Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors - Helsingfors aktiebank - Helsingfors dagblad - Helsingfors musikinstitut - Helsingfors universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGFORS AKTIEBANK
jade anordnas 1919 genom Svenska kyrkans
mis-sionsstyrelses försorg. 1922 bildades en
självständig förs., Olaus Petri-församlingen, till vilken höra
samtliga i Finland bosatta svenska medborgare.
Förs:s kyrkobyggnad invigdes 1922, dess förste
kyrkoherde utnämndes 1931. Till kyrkoherdens
uppgifter hör även sjömansvården.
Av näringsgrenarna är industrien den
viktigaste. H. är landets största industristad.
Antalet arbetsställen 1945 var 946 med 39,879 arb.
Av enskilda industrigrenar äro de
betydelsefullaste metallindustrien, textil- och
beklädnadsindustrien, grafiska industrien samt närings- och
njutningsmedelsindustrien. Bland större
industriföretag kunna nämnas Sandvikens skeppsdocka
samt Maskin- och brobyggnads-ab., båda
tillhöriga Wärtsiläkoncernen, Strömberg ab. (elektrisk
industri), Finska glödlampsfabriken, Finska
kabelfabriken, H. stads elverk och gasverk, Arabia
ab:s porslins- och fajansfabrik, den största i
Europa, Orions och Medicas medicinfabriker,
andelslaget Elantos bageri och övriga
livsmedelsindustrier, Fazers sötsaksfabrik, Tölö sockerbruk,
Sinebrychoffs bryggeri, Pauligs kafferosteri m.fl.
— H. är likaså landets viktigaste
handelscent-rum. Detta gäller spec. importen. 48 °/o av
landets totala importvärde kommo 1946 på
stadens del. Av exporten gingo n°/o över H. De
viktigaste importvarorna äro stenkol och koks,
flytande bränsle, järn och stål, maskiner och
maskindelar, transportmedel, spannmål, kaffe och
socker, viktigaste exportvaror faner, papper och
kartong, sågade varor, porslinsvaror och
sanitetsgods. — På hamnarna ha nedlagts stora
kostnader. De viktigaste hamnarna för
utrikes-sjöfarten äro V. hamnen med kolhamnen vid
Utterkajen, S. hamnen med Skatudden — till S.
hamnens v. kaj är persontrafiken på utlandet
koncentrerad — samt Sörnäs trävaruexporthamn
och Hertonäs oljehamn. S. och N. hamnen
utnyttjas även för kusttrafik. Den totala
kajlängden är 7,629 m (1945), därav kajer vid djup 2
—7,5 m 3,383 m och vid djup av över 7,5 m
2,346 m. 1947 anlöptes hamnarna av 3,423
fartyg med en dräktighet av 1,6 mill.
nettoregister-ton. Den i H. registrerade handelsflottan
omfattade 1938 161 fartyg med ett bruttotonnage
av 233,000 t. Under 2:a världskriget och vid
erläggandet av krigsskadeståndet minskades
huvudstadens handelsflotta väsentligt men har
sedan dess åter ökats och utgjorde 1948 172
fartyg på 274,000 brutto registerton. De viktigaste
rederiföretagen äro Finska ångfartygs ab.,
Finland—S. Amerikalinjen, Curt Mattson rederi ab.,
John Nurminen ab., Thordéns rederier m.fl. —
H. är utgångspunkt för landets äldsta järnväg.
Inom stadsområdet ligger av stambanan en
sträcka av 37,3 km längd jämte hamnbanor till
Skatudden, Sörnäs och Hertonäs, av kustbanan
till Åbo en sträcka av 6,7 km, inalles 44 km.
Antalet godsstationer inom stadsområdet är 11,
stationer och hållplatser för passagerartrafik 9.
Godstrafiken uppgick 1946 till 3 mill. t. Antalet
avresta och anlända järnvägspassagerare var 1945
17,6 mill. — Spårvägsnätets längd var 1946 78 km,
omnibuslinjernas 125 km. Antalet transporterade
passagerare var 144,6 mill. I staden voro 1947
inregistrerade 3,590 personbilar, 233 omnibussar
och 5,176 lastbilar. Från stadens flygfält i Malm
utgå ett flertal flyglinjer till utlandet samt 5
inhemska flyglinjer, vilka sistn. 1947 transporterade
34,300 passagerare och över 400,000 kg gods.
Utom regering och riksdag samt den centrala
förvaltningsapparaten hyser H. en stor del av
landets kultur- och bildningsanstalter: statsuniv.,
grundat i Åbo 1640 (se Helsingfors universitet),
Tekniska högsk. med c:a 2,000 studerande, båda
med finsk- och svenskspråkig undervisning, en
svensk och en finsk handelshögsk., likaså 2
socialhögsk., Sibeliusakad. (musikakad.), 10
han-delslärov., 3 tekniska lärov., 22 yrkes- och
hant-verksskolor samt 10 andra större fackskolor.
Antalet allm. lärov. är 55, av dem 39 finska och 16
svenska. Elevantalet i dem är 16,000 (1947),
därav 4,200 svensktalande. Antalet folkskolelever
är 18,400 (1948), av dem 3,500 svensktalande.
— H. har en stående opera och 6 teatrar, av
dem 2 svenska. Bland museer och konstsaml.
märkas nationalmuseet, stadsmuseet, konstmuseet
Ateneum, konstindustrimuseet och socialmuseet.
Flertalet av landets vetenskapliga, vittra och
ekonomiska samfund samt föreningar ha sitt
säte i huvudstaden. I H. utkomma 17 tidn., 379
tidskr. samt 11 andra periodiska publikationer
(1947). H. har en egen stadsorkester, flera
konsertlokaler, de största univ:s solennitetssal och
konservatoriets sal, samt 6 större offentliga
bibi. För utställningar, sportfester och
medbor-garfester utnyttjas den stora mässhallen, som
rymmer c:a 5,000 personer. — Litt.: R.
Hertz-berg, ”H. för 300 år sedan och i våra dagar”
(1888); E. Ehrström, ”H. stads historia från
1640 till stora ofreden” (1890); P. Nordmann,
”Bidrag till H. stads historia” (5 bd, 1905—08);
T. Hartman, ”Då H. blef hufvudstad” (1912);
A. O. Heikel, ”Brunnsparkens historia” (1919);
A. Rancken, ”H. genom fyra sekler” (1926), ”H.
från småstad till storstad” (1932); K. N. Rauhala,
”Drag ur H:s historia” (1928); C. Lindberg, ”H.
Nordens vita stad” (1931); Y. Harvia, ”H:s
in-korporeringsfråga” (3 bd, 1936—-40); ”Boken om
H.”, utg. av Helsingforssamfundet (1937); ”Vår
stad”, utg. av Stiftelsen Pro Helsingfors (1947);
H. stads statistiska årsb. (1948). Mdn.
Helsingfors aktiebank, fi. Helsingin osake pankki,
grundades 1913. 1919—31 genomfördes fusioner
med 6 mindre banker, varigenom H. kommit att
inta 3:e platsen bland Finlands affärsbanker.
Omslutningen S1/i2 1948 uppgick till 6,405 mill. fmk,
varav eget kapital 316 mill. och inlåning från
allmänheten 4,578 mill. fmk. H. hade 31/i2 1948
avd.-kontor på 73 platser i Finland. 1949 ökades
aktiekapitalet med 120 mill. fmk.
Helsingfors dagblad, svenskspråkig tidn. i
Helsingfors, började utkomma 1862, var språkrör för
det liberala partiet och utövade ett betydande
inflytande på avgörandet av olika spörsmål. I
språkfrågan intog H. en medlande hållning. Då
motsättningen mellan finnar och svenskar i
Finland småningom blev allt skarpare, förlorade tidn.
sin läsekrets och upphörde 1889.
Helsingfors musikinstitut, se Sibeliusakademien.
Helsingfors universitet är en direkt
fortsättning av det univ., som genom Per Brahes
ini
— 155 —
— 156 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
