Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helleborein - Helleborine - Helleborus - Hellefors - Hellefors bruks ab. - Hellekis - Hellen - Hellener - Hellenism, hellenistisk kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLENISM
Helleborei’n, se Hj ärtgifter.
Helleborfne, bot., se Knipprotsläktet.
Helleb’orus, släkte av fam. ranunkelväxter med
o. 15 arter i Mellaneuropas bergstrakter och i
Medelhavsområdet, 2- el. fleråriga, tidigt på
våren blommande örter med jordstam, hand- el.
fotdelade, bredflikiga, stundom vintergröna blad
och ensamma el. i sammansatt klase ordnade,
stora, gröna, röda el. vita blommor. Alla
arterna äro giftiga och innehålla glykosiderna
helle-borein och helleborin, varför jordstammarna av
bl.a. H nig’er och H. orienta’lis tidigare haft
medicinsk användning. Många arter, ss. H. niger,
julros, svart prustrot, med vita, H.
viPi-dis, (grön) prustrot, med blekgröna
blommor, odlas som prydnadsväxter i trädgårdar och
kallrum. A.Ve.
Hellefors, se Hällefors.
Hellefors bruks ab., Hällefors, etablerat 1639,
fick bolagsform 1864; nuv. bolag bildat 1935 i
samband med rekonstruktion. H. var 1874—1925
moderbolag i Wargöns ab., under vars
firmanamn rörelsen bedrevs till sistn. år. H. äger ett
flertal bruksanläggningar och verk, näml.
Hellefors bruk, Sikfors bruk samt Bångbroverken,
samtliga i Örebro län, dessutom
Fredriksbergs-verken i Kopparbergs län och Stållinefabriken i
Kristinehamn. — I Hällefors finnas
järnbruk med martinverk, elektrostålverk samt
varmvalsverk, fabrik för stålmanufaktur, snickeri- och
lådfabrik; i Sikfors masugn, anrikningsverk,
kolningsanläggning, malmgruvor (Sirsjöbergs
gruvfält) samt kalkbrott; i Bångbro
kallvalsverk; i Fredriksberg fabriker för
tillverkning av sulfat- och sulfitcellulosa samt kraftpapp.
— Ståltillverkningen utgöres av göt, billets, band,
tråd, legerade och olegerade stål, bl.a.
bergborr-stål, axelstål, silverstål, kallvalsat ur- och
fjäderstål samt stållinor, sammanlagt c:a 35,000 t
färdigprodukter pr år, vidare 18,000 t sulfitmassa,
10,000 t sulfatmassa, vilka produkter delvis
förarbetas till 12,000 t kraftpapper och papp, slutl.
10,000 stds trävaror och 5,000 stds lådämnen. —
H. har ett 20-tal elektriska kraftstationer,
utbyggda för tillsammans 20,000 kW, äger för
transporter inom sitt område, som omfattar c:a
115,000 ha produktiv skogsmark, en bruksbana
invid Hällefors samt järnvägen
Hällefors—Fredriksberg. — H:s aktiekapital utgör 15 mkr,
balansomslutningen uppgår till c:a 46 mkr, antalet
arbetare till o. 3,500, varav 2,000 inom
industrirörelsen. — Disponent för H. var 1915—47 N. Th.
Wigelius, fr.o.m. 1948 Sven L. Wahlström. A.Lg.
Hellekis, egendom, se Hällekis.
Hellen, grek, myt., grekernas (hellenernas)
mytiske stamfar, son av Deukalion och Pyrrha. H:s
söner, Aiolos och Doros, samt sonsöner, Achaios
och lon, ha givit namn åt grekernas 4
huvudstammar, eoler, dorer, akajer och joner.
Helle’ner, urspr. namn på ett litet folk i
Thes-salien, senare av okänd anledning gemensam
beteckning för greker i allm. Jfr Hellas.
Hellenism’, hellenistisk kultur, sedan
J. G. Droysen (”Geschichte des Hellenismus”, 2
bd, 1836—43) vanl. använda termer för att
beteckna den form av grekisk (hellensk) kultur, som
växte fram i det av Alexander den store skapa-
Helleborus niger.
de världsriket och i de stater, som bildades, då
detta föll sönder (de hellenistiska rikena). Dessa
stater bildade näml., trots den politiska
splittringen, en tydlig enhet, den hellenistiska
världen, sammanhållen av den gemensamma
historiska bakgrunden, gemensamt språk (den s.k.
koinegrekiskan, se Grekiska språket) och
gemensam kultur, h. Denna var en världskultur,
uppbyggd av grekerna på den klassiska kulturens
grund men internationaliserad och starkt
påverkad av kulturen i de underkuvade orientaliska
länderna, främst Egypten, Babylonien och
Persien. Som världskultur utbredde sig h. långt
utanför Alexanderrikets gränser; österut
sträckte den sina verkningar till Indien och
Centralasien, västerut underlade den sig hela
Medelhavsområdet. Italien med Rom blev dess
betydelsefullaste erövring. Kronologiskt anses h.
vanl. spänna över tiden från Alexander den
store till 31 f.Kr., då genom Alexandrias
erövring den sista hellenistiska staten införlivades
med romarriket. Men även den följ, romerska
tiden kan gälla för hellenistisk
(”hellenistiskromersk”) och räknas ofta till h., särsk. inom
religionsvetenskapen.
Alexanderriket innebar en oerhörd utvidgning
av grekernas geografiska horisont; fälttågen
voro på samma gång upptäcktsfärder. Herraväldet
över Orientens vidsträckta länder ledde också till
en förut oanad utveckling av världssamfärdseln
och världshandeln, såväl till lands som till sjöss.
Nya politiska och ekonomiska centra uppstodo,
bland vilka ptoleméernas huvudstad, Alexandria
i Egypten, och seleukidernas residens, Antiokia
i Syrien, voro de viktigaste. Båda dessa städer
voro verkliga storstäder med en synnerligen
internationell befolkning, där Medelhavsvärlden och
Orienten möttes, och i dem fick h. sin mest
typiska utformning. Särsk. gäller detta Alexandria,
— 125 —
— 126 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
