Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellström, John - Hellström, Bo - Hellström, Carl - Hellström, Lars - Helluland - Hellvi - Helm, Karl - Helm, Brigitte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELLSTRÖM
rurgiska avd. H. har utg. ett stort antal arbeten,
särsk. inom den kirurgiska urologien, och har bl.a.
klarlagt stafylokokkinfektionernas betydelse som
orsak till vissa stenar i urinvägarna. [A.Ch.]A.G.
Hellström, B o Manne, väg- och
vattenbyggnadstekniker (f. 3/ii 1890), utexaminerad från
Tekniska högsk. i Stockholm 1914, assistent där 1916—
18, tf. prof vid Chalmers tekniska inst. 1918—20,
tekn. dr och doc. 1940, prof, i vattenbyggnad vid
Tekniska högsk. i
Stockholm 1942. H.
anställdes 1914 vid ab.
Vattenbyggnadsbyrån,
där han sedan 1923 är
delägare; 1920—25 var
han föreståndare för
byråns filial i
Göteborg. H. företog, i
samarbete med
engelska konsulterande
firmor för planläggning
av
vattenkraftsanläggningar, resor till
Bortre Indien 1926 och
1929, till Främre
In
dien 1932 och till Australien 1936. Han var ordf,
i Svenska betongföreningen 1940—42, är led. av
Ingenjörsvetenskapsakad. sedan 1941 och led. av
Statens kommitté för byggnadsforskning sedan
1942. — Bland H:s utg. arbeten märkas ”Om
temperaturvariationer och temperaturspänningar i
betongkonstruktioner” (1921; tills, med F. R.
Berwald), ”Hydrografi” (i ”De tekn.
vetenskaperna”, 1931), ”Recent practice in hydroelectric
power development” (ur föreläsningar vid Londons
univ., 1935), ”Wind effects on lakes and rivers”
(gradualavh., 1940), standardverket ”Betong” (1945;
tills, med Hj. Granholm & A. Eriksson). A.Lg.
Hellström, Carl Frans August, filosof (1892—
1932), fil. dr 1920, doc. i teoretisk filosofi i
Uppsala 1919; från 1929 tf. lärare i samma ämne vid
Stockholms högsk. H. behandlade bl.a.
viljefri-hetsproblemet i Boströms filosofi (gradualavh.
1919), Humes aprioribegrepp (1925), jagbegreppet
hos Fichte (1928) samt förhållandet mellan
utveck-lingslära och etik i H. Spencers filosofi (1930);
verkade därjämte som populärvetenskaplig förf,
i filosofiska ämnen.
Hellström, Lars Gustav, författare (f. 1915).
H. prövade efter realexamen skilda yrken, satt
på bank, arbetade som inköpare och statistiker
på fabrik, började tidigt skriva vers och
försökte sig också som dramatiker. H. har utg.
diktsaml. ”1 stället för självporträtt” (1947),
”Visor i galgen” (1948), ”fria tolkningar” av Christian
Morgenstern, av vilken H. lärt en del, och
”Skuggans fånge” (i949). Formen och livssynen i H:s
lyrik äro påverkade av fyrtiotalismen.
HelFuland (till isl. hella, stenhäll), enl. isländska
sagor det namn, som av isländska sjöfarare under
ledning av Leif Eriksson el. Thorfinn Karlsefni o.
år 1000 gavs åt ett av stora stenhällar uppfyllt land,
det första de under sitt sökande efter Vinland*
funno s. om Grönland. Man identifierar vanl. H.
med n.ö. kusten av Labrador. Jfr Markland.
Hellvi, socken i Forsa ting i Gotlands n. hd
och församling i Lärbro och Hellvi pastorat i N.
Hellvi kyrka. Korportal av Lafrans Botvidsson.
kontraktet av Visby stift, vid kusten n.ö. om
Slite; 40,32 km2, därav 38,0 land; 635 inv. (1949;
17 inv. pr km2). H. upptages av skogs- och
hällmarker samt täml. spridd odlingsbygd. På
gränsen i n. ligger Fardume träsk. Åkern utgör
18 °/o av landarealen, skogsmarken 43 °/o.
Hamnorten och fiskläget K y 11 e j har tullstation, ett
30-tal fiskare och c:a 2 m djup hamn; egendomligt
formade raukar. Lastageplatsen S:t
Olofs-holm har 125 m kaj vid 5,5—3 m djup;
medeltida kyrkoruin (jfr Akergarn). Flera
kalkstens-brott finnas. Flerstädes förekomma
järnålders-gravfält, av vilka det stora Ihrefältet från
vikingatiden blivit föremål för undersökning. Fyra
runstenar äro kända. Kyrkans torn, som är
stympat, är trol. från noo-talet, dess rakslutna
kor och tvåskeppiga långhus visa typisk
över-gångsstil (trol. o. 1240). På korportalen är i
runor inhugget Lafrans Botvidssons namn.
Kyrkan restaurerades 1949. Predikstolen är från 1633,
dopfunt, altaruppsats och ett epitafium i sandsten
äro alla från 1600-talets slut. — Namnet skrevs
1280 Helghawi. Det är bildat av bestämd form
av adj. helig samt vi, helig plats, kultort (se H.
Gustavson, ”Gotlands ortnamn”, i
”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1938, sid. 32). P.;Er.
Helm, Karl, tysk språk-, religions- och
kulturforskare (f. 1871), prof, i Marburg 1921—36.
H:s huvudarbete är ”Altgermanische
Religions-geschichte” (1913—37).
Helm, Brigitte, tysk filmskådespelerska (f.
1908). H. upptäcktes av Fritz Lang och fick
hu
— 143 —
— 144 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
