Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellant, Anders - Hellas - Hellas, Sim- och idrottsklubben - Hellberg, Johan Carl - Hellberg, Frithiof - Hellberg, Mauritz - Hellberg, Arvid - Hellbom, Per Johan - Helldén, David - Hell dig, du höga Nord - Helldorf, Wolf-Heinrich - Helle - Hellebæk - Hellbard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLAS
fiska i the norrländska elfwer” (1738) samt
almanackor för Torneå horisont (1744, 1748).
Betydelsefulla äro H:s (jämte Celsius) företagna
undersökningar av den svenska kustens höjning.
Hellas (grek. Hellas’), i antiken urspr. namn
på ett landskap i s. Thessalien, senare
benämning dels på den grekiska fastlandshalvön, dels
i vidsträcktare (etnografisk) mening på hela den
värld, där greker (hellener) byggde och bodde.
H., liksom hellennamnet alltid använt av
grekerna själva, är även det moderna Greklands
inhemska benämning.
Hellas, S i m- och idrottsklubben H.,
Södermalm, Stockholm, en av Sveriges största
idrottsföreningar. H. bildades 1907 under namn av
Pastorns gossars sim- och idrottsklubb (efter
stiftaren kyrkoherde Ernst Klefbeck, Stockholm) samt
antog namnet H. 1912. Utom fri idrott och
simning idkar H. gymnastik, handboll,
orienterings-löpning, skidlöpning och tennis. H. har haft sina
största framgångar i fri idrott, simning och på
senaste tiden även i längdlöpning på skidor. Tack
vare sitt höga medlemstal har H. ofta dominerat
vid stora lagtävlingar (20-mannasimning,
stafett-löpningar m.m.). Sedan 1916 utger föreningen
tidskr. ”Hellasbladet”. O.Kgh.
Hellberg, Johan Carl, ämbetsman och
publicist (1815—77). Efter studier i Uppsala gick H.
ämbetsmannavägen, blev 1853 protokollssekr. i
hovexp., 1856 postkommissarie och 1857 postdir.
i Hamburg, där han verkade till 1869. H. inlade
förtjänst om det svenska postväsendets
modernisering. Han gjorde sig dock mest känd som
konservativ publicist, var ansvarig utg. av ”Svenska biet”
1840—44, utgav 1845 ”Morgonen”, ingick s.å. i
”Post- och inrikes tidningar”, vars utg. han var
1847—56. H. författade intressanta men starkt
par-tifärgade memoarer: ”Ur minnet och dagboken”,
utgivna under pseud. Posthumus (12 bd,
1870—74). H:s omfattande och värdefulla brevsaml.
(c:a 4,000 brev från 1840—50-talen) förvärvades
1935 av Göteborgs stadsbibl. E.
Hellberg, Johan F r i t h i o f, publicist (1855—
1906), arbetade på skilda håll i tryckeri- och
förlagsbranschen, redigerade den illustrerade
vecko-tidn. ”Svea” 1886—87 och uppsatte i dec. 1887
”Idun”.
Hellberg, Karl M a u r i t z Bernhard, publicist
och politiker (1859—1947). H. studerade i
Uppsala, där han var framträdande medl. av
studentföreningen Verdandi. Fil. kand. 1888 inträdde
H. som medarbetare i
”Karlstadstidn.”, blev
dess red. 1890 och utg.
1903. Under H:s
ledning blev tidn. en av
landsortens mest
beaktade. H:s
publicistiska gärning var av
största betydelse för
det politiska och
kulturella livet i
Värmland. I politiskt och
socialt avseende
uppträdde han länge
radikalt men blev efter
1 :a världskriget betydligt mera moderat. H.
ivrade för allmän rösträtt, var v. ordf, vid
”folkriksdagarna” 1893 och 1896 samt tog initiativet till
den stora rösträttspetitionen 1899. Varm
fredsvän intog H. en avgjort försvarsvänlig ställning.
I unionsfrågan höll H. på gemensam
utrikes-ledning men förordade 1905 en fredlig
överenskommelse. H. var led. av F.k. 1911—25 och
1928—33. Han var medl. av Liberala
samlingspartiets förtroenderåd 1912—23 och slöt sig vid
Frisinnade landsföreningens sprängning 1923 till
det nya liberala partiet. 1910—42 var han medl.
av Värmlands läns landsting, 1920—30 ordf. H.
hade betydelse för litteraturen som nära vän till
G. Fröding, som han skildrade i
”Frödingsmin-nen” (1925, utökad uppl. 1935). E.
Hellberg, Arvid, försäkringsman, politiker (f.
31/i2 1890), jur. kand. 1914, verkst. dir. för
För-säkrings-ab. Nornan i Göteborg 1918—41, för
Brand och lifförsäkrings-ab. Svea där sedan
1942; stadsfullmäktig 1931—36, led. av A.k.
(höger) 1937—39. H. är sedan 1937 ordf, i styrelsen
för Göteborgs handelsinst.
Heilborn, Per Johan, botanist (1827—-1903),
läroverksadjunkt i Örebro, utgav ett flertal
arbeten över Sveriges lavar, ss. ”Nerikes lafflora”
(1871), ”Norrlands lafvar” (1884) och ”Bornholms
lafflora” (1890).
Helidén, David, arkitekt (f. 17/i 1905),
avgångsexamen från Tekniska högsk. 1927,
studerade vid Konsthögsk. 1930—32, var anställd vid
prof. E. Lallerstedts arkitektbyrå i Stockholm
1927—35, egen arkitektverksamhet där sedan sistn.
år. H. utförde i samarbete med Lallerstedt och
arkitekt Sigurd Lewerentz ritningarna till Malmö
stadsteater (1944). Han har även anlitats av
Stockholms stad vid uppgörandet av
omändrings-planerna för nedre Norrmalm.
Hell dig, du höga Nord, begynnelseorden till en
fosterländsk hymn, författad 1835 av F. B. Cöster
och tonsatt av B. H. Crusell.
Helldorf, W o 1 f-H e i n r i c h, greve, tysk
politiker (1896—1944). H. tillhörde efter 1 :a
världskriget de antikommunistiska frikårerna och var
under Kapp-kuppen ledare för en officersgrupp
i kåren Rossbach. Han blev 1924
nationalsocialistisk led. av preussiska lantdagen, 1931
SA-le-dare för Berlin och 1933 polispresident i Potsdam.
I nov. s.å. blev H. led. av tyska riksdagen. Han
stod Roehm nära och blev efter likvideringen av
denne och andra SA-ledare 1934 i hemlighet
motståndare till Hitler. Han hade 1939 förbindelser
med antinazistiska konspiratörer, fortsatte att hålla
kontakt med dessa kretsar, spelade själv ingen
särsk. aktiv roll men ställde vid ett par tillfällen,
särsk. i samband med attentatet mot Hitler 20/7
1944, polisstyrkor till oppositionens förfogande.
H. häktades fyra dagar efter attentatet och
avrättades i aug. s.å. S.Br.
Helle, grek, myt., dotter till Athamas och
Ne-fele, sökte jämte brodern Frixos på en
simmande vädur rädda sig undan styvmodern Ino men
föll i havet (”Hellesponten”) och drunknade.
Hellebæk, stationssamhälle och badort på
Nord-själland vid Öresund, 5 km n.v. om Helsingör;
1,331 inv. (1935). Textilindustri.
Hellebard, vapentekn., se Hillebard.
— 123 —
— 124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
