Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heliotrop - Heliotropin - Heliotropism - Heliotropium - Heliozoa - Helipterum - Heliska avlagringar - Helium - Heliumstjärnor - Helix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELIOTROPIN
Helix pomatia, vinbergssnäcka, och
(t.h.) H. hortensis, trädgårdssnäcka.
vid triangelmätning. För observatören framstår
därvid en på flera mils avstånd uppställd h. som
en klart lysande punkt.
3) Miner., grön kalcedon med röda punkter. H.
användes som prydnadssten, vanl. i små polerade
plattor för broscher o.d.
Heliotropi’n, kem., se Piperonal.
Heliotropism, biol., dets. som fototropism*.
Heliotro’pium, släkte av fam. strävbladiga
växter med o. 220 i varma och tempererade zoner
inhemska arter, örter el. buskar med äggrunda el.
lansettlika blad, små, i knippen anordnade
blommor, fatlik krona och terminalt stift. Flera arter
odlas som prydnadsväxter, ss. H. europaè’um, med
små, luktlösa, vita blommor (från s. Europa och
Kaukasien), och H. peruvia’num, h e 1 i o t r o p,
med större, vaniljdoftande, ljusblå blommor (från
Peru och Ecuador). Av den senare framställes i
Sydfrankrike heliotropolja genom enfleurage. G.
Heliozo’a, se Soldjur.
Helip’terum, släkte av fam. korgblommiga
växter med o. 50 arter i Australien och Kaplandet,
evighetsblomster med röda, vita el. gula holkfjäll.
H. (Acrocli’nium) ros’eum med vanl. rosenröda, H.
corymbiflo’rum med vita och H. Humboldtia’num
med gula blommor odlas som prydnadsväxter i
trädgårdar och användas i såväl friskt som torkat
tillstånd till buketter och kransar. Se även Rhodanthe.
Heliska avlagringar, geol., se Limniska
bildningar.
He’lium (av grek. he’lios, sol), kemiskt element,
He, atomvikt 4,002, atomnr 2, hör till de s.k.
ädelgaserna, vilkas atomer ha den stabilaste
elektronkonfigurationen av alla grundämnen och
som därför icke kunna ingå några kemiska
föreningar. H. kondenseras först vid —268°o till
vätska och blir fast vid ■—272% nära den
absoluta nollpunkten. Dess spec. v. är 0,137 (luft = l).
Redan 1868 upptäckte Lockyer i solspektrum en
gul linje till ett okänt grundämne, som fick
namnet h. Ramsay fann sedan 1895 genom
behandling av mineralet cleveit med svavelsyra
denna gas, som vid spektralanalys visade sig
vara identisk med det i solen funna. H. bildas
vid alla under a-strålning försiggående
radioaktiva omvandlingar. Det finns därför alltid i
ra
dioaktivt vatten och radioaktiva mineral. Ur de
senare kan h. frigöras genom behandling med
syror el. genom stark upphettning. Luften
innehåller vid jordytan 0,0005 vol.-°/o h., i de högre
luftlagren mera. De flesta jordgaskällorna
innehålla något h., de i Texas, USA, ända upp till
1,75 °/o. H. kan erhållas vid tillverkning av
flytande luft. Sedan huvudmängden av luften
kondenserats, består den gasformiga återstoden av
c:a 25% h. och 75 °/o neon. Neon kan avskiljas
i fast form genom kylning med flytande väte el.
genom adsorption vid aktivt kol.
Ur jordgaserna utvinnes h. vid den statliga
fabriken i Amarillo, Kansas, sedan 1929.
Kolsyran avlägsnas först genom natronlut el.
eta-nolaminlösning. Genom nedkylning till —185°
kondenseras alla andra gaser utom h. och något
kväve. Genom ytterligare nedkylning och
av-skiljning av kvävet erhålles slutl. h. av 98%
renhet. Till 1945 ha sammanlagt 50 mill.
kubikfot h. utvunnits i denna anläggning. — Största
användningen har h. fått som fyllning av
luftskepp, i st.f. den explosionsfarliga vätgasen. H.
har 92,5 °/o av vätets lyftförmåga. En blandning
av h. och syrgas har fått användning för
djupdykare. H. har framför kväve i vanlig luft den
fördelen, att det löser sig mindre i
kroppsvätskorna, varigenom faran för dykarsjuka blir
mindre. Stor användning har h. fått som
fyllning i lysrör, s.k. neonrör, för reklamskyltar.
Dessa rör äro fyllda med enbart neon el. neon
som grundgas samt h. el. andra ädelgaser. Neon
ger rött ljus, h. gult el. gulvitt ljus. [LjJEl.
Heliumstjärnor, stjärnor, vilkas spektrum
karakteriseras av absorptionslinjer, härrörande sig från
grundämnet helium. Se Spektralklass.
Hel’ix, släkte av underordn. lungsnäckor med
skivlikt, kul- el. kägelformigt, ung. lika högt som
brett, ofta tvärbandat skal, försett med bred
mynning. Djuren, som lägga sina ägg i klumpar i
jorden, kunna draga sig in helt och hållet i skalet,
vars mynning vid vinterns inträde täckes med ett
kalklock, ett s.k. epifragma. Släktet, som omfattar
mycket talrika arter, nu uppdelade på många
undersläkten, förekommer över hela jorden; många
fossila arter ända från eocenperioden äro kända. Bland
— 119 —
— 120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
