl. 1905), O.
Behaghel (5 Aufl. 1933). övers, till nutidstyska: K.
Simrock (neue Ausg. 1921), P. Herrmann (2 Aufl.
1925), F. Genzmer (1948). — Litt.: E. Windisch,
”Der H. und seine Quellen” (1868); S.
Collian-der, ”Der Parallelismus im H.” (1912); Th.
Frings, ”Germania romana” (1932); E. Rooth,
”Zum Heliandproblem” (i ”Studia germanica”.
1934). [S.CdrJRth.
Helian’themum (till grek. he’lios, sol, och
an’the-mon, blomma), växtsläkte av fam. Cista’ceae med o.
80 arter, de flesta hemmahörande i
Medelhavsområdet, lågväxta örter el. ris med gula, vita el. röda
blommor i klaselika ställningar. Blomningen är
av mycket kort varaktighet, ofta blott några tim.
Helianthemum nummularium.
I Sverige
förekomma 5 arter, av vilka
H. ova’tum, som har
gröna blad, blott
finns i de sydliga
landskapen, medan
H. nummula’rium,
vanlig s o 1 v ä
n-d a, som har
undertill gråfiltade blad,
når norrut till
Hälsingland. Endemiskt
på Ölands alvar
förekommer ö 1
andssolvändan, H.
oelan’dicum, ett
små-blommigt ris med
djupt nående
pål-rot. Åtskilliga
gul-el. rödblommiga
arter odlas i
stenpar
tier. — Ang. gotlandssolvändan se
Fu-mana. W-
Helian’thus, bot., se Solrossläktet.
Helianti’n, bensolsulfonsyreazodimetylanilin.
Natriumsaltet användes under namn av metylorange
som indikator* och är i sur lösning röd, i
alkalisk gul.
Helias’ter (grek, heliastai’), medl. (jurymän) i
folkdomstolarna (helidi’ai’) i det forntida Aten.
Rättighet att deltaga som heliast tillkom varje
oförvitlig medborgare, som fyllt 30 år. H. voro
fördelade i 10 sektioner (grek. dikaste’ria,
domstolar) med växlande antal medl. (högst 500 i varje).
Helichry’sum [-k-], släkte av fam. korgblommiga
växter med o. 300 arter, de flesta i Kaplandet. I
Sverige förekommer blott en art, H. (Gnaphadium)
arena’rium, hedblomster, utbredd i de
sydligaste landskapen samt på Öland och Gotland. Den
förekommer på sand, har gråludna blad och små,
gula korgar. Liksom de flesta andra arter av
släktet har hedblomstret pergamentartade, glänsande
holkfjäll. Det användes därför som immorteller
el. evighetsblomster till kransar och beständiga
blommor i vas. W.
Helicole’nius, zool., se Svartmunsläktet.
Helico’nia, släkte av
fam. bananväxter med 50
—60 arter, 1—7 m höga
örter med i 2 rader
ställda, skaftade blad och
toppställd, vanl.
överhängande blomställning.
I vecken av båtformiga
el. lansettlika, mer el.
mindre starkt färgade
högblad sitta talrika
blommor. Det bakre
kalkbladet i yttre kransen är
stort och fritt, de övriga
5 mindre och förenade
med varandra. Av de 6
ståndarna äro 5 fertila
och utbildade på vanligt
sätt med strängar och
knappar, den 6:e är
bladlik, petaloid. Fruktämnet
Heliconia dasyantha.
— to8 —
— 107 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
