Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELSINGFORS UNIVERSITET
tiativ grundades i Åbo 1640. Antalet prof, vid
detta univ. var 11. Under i:a året inskrevos 249
studenter, under 2:a 79. Till en början arbetade
Åbo univ. under anspråkslösa yttre
förhållanden men vann snart ett gott namn genom att
flera betydande män, ss. den finske
bibelöversättaren E. Petræus, teologen J. Terserus,
juristen J. Dalecarlus (Stiernhöök) och historikern
M. Wexionius (Gyldenstolpe), voro lärare vid
detsamma. Undervisningen präglades av en
strängt ortodox teologisk anda. Under ”stora
ofreden” flydde lärare och tjänstemän 1713 till
Sverige, och först 1722 kunde univ. ånyo
öppnas. Undervisningen fick småningom i enlighet
med tidens anda en mera praktisk inriktning
genom män som P. Kalm, P. A. Gadd och J.
Gadolin. Den centrala gestalten vid univ. i
slutet av 1700-talet var H. G. Porthan, vars
forskningar rörde sig inom alla de humanistiska
vetenskaperna. 1802 lades grundstenen till en
ny akademibyggnad, färdig först 1817. Även
efter det Finland lösryckts från Sverige, tedde
sig framtiden för univ. rätt ljus på gr. av den
välvilja kejsar Alexander I visade det. Antalet
professurer ökades 1811 till 20, antalet
adjunk-turer till 19. Genom den eldsvåda, som 4/9—5/9
1827 lade Åbo i aska, ställdes emellertid univ.
inför helt förändrade förhållanden, och redan
21/io s.å. bestämdes genom en förordning, att
univ. skulle flyttas till Helsingfors. Allt,
byggnader, bibi. o.a. inst., måste skapas på nytt.
V10 1828 öppnades univ. i Helsingfors, och 4 år
senare invigdes den nya, av C. L. Engel
uppförda univ.-byggnaden. Univ. fortfor i
Helsingfors att verka som en härd för den nationella
kulturen, under inflytande av de många
stormän på olika områden, som början av 1800-talet
hade att uppvisa. De flesta av dem voro även
på ett el. annat sätt fästa vid univ.: Runeberg
som doc., Snellman, Cygnæus, Lönnrot och
To-pelius som prof. Framstående vetenskapsmän
voro juristen J. J. Nordström, språkforskarna
M. A. Castrén och G. A. Wallin, fysikern J. J.
Nervänder och botanisten W. Nyländer. Under
Nikolaj I:s regenttid vilade reaktionens tryck
tungt över univ., och liberalare förhållanden
inträdde först i och med att Alexander II besteg
tronen. Efter denna tid har univ. stadigt gått
framåt. Bland lärare, vilka sedan dess varit
anställda vid univ. och som redan avslutat sin
verksamhet där, kunna nämnas: juristerna L.
Mechelin och R. A. Wrede, fysiologen R.
Tiger-stedt, historikerna G. Z. Forsman
(Yrjö-Koski-nen), J. R. Danielson-Kalmari och G. Suolahti,
estetikerna C. G. Estlander och Y. Hirn,
filologerna J. J. Mikkola, G. J. Ramstedt, E. N.
Se-tälä, V. H. Suolahti och K. Tallqvist, folkloristen
K. Krohn, litteraturhistorikern W. Söderhjelm,
sociologen E. Westermarck, kemisten O. Aschan
och skogsvetenskapsmannen A. K. Caj ander. Flera
av H:s främsta nu levande vetenskapsmän
utnämndes 1948 till led. i den nyinrättade Finlands akad.
Univ. är f.n. indelat i 6 fakulteter: den
teologiska, juridiska, medicinska, filosofiska,
statsvetenskapliga och agrikultur-forstvetenskapliga. Den
filosofiska fakulteten är sammansatt av en
histo-risk-filologisk och en matematisk-naturvetenskap-
lig sektion. Till univ. höra vidare en
gymnastikinrättning och en farmaceutisk inrättning. Univ:s
högste styresman utgöres av en kansler. Rektor
och 2 prorektorer utses av större konsistoriet för
3 år i sänder. Antalet ord. prof, är (v.t. 1949)
131, näml. 6 i teologiska fakulteten, 17 i juridiska,
29 i medicinska, 29 i filosofiska fakultetens
his-torisk-filologiska och 23 i dess
matematisk-natur-vetenskapliga sektion, 11 i statsvetenskapliga samt
16 i agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten.
Antalet e.o. prof, är f.n. 29, varav 24 personliga.
Lärarkåren utgöres dessutom av 24 adjunkter,
ett antal doc. (v.t. 1949 o. 185), 12 ord. lektorer,
o. 170 assistenter och amanuenser samt o. 70 andra
lärare. — De akademiska examina äro: kand.- och
lic.-examen i alla fakulteter (dessutom i
odontologi), lägre rättsexamen, lärarkandidatexamen,
statsvetenskaplig ämbetsexamen, bergsexamen,
agronomexamen, skogsexamen,
gymnastiklärarexamen, farmaceut- och provisorsexamen. I
filosofiska, statsvetenskapliga och
agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten erfordras disputationsprov
för vinnande av lic.-grad, vadan sålunda lic.- och
dr-värdigheterna sammanfalla i dessa fakulteter.
De övriga fakulteterna ha särskild dr-examen.
— Undervisningsspråken äro finska och svenska.
På svenska meddelas undervisning bl.a. av 22 ord.
prof. Personliga e.o. prof, och doc. kunna välja
sitt undervisningsspråk. I förberedande
lärokurser meddelas undervisning såväl på finska som
på svenska språket. Ämbetsspråket är finska, i
undantagsfall även svenska. Studerande är
berättigad att vid övningar, förhör och prov använda sig
av finska el. svenska. För vinnande av anställning
som univ.-lärare erfordras, att sökanden
fullständigt behärskar finska språket och förstår svenska, i
vissa fall att han förutom fullständig kunskap
i svenska språket äger förmåga att meddela
undervisning på finska. — Studenterna äro fördelade
på 15 nationer, som var och en står under
uppsikt av en inspektor och en kurator. Antalet
inskrivna studenter utgjorde 31/s 1948 10,124, av
vilka 300 tillhörde den teologiska fakulteten, 1,890
den juridiska, 1,004 den medicinska, 2,411 den
filosofiska fakultetens historisk-filologiska sektion,
1,625 dess matematisk-naturvetenskapliga sektion,
880 den statsvetenskapliga, 1,547 den
agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, 144 gymnastik- och
323 den farmaceutiska inrättningen. Av hela
antalet studerande utgjordes 4,350 av kvinnor.
Antalet medl. i de finskspråkiga nationerna var 8,734
och i de svenskspråkiga 1,129; 261 studerande
tillhörde ingen nation. — Univ:s ord. budget för
1948 slutade på en summa av 216 mill. fmk, och
dess fonder uppgingo 31/i2 1948 till 91,9 mill. fmk,
varav 40,4 mill. utgjordes av donations- och
stipendiefonder. — Litt.: ”Consistorii academici
Aboensis protokoll” (12 bd, 1884—1948); ”Åbo
univ:s lärdomshistoria” (10 bd, i ”Svenska
litteratursällskapets skrifter”, 1890—1908); T. Carpelan
& L. O. Th. Tudeer, ”H. Lärare och tjänstemän
från år 1828” (2 bd, 1921—25, 2 tilläggsbd av
S. Sola & L. O. Th. Tudeer, 1940); ”Från
univ:s första tider i Helsingfors” (utg. av H.,
1928); I. A. Heikel, ”H.” (1940); E. Kaila,
”Die Finnische Staatsuniversität durch dreihundert
Jahre” (s.å.). [E.Ed]Mnn.
— 157 —
— 158 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
